Beräkningarna öfver den blifvande Klintebanans inkomster och utgifter grunda sig hufvudsakligen på jämförelse med linien Visby — Hemse, hvars trafikområde i det hela utgöres af åtminstone icke mera fruktbara trakter än trafikområdet för Klintebanan. Den ena såväl som den andra banans inkomster af betodling med hvad dertill hörer beräknas till 25 kr. från hvarje tunnland af den jord inom trafikområdet, hvarå för året odlas betor. Arealen af denna jord är för Klintebanan uti inbjudningen till teckning af preferensaktier beräknad att till en början utgöra endast 1,000 tunnland, hvilket är. mindre än tiondedelen af de aktietecknande socknarnas åkerjord, enligt den officiela jordbrukestatistiken. Trafikinkomsterna af annat gods än betor, med hvad dertill hörer, torde liksom inkomsten af persontrafik väl kunna antagas efter några år blifva pr bankilometer lika med Visby— Hemse liniens motsvarande inkomster under åren 1890—93, då betodlingen ännu ej var införd på Gotland. Men för Klintebanans första tre år har man beräknat dessa inkomster till endast två tredjedelar af motsvarande inkomster pr bankilometer å Visby—Hemse linien under nämda period, hvilket är en mycket låg beräkning. Utgifterna & Klintebanan beräknas blifva pr bankilometer lika stora som Visby—Hemse-liniens utgifter år 1890. Efter dessa grunder skulle Klintebanans inkomster från betodlingen blifva 25,000, dess öfriga inkomster 24,000, utgifterna 25,000 och nettobehållningen alltså 24,000 kronor, motsvarande 5 pro. cent å statslånet och 6 procent å hela aktiekapitalet, allt under de första tre åren. Med tilltagande odling och ökad trafik måste naturligtvis behållningen växa, såsom fallet är med Visbylinien, hvars inkomster för innevarande år från tillförlitligt håll uppgifvits antagligen komma att uppgå till omkring 200,000 kr.; en inkomst, som, äfven om utgifterna i anseende till dryga kostnader för nya skenor m. m. skulle uppgå ända till 100,000 kronor, likväl lemnar en behållning, som utgör omkring 7 procent på anläggningskostnaden eller med andra ord 5 procent å statslånet och 9 procent å aktiekapitalet. Att Visbylinien ändå ej kan lemna utdelning åt aktieägarne, beror naturligtvis endast på de stora skulder bolaget nödgats ådraga sig under tiden före betodlingens införande. Vore Visbybanan fri från gamla skenor och gamla skulder, så skulle dess aktier utan tvifvel stå långt öfver pari.
E. Poignant.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1896
N:r 191