Överfullt i julottorna i stad och på land.
Julen är kyrkornas stora helg framför alla andra och så blev fallet också i år, när klockorna ringde samman till julgudstjänsterna. I stad och på land var folket tidigt på benen på julmorgonen för att besöka julottorna — på sina håll var kyrkorna öppna flera timmar i förväg för att ta emot de första besökarna och när klockorna ringde samman var kyrkorna som regel fyllda till sista plats, Det fina vädret och de goda vägarna gjorde att man kanske i större utsträckning än vanligt kom att söka sig till kyrkorna för att lyssna till den gamla välkända texten och sjunga julens speciella psalmer.
Visbyborna samlades enligt gammal tradition till julbön i domkyrkan på julaftonen kl. 5 och där predikade biskopen om julens evangelium och om ljusets och hemmens högtid med den hjärtlighet och värme som alltid kännetecknar hans framställningar. Inalles 760 personer hade samlats i domkyrkans bänkar och extra sittplatser och biskopens varma vädjan om kollekt till den redan förskotterade julutdelningen bland stadens behövande förklingade inte ohörd, då resultatet blev 631 kr.
I julottan var besökarantalet lika stort och där predikade pastor Wihlborg, som även förrättade altartjänsten. En nyhet för året var att julottor anordnats även i Hästnäs skola, där pastor Johansson talade, samt. i Södervärns skola med pastor Bergström som officiant. Vid guds tjänsterna i domkyrkan medverkade också domkyrkokören med några julhymner.
Julhelgen på Frälsningsarmén
begynte med julotta, som var mycket välbesökt och som leddes av major Erie Lindgren. Fru Anna Lisa Lindgren, löjtnant Nils Gustavsson och kårens sångare och musikanter medverkade med tal och sång. En barnkör sjöng även några sånger och vidare sjöng den elvaåriga Birgitta Pettersson Julsång av Adam. Det innehållsrika och omväxlandet programmet o. de strålande ljusen åstadkom att julottan blev en mycket högtidlig och stämningsfull upptakt till julfirandet på Frälsningsarmén. På juldagens kväll hölls helgens högtidsmöte med tal, sång, deklamation och musik och på annandagen höllos tvenne offentliga möten.
I morgon kväll kl. 20 hålles en offentlig julgransfest, för vilken kårens manliga soldater har ansvaret. Förutom ett omväxlande sång- och musikprogram kommer även det vackra Julspelet ”Den heliga natten” att utföras av en grupp barn. Det blir även servering och julgransplundring.
Julhelgen i Immanuelskyrkan
har firats på traditionellt sätt. Som tidigare nämnts, inleddes den redan söndag före jul med söndagsskolans julfest… På juldagsmorgon samlades man talrikt till otta. Pastor Hammarståhl talade om Kristus som det förkroppsligade ordet, Guds handling. Så är frälsningen ej läror utan en frälsare, som personligen kommer oss till möte. Damkören medverkade medvacker sång. Annandagens familjehögtid gav skäl för sitt namn. En synnerligen familjär stämning rådde, och inneslöt alla, både tillfälliga besökare och församlingens medlemmar. Hälsningar framburos av dem som kommit på besök, eller kommit hem från andra håll, till helgen. Damkören medverkade, vacker fiolmusik utfördes av hr Albert Hansson till ackompanjemang på pianot av fröken Ingrid Hansson. Samkvämet avslutades med en betraktelse av pastor Albin Högberg över tanken ”Kristi sinnelag””. Under kvällen framlämnades sparbössor för den yttre missionen.
Annandagens förmiddag höllos gudstjänster i Väskinde, där pastor Högberg predikade, och i Hejdeby, där pastor Hammarståhl talade.
Julens högtider i Helgeandskyrkan
har firats på traditionellt sätt med julotta på juldagsmorgonen och förmiddagsgudstjänst på annandagen, varvid pastor Robert Jonasson och evangelist Börje Karlsson predikat över dagarnas texter och solo- och duettsång utförts av fru Hildur Gustafsson och fru Margareta Larsson. En ganska stor menighet har varit samlad i den med två stora granar smyckade kyrkan.
På annandagens kväll hölls den sedvanliga missionsfesten med sparbössetömning för yttre missionen, som inbragte ej mindre än 766 kr., vilken summa säkert kommer att öka ytterligare. Förutom församlingens pastor och ordförande samt sångare medverkade missionär Anders Hansson, som varit verksam i Kongo i 20 år. Han gav en fascinerande skildring från missionens första år där.
Tal. stannade särskilt vid en av de första pionjärernas, missionär Henning Skarps, arbete på Diadias missionsstation, vilken startades 1888. Det var oerhörda svårigheter i portgången att kämpa mot, främst infödingarnas missavföll de flesta och avgudaprästerna tro. När så år 1889 smittkoppor utbröt, hetsade infödingarna att gå till angrepp mot missionsstationen, men som genom ett under hejdades skarorna och stationen räddades Missionär Skarp fick ej uppleva någon större framgång -— han dog redan 1895, och med honom vilar över 60 missionärer i Kongos jord — men det var som en vändpunkt uppnåddes genom hans bortgång. Diadias missionsstation är numera nedlagd, då klimatförhållandena där är för svåra. Arbetet bedrives nu från Kibunzi station, men Skarps och andra missionärers pionjärarbete har burit frukt i dessa trakter — i Kongo finns nu 44,000 kristnade infödingar. Tal. slutadé med ett tack till missionsfolket i hemlandet för dess offervilja samt med en uppmaning till fortsatta ansträngningar för missionens heliga sak.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 December 1946
N:r 300