firade i går afton i domkyrkan och dess kapell sitt årsmöte. Af den dervid föredragna styrelseberättelsen framgick, att föreningens offentliga verksamhet äfven i fjor varit egnad åt upprätthållandet af hushållsskolan, som till Maj månads slut förestods af fröken Alfhild Runström och efter denna tid af fröken Elise Fougstedt från Marstrand. Elevernas antal har varit 8, af hvilka 3 afgingo 1 Nov. efter två års kurs, men i deras ställe antogos 2 nya. En kommer ytterligare att antagas. Dessutom har skolan haft en eller flere betalande elever. Uppförandet inom skolan har varit godt.
De direkta utgifterna för skolan ha uppgått till 7,392 kr 88 öre, hvartill kommer 396 kr 83 öre i diverse utgifter eller, tillhopa 7,789 kr 71 öre. För sålda matvaror samt afgifter af hyres- och spisgäster ha influtit 7,038 kr 3 öre, så att föreningens bidrag utgjort 751 kr 68 öre. Kostnaden för hvarje elev har således uppgått till 93 kr. 96 öre. Utom års afgifterna, 327 kr. har föreningen ej haft andra inkomster än det årsanslag af 600 kronor som på grund af prinsessan Eugenies testamente tillkommer föreningen under 12 år fr. o. m. 1889.
Under året ha till ledamöter kallats fruarna Mina Berggren, Maria Berthelsson, Ingeborg Dahlgren, Cecilia Fahlström, Eveliva Gardell, Laura Gibson, Marg. Häggström, Lydia Högstadius, Anna Johansson, Beda Lindvall, Eufemia Löfgren Maria Munthe, Maria Myhrström, Anna Pettersson, Blenda Prien, Hulda Pettersson, Nanna Bellergren, Amalia Snöbom, Gunhild Sylvan och Ida Wahlbäck. Ledamot antalet är nu 141.
At revisionsberättelsen framgick, att föreningens tillgångar vid årskiftet utgjorde 20,656: 63, deraf fastigheten är upptagen till 18,242 kr. Tillgångar öfver skulderna 20,165:59. Ansvarsfrihet beviljades och revisorerna omvaldes.
Biskop von Schéele öppnade derpå mötets senare del med ett föredrag, hvarvid han utgick från den frågan: I hvad mån kan Gudsfruktan fionas utan sedlighet och sedlighet utan gudsfruktan?
I en kort historisk inledning berörde tal. de olika nationernas andliga och sedliga förhållanden och framhöll dervid särskildt den asi-atiska folkstammens råa lif, som en motsats till de grekisk-romerska folkens.
Bäst fyller menniskan sin bestämmelse, yttrade tal. derefter, om hon kan lida och försaka, genom att iakttaga måtta i allt och döda sin sinnlighet genom andens kraft.
Till en högre grad af sedlighet höjer hon sig dock aldrig, utan blott till den punkt anständighet som det yttre lifvet kräfver, om hon ej genomtränges af andars kraft. Det gifves likväl menniskor, som känna högt men ändå kunna förnedra sig i djuriskt hänseende.
Detta framhöll tal. särskildt såsom ett sorgligt faktum och yttrade dervid att der den gamla naturen flones kvar hos menniskan, der måste anden kämpa mot naturen — ombon ej vill sjunka ned i asiatisk ögudaktighodk Gudstruktan utan sedlighet liksom sedlighet” utan gudsfruktan finnes ju, yttrade biskopen till sist, men för att en sedlighetsförening rätt skulle kunna verka, måste gudsfruktan och sedlighet förenas på programmet och på så sätt blifva väckelse och intryck till ett sedligt lif.
Pastor Hanner talade härefter öfver ämnet: »Hvilka äro de hufvudsakliga vilkoren för att en sedlighetsförenings verksamhet må blifva rätt framgångsrik?» Talaren skildrade först det sedliga tillståndet hos männen — företrädesvis de bildade klasserna — och påvisade att allmänna opinionen om det sedliga hos dem är så slö. Derefter öfvergick han till deras moraliska och sedliga ståndpunkt. Det råder bland de bildade männen och den lägre klassens kvinnor ett ytterst beklzgansvärdt osedligt förbållande, yttrade tal., och det kommer sig deraf att arbetsklassen och med dem likstälda kvinnor icke ha sammma skydd som den högre klassens äga hvilket ju deras bildning och sambhällsställning gifva dem. Men för att detta sorgliga tillstånd skall kunna ändras, måste man försöka höja de obildade kvinnornas moraliska aktning för sig sjelfva. Och för att detta skall lyckas, måste de högre uppoffra något för de lägre. Den sedliga opinionen måste ock få större energi.
Tal. uppläste några bilder ur major Rolf Schenströms — den kände sedlighetsifrare — »Strödda anteckningar» och yttrade sedan att en sann lefvande gudsfruktan alltid är föronad med sedlighet och detta måste äfven känneteckna en sedlighetsförenings verksamhet om den skall fortfara att ega bestånd.
Efter detta fökhedrag, i hvars mening biskopen och kyrkoherde Lagerman, varmt instämde afselutades mötet med predikan af pastor Renström öfver dagens episteltext.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Februari 1894
N:r 31