Visby rådhusrätt.
Undergradigt bränvin. Föreståndaren för utskänkningsstället nr 4 vid Nytorget Oskar Åberg fäldes till 20 kronors böter, emedan han å nämda lokal haft undergradigt bränvin, hvarjämte de i beslag tagna 35 kannor bränvin förklarades förbrutna.
För oljud å allmän gata fäldes vaktm. A. Ferm och snickeriarbetaren E. V. Eklund att hvardera böta 10 kronor.
— För samma förseelse voro äfven målaren Oskar Engfelt och arbetaren A. Andersson instämda af åklagaren, som om saken mottagit anmälan af tvänne nattpoliser. Engfelt bestred helt och hållet angifvelsens riktighet; Andersson hade nyligen afrest till Amerika.
Ett vittne intygade, att endast Andersson fört oljud och att Engfelt på intet sätt deltagit deri. På grund häraf afstod åklagaren från sin ansvarstalan mot Engfelt.
För förargelseväckande beteende å allmän plats fäldes muraren Lars Ronqvist till 5 kronors böter, hvarjämte han förpliktigades att ersätta i målet hörda vittnen med 3 kronor.
Barnuppfostringsbidrag. Styrmannen Valfrid Gardelin, instämd af ogifta Kristina Adelina Petterson, förpliktigades att månatligen tills barnet fylt 15 år betala 8 kronor samt att utgifva rättegångskostnader med 5 kronor och lösen för protokoll och utslag.
För ärekränkning fäldes f. bagaren J. G. Carlqvist till 10 kvnors böter, hvarjämte han ålades betala rättegngskostnader med 15 kronor samt att utgifa lösen för protokoll och utslag.
Södra häradsrätten.
Missshandel. Hustrun Anna Krtina Vikström, Mulde i Fröjel, och enkan Mria Andersson dersammastädes yrkade ansvr å hvarandra för misshandel. Eukan Adersson, som för oskickligt och förargelseäckande uppförande inför rätten, fäldes att böa 30 kronor, ådömdes edgång samt ålades at hos sin själasörjare mottaga undervisning »m edens vigt och värde. Enkan Andersson lär med en benknota slagit hustru Vikström i pannan.
Barnuppfostringsmål. Pigan Ottilia Strid i Väte hade yrkat baranppiostrlögsbl ark af drängen Johan Reinhold Ölsson, Haltarfve i Väte, samt ersättnirg för sveda och verk under barnsbörden, hvarjämte hon äfven yrkade, att Olsson måtte förpliktigas att ingå äktenskap med henne. Ölsson, som brustit i honom ådömd edgång, förpliktigades att utgifva 75 kronor årligen, tills barnet fylt 15 år, samt att utgifva rättegångskostnader med 70 kronor 84 öre; kärandens öfriga påståenden ogillades.
— Sjömannen Nils Söderberg i Öja hade instämts af Pigan Augusta Fagerström i Öja. Söderberg, som bnristit eden, fiäldes att årligen, tills barnet fyvlt 15 år, utgifva 65 kronor samt att betala rättegångskostnader med 32 kronor 60 öre.
Åverkan. I det långvariga målet mellan kronolänsman J. Smedberg och f. handlanden H. Calissendorff angående åverkan vid f. komministerbostället Sigrefs har nu fallit utslag, hvarigenom Calissendorff, som genom vittnen öfverbevisats och som brustit i honom ådömd edgång, fäldes att böta 75 kronor samt ålades ersätta kronan med 7 kronor 16 öre och utgifva ersättning till i målet hörda vittnen.
Angående bättre rätt till utmätt gods hade hemmansegaren Johan Petterson, Sipmanne i Vamlingbo, tvistat med hemmansegåren Lars Johanson och f. hemmansegaren Johan Kaxell, Alfveskogs i Eke. Käromålet ogillades och ålades Pettersson att i rättegångskostnader utgifva 23 kronor.
Ersättningsmål Hemmansegaren A. M. Magnusson, Dalbo i När, yrkade ersättving af hemmansegaren Niklas Jönsson, Bomunds i När, emedan denne senare skulle hafva förstört en hiägnad samt begagnat en oloflig väg. Käromålet blef af rätten ogilladt.
Konkursmål. Sysslomännen i Petter Pettersons, Kulstäde i Vall, urarfvakonkurs hade instämt hemmansegaren Fredrik Hansson, emedan denne, som inköpt Pettersons fastighet, hade afdragit 89 kronor 83 öre från köpeskilligen för skifteskostnader. Hansson ålades att utgifva sistnämda summa med ränta samt att betala rättegångkostnader med 72 kronor 50 öre.
För oloflig utskänkning af spirituosa å en söndag hade nämdeman O. Petterson, Burge, filts att böta 35 kronor. Målet, som förekom till behandling vid sistl. års Oktobersammanträde, har nu dragits under hofrättens pröfning, i hvilken rätt svaranden besvärat sig af orsak, att det vid häradsrätten förda protokollet skulle vara ofullständigt. Svaranden anförde nämligen vid nämda sammanträde, att han, som varit bortrest den dag som utskänkningen egt rum, strängt förbjudit all utskänkning och att han egde rättighet att äfven å helgdagar utskänka spirituosa åt resande, hvilka omständigheter ej fullständigt influtit i protokollet. — Riktigheten af dessa svarandens påståenden har styrkts af tvänne af häradets kronolänsman.
Angående oloflig försäljning af egendom hade kyrkoherde Bolin i Levide instämt kronolänsman Eneman under yrkande om ersättning och straff å svaranden efter gällande strafflag. Såsom ombud för käranden uppträdde tingsskrifvaren V. Broström, som förmälde, att svaranden, som 2 April sistl. år å auktion försålt för Bolins arrendators vägnar höstgrödan, skulle hafva gjort detta mot kärandens bestridande. Svaranden genmilde, att han på almodan af arrendatorn utlyst offentlig, frivillig anktion på lösegendom och höstgrödan, hvarom Bolin sjelt i kyrkan uppläst kungörelse; att Bolin varit närvarande vid auktion och då köpeombuden pröfvats utan att göra den ringaste invändning mot grödans försäljande (endast sjelfva kornet såldes, halmen förbehölls uttryckligen prestgården); att först frampå sommaren gjorde Bolin anspråk på grödan; att intet om grödan var nämdt i arrendekontraktet; att just den omständigheten, att Bolin erbjöd inroparne att mot ersättning få tröskfå grödan hos Bolin, tydligen utvisade, att Bolin vid auktionstillfället ej kunde bestrida försäljningen af grödan (denne svarandens uppgift styrktes såväl af ett afhördt vittne, som på ed intygade, att Bolin vid auktionen ej afgilvit något bestridande, äfvensom att Bolin gjort köparne nämda erbjudande, som genom intyg af inroparne); att han förbehöll sig rättighet att mot hr kyrkoherden väcka rekonventionstalan samt framhöll det egendomliga hos käranden att först sedan mer än ett helt år förgått, väcka åtal. Ombudet äberopade kontraktet och anhöll om uppskof för att meddela sig med sin hufvudman. Yttrande i målet vid hösttingets första sammanträde.
Angående redovisning af en premiekassa till skolbarn i Alfva hade samme kärande, uppträdande genom samma ombud, instämt ofvannämde svarande. Svaranden nämde, att han ej mottagit ett enda öre af Bolin för nämda kassa, samt bestred kärandens befogenhet att uppträda i nämda mål. Ombudet ansåg, att käranden såsom stiftare af nämda kassa och årlig betalare till densamma, hade befogenhet dertill. Efter enskild öfverläggning förklarade rätten käranden obehörig att uppträda i målet.
För bedräglig hästhandel yrkade samme kärande avsvar Å ofvannämde svarande. Tingsskrifvaren V. Broström, som äfven i detta mål förde kyrkoherde Bolins talan, förmälde, att, då hans hufvudman köpt en häst af svaranden, denne senare uppgitvit, att hästen ej hade något annat fel än att vara lat, men att käranden, som betalt hästen med 225 kronor, måst sälja den såsom oanvändbar för 75 kronor. Svaranden genmälde, att Bolin i Augusti 1878 kommit hem till svaranden och anhållit att få köpa den ifrågavarande hästen; att svaranden då underrättat, att hästen vore lat, krubbitare och istadig, hvartill käranden svarat, att han väl kände hästena egenskaper och ville köpa den; att priset bestämts till 225 kronor: att svaranden anhållit få köpa den på kredit och dessutom begärt att få låna 100 kronor, hvilket svaranden bifallit; att Bolin för nämda belopp utfärdade en skuldsedel, som ännu efter tre år var ogulden (den företeddes inför rätten); att svaranden nyligen lagsökt Bolin på denna summa och af denna orsak från Bolin erhållit ett ovettigt bref; att Bolin behållit hästen öfver två år utan att hafva uttalat något missnöje med köpet; att om klagomål anförts öfver hästens beskaftenhet, hvarom svaranden, som varit egare af den under endast 14 dagar, ej egde så noggrann kännedom, svarande gerna skulle hafva rabatterat. Ett vittne, som af kärandeombudet jäfvades men af rätten förklarades ojäfvigt, intygade till fullo att allt vid hästköpet tillgått såsom svaranden uppgifvit. Kärandeombudet fann slutligen för godt att i strid mot stämningens innehåll uttala såsom sin åsigt, att svarande ej sålt hästen i afsigt att bedraga. Kärandeombudet visade under målets gång, att han föga hade reda på målet rörande omständigheter, hvarför också rättens ordförande framhöll det olämpliga i att Bolin ej sjelf var närvarande. I ofvannämda tre af Bolin utfärdade stämningar voro en del äreröriga uttryck öfverstrukna, ehuru ingalunda så fullständigt, att de ej lätteligen kunde märkas; rättens ordförande sade sig ej kunna underlåta att anmärka detta egendomliga sätt. Efter enskild öfverläggning medgaf rätten uppskof med målet samt ålade käranden att antingen personligen eller genom i målet underrättadt ombud komma tillstädes.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 Maj 1881
N:r 39