Etikett: Visby

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1893 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 537,286 kr., af hvilka 329,869 kr. belöpte sig på landskommunerna och 207,417 kr. på Visby. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktligheter mellan landsbygd och stad ifråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Hyror, arrenden, räntor o. d. utgjorde 4,1 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet och likaledes 4,1 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69,9 procent för de förstnämda, men med blott 50,8 procent för den senare. BStatsbidragen uppgå till 16,5 procent för landskommunerna, men stanna vid 3,2 procent för staden, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 2,8 procent, men stiger för staden till 10,8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig till 600,393 kr. af hvilka 344,973 kr. föllo på landskommunerna och 255,420 på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså en brist af 63,107 kr., af hvilka 15,104 föllo på landskommunerna och 48,003 kr. på staden. Af de enskilda landskommunerna stå, ifråga om större utgifter än inkomster, Grötlingbo främst med omkring 4,000 kr., dernäst Fole med omkring 3,000 kr., Lärbro och Ardre med hvardera omkring 2,000 kr. samt Halla, Mästerby, Hejde och Lau med hvardera omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 110,688 kr. eller 32,1 procent, till folkskolan 160;010 kr. eller 46,4 procent, till fattigvården 43,205 kr. eller 12,5 procent, till sundhetsvård 12,691 kr. eller 3,7 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,116 kr. eller 1,4 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 15,656 kr. eller 6,1 procent, till folkskolan 49,879 kr. eller 19,5 procent, till fattigvården 30,817 kr. eller 12,8 procent, till sundhetsvård 27,087 kr. eller 10,6 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 70,751 kr. eller 27,7 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets komå landsbygden utgjorde de.å kyrkostämma beslutade utgifterna 271,596 kr. och de å kommunalstämma 73,377 kr., hvaremot inom staden endast 64,637 kr. beslutits & kyrkostämma, men 190,783 kr, af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum:mellan lands; kommunerna och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 78,8 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 25,3. I följd häraf uppgingo &. andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumma med endast 21,2 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 74,7 procent.
Vid 1893 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,988,829 kr., deraf 1,015,678 kr. tillhörde landskommunerna och 973,151 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 677,344 kr. på fastigheter och inventarier samt med 338,334 kr, på fordringar och kontanta medel, I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 401,885 kr. samt fordringar och kontanta medel till 571,266 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 510,351 kr. i folkskolehus, 67;832 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030: kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 37,641 kr. i andra fastigheter eller inalles 625,554 kr.
FL dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna, Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,809,102 kr. i kyrkor, 735,590 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 44,325 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 946,465 kr., deraf för landsbygden 131,159 och för Visby 815,306 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 115;539 kr., hvadan skulden under året ökats med 15,620 kr. eller 13,5 procent. Skillnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 14,377 kr., med hvilken summan de förra öfverstego de senares belopp.
För Visby öfverstego de under året upptagna lånen de betalda med 35,806 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 15,137 kr., dernäst Vänge med 14,182 kr,, Rone 9,359 kr. Othem 8,219 kr. och Roma 7,308 kr. Skuldfria voro Akebäck, Veskinde, Martebo, Tingstäde, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Hörsne, Östergarn, Visby Södra landskommun, Vall, Atlingbo, Sanda, Vestergarn, Fröjel, Öja, Hamra, Silte och Stånga.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2,99 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 113: 00, alltså en ganska betydlig skillnad mellan landsbygden och staden. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 23: 12 pr invånare & landsbygden och kr. 134: 09 i staden, kommer behållningen för hvarje person att stanna vid kr. 20: 13 för landsbygden, men uppgå till kr. 21: 09 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 12,9 procent för länets landskommuner och 83,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 48 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 49: 01.
Kommunernas behållning, eller .det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick inom årets slut inom länet till 1,042,364 kr., deraf 884,519 kr. för landskommunerna och 157,845 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1896
N:r 42