ägde i går eftermiddag rum, då stoftet efter den genom drunkningsolycka omkomne Nils Christiansson vigdes till griftero. Processionen, i vilken förutom de närmaste anhöriga den avlidnes kamrater och goda vänner deltogo, anlända kl. 4 till domkyrkan, i vars kapell den blomsterhöljda kistan inbars av sex kamrater till den bortgångne och placerades på katafalken. Vid densamma stodo kandelabrer med levande ljus, liksom framme på altaret, vilket även var prytt med blommor. Efter VA 448:3 unisont höll pastor Bror Colstrup en anslående dödsbetraktelse, utgående från textorden i Joh. 13: 7. Officianten erinrade därvid bl a om den unge mannens mänskligt sott alltför tidiga bortgång. Vi tycka, sade han, att Nils Christiansson ännu haft många år att leva här på jorden, men plötsligt och överraskande kom budet. Underligt är det, att Gud låter ett människoliv komma till världen för att endast stanna en liten tid, underligt är det, att Han låter en syskonkrets uppstå och så plötsligt bryter densamma. Oförstående stå vi inför dessa Guds rådslag, men vi ha ej annat än att böja oss, och vi hoppas och bedja, att Han däruppe skall taga emot denne unge mans själ.
Därpå följde jordfästningen ritualenligt, och den gripande stunden avslöts med ps 488: 6. Processionen ställde så färden till Södra kyrkogården, där kistan under vederbörliga hyllningar sänktes i gravens tysta gömma. På de efterlevandes vägnar frambar löjtnant Thomsson ett tack till alla dem, som hedrat Nils Christianssons minne.
Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Augusti 1934
N:r 184.