Borgen på Herrgårdsklint undersökt.

Utomordentligt intressanta resultat.
Borgen unik beredskapsbebyggelse från vikingatiden.

På yttersta udden av Herrgårdsklint i Gammelgarn, alltså någon kilometer söder om Torsburgen, ligger en synnerligen intressant fornborg, vars praktfulla murar resa sig till ungefär dubbel manshöjd. Visserligen är borgen tidigare känd – redan Hilfeling omnämner den som en märkvärdighet – men både i den allmänna och vetenskapliga litteraturen är den eljest ytterst litet bekant. Nu har emellertid det märkliga gamla försvarsverket blivit föremål för en första vetenskaplig undersökning. Under innevarande sommar ha nämligen docent Mårten Stenberger och Fornsalens vaktmästare, hr Einar Johansson, som inom parentes sagt enligt docenten utbildat sig till en verkligt god arkeolog, underkastat den märkliga borgen en närmare granskning. Resultatet av denna har blivit att det ålderdomliga byggnadsverket befunnits vara en ganska unik företeelse i de svenska borgarnas historia. Det mest unika består däri; att inuti själva borgområdet funnits en bebyggelse omfattande inte mindre än sju byggnader, av vilka tre husgrunder nu undersökts.
Tack vare den rikliga bebyggelsen står borgen ensam i Sverige från förhistorisk tid, framhåller docent Stenberger för en medarbetare i Gotlands Allehanda. En motsvarighet men med än rikare bebyggelse kan dock möjligen, den berömda Ismanstorpsborgen på Öland anses vara. Även den har varit föremål för undersökningar men inga som helst fynd, ägnade att datera densamma ha anträffats ehuru anledning föreligger till förmodandet att den härstammar från omkring år 500 e. Kr. I borgen på Herrgårdsklint däremot ha i de tre hittills framgrävda och uppmätta husgrunderna förutom några järnfynd påträffats massor av krukskärvor – 500 å 600 i varje hus – samt väldiga mängder djurben. Karaktären av dessa fynd gör det sannolikt att borgen härstammar från vikingatiden, alltså från tiden 800-1050 e. Kr.
Vad själva byggnadsskicket beträffar har detta, säger docent Stenberger vidare, varit mycket enkelt och primitivt. Byggnaderna ha av allt att döma uppförts för tillfälligt bruk. Sålunda har det inte varit fråga om någon som helst permanent bosättning, vilket annars vissa forskare velat gissa på. Bebyggelsen har som sagt i stället varit av ren beredskapskaraktär, för att nu använda ett aktuellt uttryck. Tydligt är emellertid, att folk vid något visst’ tillfälle dragit sig dit i stor utsträckning. Borgen har troligen, som redan antytts, byggts under vikingatiden, samtidigt tagits i bruk och nyttjats som tillflyktsort under de mycket oroliga tider som ju då rådde här på Gotland.
Nu är det docent Stenbergers livliga förhoppning att de under fjorton dagar i juli bedrivna undersökningarna skola kunna slutföras nästa sommar och hela området därmed bli utforskat. Med detta skulle också skapas möjligheter för en exaktare datering än vad som hittills kunnat göras.
Med anledning av att man alltså hoppas på en fortsatt undersökning nästa år ha husgrunderna i borgen på Herrgårdsklint lämnats öppna. Detta till trots litar man på att allmänheten inte skall åstadkomma några skador vare sig på själva huvudmuren eller de öppetliggande husgrunderna. Ehuru det torde var fullkomligt onödigt vilja vi i sammanhanget dock erinra om att alla slag av fornlämningar och fornminnen äro lagligt skyddade och att sålunda all åverkan på dylika är ingenting mindre än straffbar handling.
Till sist några ord om förhistorien till de nu påbörjade undersökningarna av denna unika och ytterst intressanta fornlämning i Gammelgarn. Sålunda var det på sätt och vis den nu hädangångne gutasonen professor Nils Lithberg, som gav den första stöten åt företaget. Han bodde under somrarna som bekant i Kräklingbo, Torsburgens socken, och var livligt intresserad av borgen på Herrgårdsklint. En av hans varmaste önskningar var också att en utgrävning och vetenskaplig undersökning av denna skulle komma till stånd. Men så gick han bort innan någon undersökning blev gjord. För några år sedan i samband med en av Gotlandsnämndens inspektionsresor doneradetmellertid en för saken intresserad person en penningsumma för en preliminär undersökning. Denna har alltså nu kommit i gång och det är bara att hoppas, att den även skall få fullföljas. Därmed skulle ju också det önskemål som prof. Lithberg, lämnade efter sig i sitt testamente bli uppfyllt.
G. S – m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 Augusti 1940
N:r 179