(Bref till Gotlands Allehanda).
Florence, Minn., 23 April.
Man börjar redan spekulera på hvem som skall blifva president för nästa period. Grover Cleveland,” den nuvarande demokratiske presidenten, har offentligt förklarat att han ej vill mottaga kandidatur. Någon annan är icke ännu särskildt nämd. Dop republikanske elefanten har emellertid en börda, som duger bära på. Främst är Mac Kinley, den verldsberyktade protektionisten. Dernäst kommer kanske Thomas Reed från Maine, representanthusets speaker Hans vänner tro att de skola slå Mac Kinley ur brädet i S:t Louis Men det blefve för långt att uppräkna Morton’s, Allison’s, Matthen Quay’s och andra favoriters goda ech dåliga sidor. Det kommer emellertid att blifva intressant i republikanska konventionen 22 nästkommande Juli.
Det tros af somliga att man börjat hurra för Mac Kinvley för tidigt. Som exempel på att någon kan nomincras som icke allmänheten eng tänkt på kan anföras Garfield’s val 1880. Det var först när han stod på plat formen och talade till Shermans fördel, och han gjorde frågan: »hvem skola vi ha till president?» som några af åhörarne ropade »Garfield>, Han blef nominerad och sedan vald, fastän han ej bade varit upphöjd och prisad i månader förut. Vi få väl se i Juli.
På samma dag och på samma ställe möter populist-partiet för att, som ett parti, nominera sin andra pregidentkandidat. Hvem det blir har ännu ingen reda på. Populisv-tidningarna säga ganska litet derom. Senator Tillmans beryktade tal i senaten kan hafva något inflytande till hans fördel. Den som blir nämd kommer säkert från någon af vesteller sydstaterna.
En orsak, som bidrager att göra det intressant i år, är splittringen inom de två gamla pariierna. Der finnas guldrepubilkaner och silfverrepublikaner. Der äro gulddemokrater och silfverdemokrater. De flesta republikaner äro för guld som myntfot; endast några från veststaterna önska fri myntning.
För icke så länge hölls i Washington ett stort möte af alla dem, som önskade frisilfver och ett nytt parti organiserades. Det kom mer att hafva stort inflytande på landets politik ifall detta parti handlar själfständigt. De hafva samma åsigter rörande silfverfrågan som populisterna, och skulle de sammansluta sig, är det icke utan att hela vestern och södern kommer att välja en populist-president, fastän detta är bara ett hopp som de mest sangviniske populister nära.
Något litet åt det hållet står landets politik. Ingen vet hvad ändring den kan taga innan hösten. Vi lefva i ett rastlöshetens tidehvarf, och folket, som annars lätt ledes, kan vända på sig. Republikanerna hafva penningar, så troligen segra de, om ingenting annat kommer i vägen.
— — Der finnes enligt 1895 års folkräkning, 119,554 svenskar i staden Minnesota. Af dessa äro 21,710 bosatta i staden Minneapolig och 10,190 i St. Paul. Vid genomgåendet af folkräkningsrapporten, utgifven af statssekreterare Berg (född af svenska föräldrar) gjordes följande intressauta och för oss svenskar smickrande jämförelser. I statsfängelset i Stillwater fans der en fånge för hvarje 7,471 svenskar inom staten, 1 dansk för hvarje 5,38, 1 norsk för hvar 5,365, 1 tysk för hvar 3,935, 1 amerikansk infödd, — inbegripet barn födda af utländska föräldrar — för hvar 3,138, 1 canadenser för hvar 2,460 1 skotte för hvar 1,780, 1 irländare för hvar 1,739, 1 fransmän för hvar 1,492, en engelsman för hvar 1,077, och 1 ryss för hvar 897.
Dessa siffror tala för sig själfva. Svenskarne intaga här främsta rummet, i det att de hafva förekomma minst i proportion till folkantal. Men sorgligt nog var icke så fallet med innevånarne på dåranstaltarna. Der stå de amerikanske infödda i främsta rummet och svenskarne komma som sjunde i ordningen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 Maj 1896
N:r 73