af Sveriges allmänna folkskollärareförening hade igår ett rätt talrikt besökt möte i Fole, hvarvid, sedan ordföranden, skollärare Ljungberg derstädes, öppnat mötet och helsat de närvarande välkomna, frk Sundahl höll en om god vana och sakkännedom vittnande lektion med småskolebarnen i tje- ljudets teckning.
Omedelbart derpå öfvergick man till behandling af några uppsatta frågor.
Den första var stipendiefrågan, eller huru landstingets anslag å 360 kr. för genomgående af kurs vid hushållningssällskapets slöjdskola i Visby bäst skulle komma till användande. Frågan inleddes af ordf, hvilken dervid meddelade, att inspektören föreslagit upprättande af ett stipendium å 100 kr. för lärare som ville å fastlandet genomgå en slöjdlärarekurs.
Ett litet meningsutbyte utspann sig.
Skolföreståndare Ljungberg unsåg derunder för sin del intet förslag till ändring i frågan nödigt — det skulle kanske endast misshaga vederbörande.
Häri instämde hr Hartman.
Hr Gerdén, som anmärkte att man hade inspektörens förslag att hålla sig till, tyckte att ett uttalande skulle göras, dervid Nääs borde framhållas.
Ingeniör Danielsson, fann en kurs vid Nääs ej tillräcklig. Bättre då att flere blefve delaktiga af stipendier, exempelvis två, hvilka i så fall borde genomgå miust två kurssr vid Nääs; det vore behöfligt. — Syntes tal. föröfrigt egendomligt att stipendier endast utdelades till dem gingo vid slöjdskolan i Visby; vid stipendiets erhållande borde ej fästas detta bivilkor.
Hr Gerdén föreslog att stipendiet liksom förnt delades på fyra med 90 kr. på hvarje. — Ville man ej besluta sig för något, kunde man ja ombedja någon i landstinget att taga hand om saken.
Hr Hall bad få avmärka, att kretsen ej hade vederbörande på sin sida och att landshöfdingen yttrat att metoden i Nääs ej vore lämplig tillämpa på folkskolans barn.
Ännu ett par talare yttrade sig, hvarefter kretsen uttalade sig för önskvärdheten af »att slöjdlärarestipendium skulle efter stipendiatens egen önskan få användas, antingen för genomgående af en kurs vid Nääs eller vid husbållningssällskapets slöjdskola i Visby».
Frågan:
»Vore det önskvärdt, att § 19 at folkskolestadgan innehölle bestämmelse om, att vid förslags upprättande till lediga lärarebefattningar hänsyn jämväl måtte tagas till de sökandes tjänsteår?» inleddes af hr Gerdén.
Citerande i början af sitt anförande folkskolestadgan, som för närvarande endast säger att de sökande skola uppföras i den ordning »de genom gudsfruktan, sedliga egenskaper och skicklighet i att undervisa anses förtjänta att komma i åtanke», fann inledaren att det sålunda icke existerade någon bestämmelse om, att hänsyn tages till tjänsteår.
Häraf ha i vanliga fall följden också blifvit den, att intet afseende fästs vid om en sökande varit nyntexaminerad eller tjänstgjort förut — ännu mindre huru länge han tjänstgjort.
En förändring af nämda paragraf vore der för af flere skäl önskvärd; röster såväl inom som utom lärarekåren ha också höjts för saken.
I fråga om själfva undervisningsskickligheten erinrade tal. — efter att ha framhållit att en för sitt kall intresserad lärare bör genom daglig er’arenhet under ett par års tjänstgöring i skolan vinna i duglighet — om det gamla ordspråket »öfning gör mästaren». — Med afseende på disciplinen ha främst de yngre lärarne — i synnerhet om de få att göra med större elever — ofta svårt att reda sig, kanske derför att barnen måtte ha någon förvimmelse af att skilnaden i ålder är för liten för att läraren för dem skall kunna framstå som den auktoritet han borde vara. — Barnets föräldrar hysa också större förtroende till en äldre lärare.
Angående tjänsteårsberäkningen yttrade hr Gerdén att 10—15 år, om sökandes tjänstgöring är väl vitsordad, borde få räknas som merit och hänsyn dertill tagas.
I fråga om andra tjänstemän, exempelvis prester och läroverkslärare, tages vid befordran stor hänsyn till tjänsteåren. Tillämpades detta inom folkskollärarskåren, skulle det goda vinnas att äldre lärare lättare erhölle förmånligare platsor. Här genom skulle också omöjliggöras att en ung lärare, så snart han vikarierat en liten tid med förbigående af bättre meriterade sökande uppfördes på förlag och fick tjänsten, som är mycket vanligt.
Frågan väckte en mycket liflig diskussion, hvari flere deltogo.
Hr Dahlström ansåg frågan så beaktansvärd att ett uttalande borde göras och densamma sålunda bringas närmare sin lösning.
Men toge man hänsyn till åldern skulle det mer skada än gagna. Ej högre än 10-15 års tjärsteårsberäkning borde tagas. Den praktiska dugligheten skulle heller icke förbises.
Instämde med inledaren att ett uttalande borde göras för någon förändring.
Hr Kvist uttalade sig i samma riktning och betonade, att exa ung man, nyss utkommen från seminariet, ej kan äga den duglighet, mennisko- och lifskännedom som fordras vid besättande af en lärareplats.
Hr Hartman uttalade sig för 10—15 års tjänsteberäkning.
Hr Erlandsso i, som hade ordet flere gånger, bad till sist med tanke på en föregående talares yttrande få betona det individuella i afseende på praktisk duglighet och skicklighet i hvilket fall tal ansåg att en yogre borde få företräde vid förslags upprättande.
Med afseende på disciplinen besvarade skolföreståndare Ljungberg hr Halls yttrande att Eg läraren gifva något, får han också disciplin.
Det bestred hr L , dervid han i hufvudsak anförde att han sett mången skicklig och duglig lärare, som då det gälde att hålla disciplin var inkompetent.
Tal. ansåg för sin del att dertill fordras en alldeles särskild begåfning som bör vara medfödd.
Diskussionen fotgick ännu en stund, hvarunder framgick, att de fleste voro af inledarens åsigt och att ett uttalande i den riktning han förordrat borde göras.
På förslag af hr Hartman beslöts emellertid att diskussionen skulle till i höst utgöra svar på frågan.
Mötet utsåg härefter till ombud för kretsen vid Sveriges allmänna folskskollärarförenings ombudsmöte i sommar i Stockholm i samband med nordiska skolmöttet skollärare Gerdén och frkn Hallin med skoll. Sundell till suppleant.
Till ledamöter i centralstyrelsen utsåg kretsen för sin del de afgående hrr J. G. Söderberg, Lidköping, Fr. Berg, Sthlm, Alfr. Dalin, Huskvarna, frkn Hulda Lundin, Stockholm. Lika röstetal erhöllo frök:a Hanna Andersson, Stockholm, och Augusta Larsson, Öxnered.
Till revisorer omvaldes ånyo hrr, N. Rosengren, Norrköping, A. Lindén, Sthlm, och N. Lundahl, Lund.
Nästa möte hålles 26 inst, Sept. i Visby.
Till att inleda de af centralstyrelsen uppsatta frågorna »om ändrade grunder vid förslags upprättande till lediga lärarebefattningar» och »om billigare resor för lärarepersonalen i afsigt att närmare studera vårt land» utsågos skolförest. Ljungberg och skoll. Dahlström Follingbo.
De allvarligare förhandlingarna voro härmed slut, hvarpå middag intogs gemensamt. De återstående timmarne förflöto under skämt och samspråk ovanligt fort och innan man visste ordet af var tiden inne för hemfärd. Dessförinnan tackade en af deltagarne värden och värdinnvan, hr och fru Ljungberg i Fole, för deras osparda möda att ha gjort dagen så angenämt som möjligt, hvilket skulle bli kärt för deltagarne att minnas.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Maj 1895
N:r 75