Skolväsendet i Lärbro.

Såsom vi redan förut i korthet omnämt har folkskoleinspektören kyrkoherde J. Odin i skrifvelse till domkapitlet anhållit om föreläggande för Lärbro skodistrikt att upprätta en ny fast folkskola.
I denna sin skrifvelse yttrar inspektören bland annat:
Behofvet af en fast andra folkskola i Storungstrakten jämte egna tidsenliga lokaler för de förberedande småskolorna inom distriktet har gjort sig allt mera gällande. Redan kyrkoherde Odins företrädare i inspektoratet, doktor Rosman, hade framkastat ett förslag i detta syfte.
Dan 12 Augusti 1887 gjorde kyrkoherde Odin framställning till Lärbro för samlings skolråd om ansksffande af ändamålsenliga lokaler för den fasta småskolan vid kyrkan och för den flyttande vid Storunge station. Såsom skäl härför anfördes, att som det nu vore stäldt, hvarje barn ägde endast 70-80 kubikfots rymd i stället för de normala 200. Behofvet var sålunda trängande. Derjämte borde undervisningen utsträckas till 9-10 månader årligen, så länge afdelningsläsning måste fortgå.
Å ordinarie kyrkostämma 27 Oktober 1887 beslöt församlingen att endast så tillvida tillmötesgå inspektörens önskningar, att under år 1888 skulle vid Stortings uppföras ett nytt hus för den fasta småskolan, hvarefter älven den vid Vägo. me förlagda småskolan skulle blifva fast.
Emellertid hade nu inspektören ansett tiden vara inne för ett planmässigt genomförande af de önskvärda förändringarna älven kvad beträffar folkskolan och småskolan vid kyrkan.
Härom Ditåt inspektören skrifvelse till kyrkstämman 18 Oktober 1888, dervid yrkande: 1) att församlingen till 1 Januari 1891 skulle vid folkskolan anställa en biträdande lärarinna, som genomgått 2-årig kurs vid statens seminarium och hvilkeu skulle undervisa i de 2 företa årsklasserna, så att båda aldelningarna kunde läsa samtidigt; 2) att under 1889-1890 undervisningen skalle utsträckas till 9 månader ona året, såvida afdelningsläeningen måste fortfara, samt 3) att till 1 Januari 1893 en tidsenlig lokal skulle anskaffas för den fasta skolan vid kyrkan, helst i närheten af Sudervange gård.
Detta ansåg inspektören vara det minsta som kunde fordra, för att få skolva-1 sundet tidsenligt ordnadt, och dervidlag hade också behjertansvärd hänsyn tagits till församlingens ekonomiska bärkraft.
Emellertid hade stämman ingått endast på andra punkten. Som inspektören dock ej kunnat nöja sig härmed har han som ofvan är mark, anhållit hos domkapitlet om föreläggande för församlingen att ingå äfven pk 3:e punkten i ofvannämda förslag.
Motiveringen till kyrketämmans afelag Underkastar inspektören en sträng kritik, hvari han bland annat upplyser om, att antalet skolpliktiga barn nästlidet år utgjorde 183, deist 70 undervisades i folkskolan. Huru var då förhållandet med de öfriga 113? Jo, 12 hade måst söka sin bildning utom distriktet, 19 hade saknat all undervisning och de öfriga 82 undervisats i de trånga småskolorna. Huru vore det möjligt att en folkskola och en lärare kunde vara tillräckliga i stiftets vidsträcktaste och folkrikaste församling?
De ekonomiska svårigheterna vid skolväsendets ordnande voro ej så stora, som man velat låta påskina. Utom det att församlingen hade inkomst af sin sparbank, vore dess resurser väl ej så små, då med en utdebitering af 15-16 öre per fyrk kunde åstadkommas en uttaxering af 1,000 kronor.
Ville församlingen under 4 eller 5 år underkasta sig en liten extra uttaxering skulle nog de föreslagna förändringarna kunna komma till stånd utan skuldsättning. Och då många andra församlingar äro betingade med 60-70 öre för fyrk skulle Lärbro godt kunna bära 22 till 26 öre.
Ärendet ligger nu, som nämts, hos domkapitlet, för att sedan vandra den vanliga vägen med förklaringar och åter förklaringar, innan det afgöres här.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *