Från landsbygden. Mästerby.

MÄSTERBY, 6 mars.
Föredrag om torfströet, dess egenskaper och betydelse för jordbruket hölls i härvarande folkskolesal i går kväll, inför en rätt talrik åhörareskara af statens torfingeniör M. Falkenberg hvilken i raska drag först inledningsvis skildrade den vanvård som hittintills på flera ställen i vårt land gjort sig gällande angående ett rätt tillvaratagande af ladugårdsspillningen och särskildt den i flytande form.
Sedan öfvergick talaren till att med stöd af grafiska tabeller och skioptikonbilder visa först torfströets stora förmåga att uppsupa flytande ämnen och framgick däraf att dess för därvidlag uppskattas ända till 1495 proc. då däremot medelprocenten för halm såsom strö är endast i medeltal 400 MG Sedan skildrades, äfven med tillhjälp af skioptikon, hvitrissans naturliga egenskaper att dess växtceller verka såsom kapillärrör m. m. samt att tillgången på hvitmossa är god i det att mossar och släp tillsammans innehålla större areal än den odlade forgan.
I Tyskland och äfven i Sverige gjorda försök visa att med användande af torfströ minst 10 proc. mera kväfve kan tillvaratagas än med användande af halm såsom strö: Såsom exempel på potatisresultat efter torfströbehandlad gödsel framför halmströbehandlad sådan anfördes att detta vore i förra fallet 13,334 kg. och i senare fallet 7,400 kg. pr hektar räknat. Förvandlat i kontanter är det lika med + 237 kr.
Äfven stärkelsehalten var bättre i förra fallet. Äfven belystes med statistik att torfströet inverkade till förmån för utfordringen äfvensom att dess användande befordrade luftens renhet i ladugårdarne och på så sätt förhindrade den s. k. kalfdöden.
I vårt grannland Danmark där urinbrunnar varit så populära användas desamma nu på flera ställen endast såsom regulatorer för att bedömma den större eller mindre behöfligheten af torfströets mängd.
Sedan lämnades en utförlig beskrifning om arbetsmetoderna för torfströets tillverkning och rön på olika torfrifningsmaskiner. Slutligen fastslog talaren att tillgången på torfströ borde beräknas till cirka 10 balar pr djur och år och gjordes därvid den beräkningen att om ändå halm kunde erhållas till 1 öre a kg. vore torfströet dock billigare på grund af dess egenskaper och uppsugningsförmåga. Efter föredragets slut uttalade talaren att om någon ville framställa detalifrågor han gärna stode till tjänst att besvara desamma hvilken gaf anledning till ett rätt lifligt tankeutbyte och särskildt bör betonas det sunda och förnuitiga rådet att man 3 skulle gå för hastigt tillväga med torfströanvändningen utan så småningom praktiskt öfvertyga sig om dess goda verkningar.
A. L.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Mars 1913
N:r 56

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *