Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Uppträdet i Stånga. Ransakning har idag hållits med de härför häktade kanalarbetarne Frans Berg, Ludvig Johansson och Aug. Persson, af hvilka den förstnämde är född 1874 i Ryssby i Kalmar län. Han är senast skrifven i Barlingbo. der föräldrarne sedan någon tid äro bosatta. Till Gotland kom B. för v år tillbaka, då han tog plats bos smedmästare Vickman; senast har han varit kavalarbetare i Etelhem.
Johansson föddes 1872 i Kalmar län och så äfven Persson, hvilkens födelseår är 1875.
Berg liksom Johansson har flackat omkring litet hvarstädes på skilda platser, då deremot P. vistades i hemmet till 1893. De sistnämda ha också senaste tiden haft anställning som kanalarbetare.
Som allmän åklagare instälde sig kronolänsman Eneman, hvilken inlemnade 4 anklageläg af hvilka två kommo på Perssons del.
Förloppet vid uppträdet var i hufvudsak som vi förut refererat detsamma:
I sistlidne Maj kommo en skara kanalarbetare tågande i slutna leder till torgplatsen i Stånga vid 10-tiden på f. m. Samtliga voro försedda med käppar och belägrade genast ölståndet. Åklagaren som var tillstädes å platsen, förbjöd emellertid all ölförsäljning för att förekomma oordningar. Af förut eftersändt bränvin, som också anlände, drucko de då så mycket flitigare med påföljd att de blefvo bråkiga och började antasta flere personer, dem de förfördelade med siva käppar.
Tillsägelsen af länsman E. att de skulle förhålla sig lugna besvarade de med trots och hotande åtbörder. Det var härefter som de började gå mer bröstgänges till väga. Berg, som stod i närheten af banvakten Edberg, tilldelade denne utan någon egentlig orsas flere slag med knutna handen och Persson, som ej ville vara sämre gåfvo både Jakob Hansson och Lars Pettersson hvardera ett par kraftiga slag med sin käpp, så P. fick ett sår i hufvudet Senare, då de tillhöllos drogo sig alla kanalarbetarne upp i en åker, der de från ett stenröse läto det regna med sten öfver mängden. Hur derunder någon blef skadad vet man icke, alldenstund någon anmälan ej inkommit.
De värsta orostiftarne, som befunnos vara de här omnämda, blefvo strax derpå häktade och införpassade till länsfävgelset.
De erkände sig skyldiga till öfvervåld, hvilket dock skulle skett, sedan de först blifvit förfördelade. Hvad stenkastningen angick fritogo de sig alldeles
Målet uppsköts till 27 dennes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Maj 1895
N:r 76

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *