Försäljare bestulen.

Tjuvarna togs innan stölden upptäckts.
En stöld, som snabbt uppklarades av visbypolisen, förövades i går kväll. Det var tre finska betupptagare som gjorde sig misstänkta genom att gå och bjuda ut mekaniska handverktyg i staden.
När de tre »försäljarna» kom in till en bilverkstad, anade personalen oråd, i synnerhet då de tre männens nykterhet var ganska tvivelaktig. Polisen alarmerades och redde snart upp hela historien. Det visade sig att finnarna tillägnat sig verktyg ur en parkerad bil som tillhörde en resande.
Ägaren till provkollektionen hade inte upptäckt att han blivit bestulen förrän han av polisen blev tillfrågad thur han hade det med sin provkollektion.
»Försäljarna», som greps på en restaurang, fick nyktra till under natten på polisstaion o. hos den ene påträffade man 120 kr i skorna. De stulna varorna tillsammans med en portfölj var värda 975 kr. Förhöret med finnarna har börjat idag.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

Finansiering av subventioner

blev debattfråga i stadsfullmäktige.
Då stadsfullmäktige i Visby i går kväll behandlade statförslaget för nästa år blev det debatt om bostadssubventioner till stadens fastigheter på Norrområdet. Både drätselkammarens och beredningsutskottets majoritet hade föreslagit att beloppet skulle tas av fondmedel, medan minoriteten ansåg att medlen borde uttaxeras. Vid votering segrade majoritetens förslag med 21 röster mot 11. Utdebiteringen blir oförändrad, d. v. s. 10: 50 pr skattekrona, varav 85 öre kommer på den kyrkliga kommunen.
De aktuella bostadssubventionerna uppgick till 21.188 kr för kv. Delfinen och till 47.069 för kv. Draken. I båda fallen föreslog borgerliga reservationer beträffande finansieringen.
Debatten inleddes av hr Bengtson, som ansåg att pengarna ur markförsäljningsfonden skall användas till iordningsställande av gator och avlopp. Erforderliga belopp för subventioner bör därför i likhet med tidigare tas av överskottsmedel. Tal. ifrågasatte f. ö. om man har laglig rätt att använda fondmedel till subventioner som måste avskrivas omedelbart. Bifall till reservation.
Hr K. G. Nilsson kunde inte finna något olämpligt i att följa majoritetens förslag. I fjol togs 25.000 kr av fondmedel till kv. Delfinen utan att någon opponerade sig. Med tidigare erfarenheter för ögonen är det inte så säkert att anslaget till oförutsedda utgifter kommer att räcka. Ett förslag till pensionering av stadens anställda kommer nämligen att kosta oerhört mycket. Bifall till majoritetens förslag.
Hr Bengtson framhöll att han protesterat i fjol när subventionerna varit uppe. Fonden bör vara ograverad, den är bra att ha att ta till för utgifter för gator och vägar.
Hr Gust. J. G. Pettersson: En skattehöjning tycks leka högern och folkpartiet i hågen, då man anser att de cirka 70.000 kr det är fråga om skall bestridas av medel från skattestaten. Det vore trevligare att kunna erbjuda skattesänkningar.
Hr Arthur Nilsson: När hr Pettersson talar om skattehöjning fabulerar han i politiskt-demagogiskt syfte. Vi vill inte vara med om någon höjning av skatten. Att tillgripa fondmedel för subventionering av produktionskostnader som ligger över skorstenarna strider mot bestämmelserna i kommunallagen.
Hr Ivar Johansson var förvånad över att man tog så allvarligt på frågan. Det gäller ju bara en avvägning. Drätselkammaren har inte kunnat finna någon annan väg såvida man inte är villig att ta subventionerna av uttaxerade medel.
Hrr Tingström och Östman ansåg att rent bokföringsmässiga skäl talade för att man inte skulle ta det erforderliga beloppet ur fonden.
Vid den följande voteringen segrade som nämnts majoritetens förslag med 21 röster mot 11. För majoritetens förslag röstade samtliga 19 socialdemokrater samt hr Kolmodin och Henningson.

Förstärkning av elnätet.
Under behandlingen av elverkets stat blev det även en stunds diskussion. I anslag till nyanläggningar av ledningsnät och transformator hade upptagits 480.000, kr varav 350.000 kr skulle tas ur elverkets förnyelsefond och 130.000 lånas på tio.
Hr Arthur Nilsson pekade på statens expandering. Omslutningen har ökat från 13 till 18 milj., och det uttaxerade’ beloppet överskrider nu för första gången 4 milj. kr. Lånestaten har ökat från 1,9 till 5,6 milj. kr. Från elverket har 130.000 erhållits för att läggas i skattestaten, men dessa medel har anskaffats på så satt att elverket sarrutidigt lånat upp dem. Det hör onekligen till de mera ovanliga försöken att få det hela att gå ihop. Att staden befinner sig i ett ganska utsatt ekonomiskt läge är inte för mycket sagt.
Hr K. G. Nilsson: Det är riktigt att det finansiella läget är besvärligare än någonsin tidigare. Trots att skatteunderlaget ökat med 21 proc. kan vi inte sätta av ett enda öre till skatteregleringsfond. Det är , klart att om vi haft ett bättre utgångsläge skulle vi inte ha föreslagit en upplåning. Om t. ex. ett bolag lånar pengar för sina kapitalutgifter, så föreställer jag mig att delägarna i alla fall får sin beskärda del av affärsvinsten.
Därmed var diskussionen slut och fullmäktige beslöt i enlighet med DK:s förslag.

Stort underskott på tvättinrättningen.
I Vid behandlingen av skatten för tvättinsättningen i varmbadhuset, för vilken krävdes en nettoutgift på skattestaten med 18.150 kr, framhöll hr Tingström att det inte kan anses vara rätt att de skattebetalare som inte anlitar tvättinrättningen skall vara med och betala subventioner till den. Borde inte drätselkammaren kunna hyra ut tvättinrättningen igen till någon privat?
Hr K. G. Nilsson meddelade att underskottet beror på att lönekontot ökat kraftigt utan att dock tvättpriserna kunnat höjas i motsvarande grad. Nu har man emellertid hos PKN anhållit cm att få höja priserna med 20 prcc. Det är givet att utgifterna inte bör belasta skattebudgeten, och drätselkammaren kommer att ta under omprövning huru vida det är möjligt för staden att kunna driva tvättinrättningen i fortsättningen.
Vid sammanträdet beviljades sedvanliga anslag till föreningar och institutioner och vidare behandlades ett förslag om förhöjt arvode åt ordf. i hyresnämnden. Det beslöts att arvodet från den 1 juli i år skall utgå med 25 kr pr sammanträde.
Frånvarande med godkänt förfall var fru Runa Pettersson samt hrr Åke Palmgren och Torsten Molin.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

Regnrekordet slaget.

197,5 mm i Fröjel!
Det blev som väntat nytt nederbördsrekord för Visby. Det gamla, som löd på 156 mun på en månad, sattes 1885 och hade sålunda nu nått pensionsåldern. Tiden var inne för en ny notering, och den nya lyder på 166,7 mm. Det vill med andra ord säga, att vi under oktober månad fått i genomsnitt nära 5,4 mm regn om dagen.
Att det är en väldig massa regn vi fått över oss under den gångna månaden, har nog alla och envar kunnat konstatera på egen hand, men nu vet vi alltså även, att vi inte på en hel mansålder haft en så ymnig nederbörd någon höst som i år. Till yttermera visso kan anföras, att den normala nederbörden för oktober månad här i Visby är 48,6 mm, dvs. inte ens 30 proc. av vad vi nu begåvats med.
Men även om Visby haft rekordnederbörd, så finns det platser på Gotland som fått ännu mera regn. Så t. ex. har vid skogsvårdsgården Hejdes i Fröjel under oktober uppmätts inte mindre än 194,5 mm. I oktober förra året stannade regnmängden vid 5 mm!
I Slite har man fått 165 mm, och på flertalet andra platser, där man regelbundet kontrollerar regnmängden, är oktober månads nederbördssiffror något lägre än i Visby.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

ROXY

Åsa-Nisse på nya äventyr.
John Elfström. Artur Rolén.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

HANSA

Musketörernas söner.
Cornel Wilde, Maureen O’Hara.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

Läkarna.

Provinsialläkaren i Slite distrikt skall till 14 december även uppehålla provinsialläkartjänsten i Roma distrikt.
— Provinsialläkartjänsten i Hemse. distrikt har förordnats att t. v. även bestrida provinsialläkartjänsten i Ljugarns distrikt.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

Ändrat fribelägenhetsavstånd.

Vid extra föreningsstämma på Stadshotellet i Visby på fredagen beslöt valda fullmäktige i Gotlands norra härads brandstodsförening enhälligt om ändring av fjärde paragrafen i bolagsordningen, innebärande att maximalbestämmelserna fribelägenhetsavståndet ändras från 45 till 30 meter.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

SJ:s linjetrafik.

Regeringen har bifallit järnvägsstyrelsens ansökan att i anslutning till sin linjetrafik Klintehamn—Visby få driva sådan trafik även på vägsträckan TippsMafrids—Bringsarve.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

Priset på koks sänkes

från och med den 1 november. Sänkningen utgör i lagerhandeln 4,90 kr pr ton för all koks utom gjuterikoks, för vilken sänkningen är 1,40 kr. Vid leverans i hektoliter blir sänkningen för annan koks än gjuterikoks 25 å 27 öre beroende på koksens styckestorlek. Priset på antracit är oförändrat.
Även vedpriserna skall sänkas. Enligt avtalet, mellan Bränslekommissionen och Sveriges Skogsägareföreningarnas riksförbund, domänstyrelsen och enskilda företag om anskaffning av vissa kvantiteter brännved bränslesäsongen 1952/53 skulle exempelvis pannved kunna säljas för lägst 20 kr per kubikmeter travat mått i södra och mellersta Sverige och 22 kr i norra Sverige, fritt bilväg.
Bränslekommissionen har nu fattat beslut om sänkning i södra och mellersta Sverige av utförsäljnings-priserna på sådan kastved, som kommissionen enligt avtalen har under sin kontroll och sänkningen skulle för Gotlands del utgöra 2 kr pr kbm travat mått.
Prissänkingen berör inte bara pannved utan också övriga kastvedssortiment. För långved är ännu större prissänkningar planerade över hela landet.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254

Gotlands fotoklubb

hade ett välbesökt möte på torsdagskvällen i RK-lokalen. Mötet leddes av Åke Fohlin eftersom ordinarie ordföranden var bortrest. I »den tekniska kvarten» talade Bengt-Göran Holmert om olika kameratyper och demonstrerade en del nya finesser bland annat ett elektronaggregat som endast väger 2,3 kg. Till hösttävlingen hade inlämnats 6 bilder i svart-vitt och 8 bilder i färg och i den svartvita segrade Aina Andersson och i färgbildstävlingen hr Torsten Persson. Efter kaffet visade Torsten Persson ett hundratal bilder ur sin färgbildssamling och kunde bland annat visa upp bilder tagna med sju olika sorters film.

Gotlänningen
Lördagen 1 november 1952
Nr 254