Gotlands sedlighetsförening

hade i onsdags e. m, sitt årsmöte i domkyrkans sakristia, dervid ordföranden, öfverste Carlstedt, föredrog berättelsen för det gångna året.
Kassans ställning utvisade: i behållning från 1894 kr. 136: 42. Inkomsterna uppgingo under sistlidet år till kr. 9 505: 24; deraf kr. 5398: 45 på hushållsskolan jämte matförsäljning m. m.;af framlidna prinsessan Eugenies sterbhus 600 kr. samt behållvingen af en basar 550 kr. Utgifterna belöpte sig till kr. 8,609: 47, deraf kr. 8,266: 02 på hushållsskolan. Behållningen till detta år är: inneståen de i D.. B. W:s sparbank kr. 770: 82, dito hos kassaförvaltaren kr. 261: 37.
Föreningens tillgångar utvisade vid årets slut; fastigheten till bokfördt värde af kr. 1,8242: 46, inventarier kr. 2,545: 32, samt omnämda behållning i sparbanken och hos kassaförvaltaren på tillsamman kr. 1,032: 19.
Skulder: lån af Vesterhejde skyddsförening kr. 400. Tillgångar: grundfonden beståendeaf prinsessan Eugenies donation å kr 14,000, biskopen och-biskopinnan v. Schéeles dito, kr, 1,000 samt föreningens egna medel kr. 6,419: 97.
Ansvarsfrihet beviljades.
Till styrelseledamöter omvaldes fru Grönstrand och nyvaldes majorskan v. Strussenfelt, efter fru Lindström, som afsade sig uppdraget. Till revisorer utsågos länsbokhållare Bachér och läroverksadjunkt K. Jobansson, den senare nyvald, med kamrer Ihre till suppleant.
Efter förhandlingarna sjöng man de fem första verserna af ps. 210, hvarpå biskopen förrättade bön och höll en kortare betraktelse med ledning af Domarebokens 3:30.
Som di.kussionsämne var uppstäld frågan om »kristliga sedvänjors betydelse för sedligheten.» Inledare var v. lektor Norelius, hvilken ville besvara spörsmålet ungefär dermed, att betydelsen af dylika sedvänjor ligger i att de utgöra ett vilkor för utvecklingen till sann och verklig sedlighet. Biskop von Schéele framhöll också sedens stora betydelse, dervid dock påpekande, att sed icke finge öfvergå till skrymteri, som nog tyvärr kunde vara fallet.
Skollärare Elfner var inledare af en andra fråga: »Huru böra de gymnastiska öfningarna för barn och ungdom vara anordnade för att rätt främja sedlighetens ändamål?
Efter en väl och klart framlagd redodogörelse för gymnastikens betydelse i allmänhet för ungdomens kroppsliga och själsliga utveckling, framhöll talaren att kroppsöfningarna borde i skolan äga rum i lämplig omväxling mel bokarbetet för att derigenom måtte undvikas för mycket och långvarigt stillasittande, hvilket erfarenheten visar icke vara nyttigt vare sig ur hälsans eller sedlighetens synpunkt. Gymnastiken borde också innehålla ett moment af hurtighet; all pjunkighet borde undvikas och för att ytterligare väcka barnens intresse för de stärkande gymnastiköfningarna, vore ej olämpligt att de under stundom finge en karaktär af täflan.
Biskopen framförde sitt varma tack till inledaren och kompletterade hans anförande med några ord i samma riktning.
Mötet afslöts med afsjungandet af ps. 77, hvarpå konsistorie-amanuensen Ronqvist i domkyrkan höll ett sedlighetsföredrag.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Febuari 1896
N:r 32

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *