Etikett: Visby

beviljades af stadsfullmäktige i går åt enkefru Kristina Hallin å stadsjordstomten nr 3 i Klinterotens 2 kvarter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 April 1896
N:r 56

i hörnet af Häst- och Mellangatorna, hvaröfver medicinalstyrelsen infordrat stadsfullmäktiges utlåtande, förklarade sig dessa i går ej ha något att erinra.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 April 1896
N:r 56

i staden innehafvas f. n. af handl. Aug. Johansson, Hästgatan 13, enkan Anna Hemström, Rostockergränd 2, ogifta Johanna Vesterlund, St. Hansgatan, (vin- och maltdrycksrättigheter); enkan Anna Sofia Vahlqvist, Korsgatan, hr P. F. Andersson, Skeppsbron 4, hustrun Anna Nilsson, St. Hansgatan 51, Jonas Johansson, Österport, enkan Augusta Andersson, öster om staden, samt hustrun Anna Svensson, Söderport (maltdrycksrättigheter).
Stadsfullmäktige förenade sig igir med magistraten ånyo om det beslut, att antalet dylika ställen må, i den mån sådant lagligen låter sig göra, nedsättas till 8 stycken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 April 1896
N:r 56

i den faststälda planen för staden vester om stadsmuren hade af hamndirektionen på det lifligaste tillstyrkts, enär en ökad gatubredd vore nödvändig för att kunna erhålla ett med lokomotiv trafikabelt spår till norra sidan af hamnen, hvilket den växande trafiken snart torde kräfva.
Ärendet förekom i går hos stadsfullmäktige. Då emellertid belysningskomitén, som väckt förslaget beträffande denna omreglering, ännu icke kommit till uppgörelse med maltfabriken om priset på förgården till dess tomt, ansåg hr Höjer ej skäl vara att stadsfullmäktige bunde sig vid någon omreglering, hvadan han föreslog, att ärendet tillsvidare i afvaktan på den nämda uppgörelsen måtte få hvila.
Detta blef ock fullmäktiges beslut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 April 1896
N:r 56

nu liggande i yttre hamnen, beslöto stadsfullmäktige i går afton att inköpa för hamnens räkning för en summa af 32,000 kronor. Ärendet förelåg i ett ganska vidlyftigt skick. Hamndirektionen föreslog fullmäktige att bevilja 60,000 kronor till inköp af sagda mudderverk jämte reparation af detsamma. Detta deras förslag grundade sig på en utredning af särskilda komiterade, hvilka i ett sakrikt utlåtande kommo till den slutsatsen att genom mudderverkets inköp frågan om hamnens iståndsättande snarast och billigast kunde lösas. En af komiterade, hr Anton Pettersson, hade emellertid reserverat sig och ansett det fördelaktigare att inköpa ett nytt mudderverk.
Vidare förelåg besigtningsinstrument från Mälarevarfvets ingeniör rörande »Enhörningen» samt kostnadsförslag å dess reparation, slutande på 25,300 kronor. Dessutom hade samma varf erbjudit sig att förfärdiga ett nytt mudderverk, beräknadt för muddring till 6 1/2 meters djup, för 61,700 kronor.
Efter handlingarnas föredragande erhölls ordet af
hr Ekman, som fastslog, att icke mer än en mening vore rådande om att Visby hamn måste fördjupas samt sättas i skick, och det mycket snart. Man måste då ha ett annat mudderverk än det gamla. Hamudirektionen hade tid efter annan fått mottaga påstötningar om att skynda på med hamnfördjupningsfrågan Dröjsmålet bade dock haft sitt falla berätti gande i frågans svårlöshet. På grund af hamwubottnens beskaffenhet måste man ha ett starkt mudderverk. Försök hade visat att ett enskopigt verk vore det enda som dugde. Frågan hade då varit, om man skulle köpa det verk, som af major Laurell utlånats åt staden, förskaffa ett nytt eller utlemna muddringen -på entreprenad. Dt senare hade major Laurell afrådt ifrån dels. emedan det skulle blifva oerhördt dyrt, de!’s emedan ett sådant arbetes bedrifvande af annan person skulle kunna komma i kollision med hamnens trafikintressen. Alltså måste man köpa ett verk. Talaren hade ej till en början varit med om förslaget att förvärfva det Laurellska. Men då Mälarevarfvet, som förr ingifvit kostuadsförslag på ett nytt verk, nu frångått dessa, och på sistone erbjudit sig göra ett af samma konstruktion som Enhörningen, men betydligt svagare — 30 hästkraiter mot 90 hos det Laurellska — och dessutom icke ville lemna garantier, hade han öfvergått på deras sida, som ville inköp af Enhörningen, hvilket, fullständigt repareradt, icke komme att kosta mer än ett nytt med blott tredjedelen så stor maskinkraft. Han yrkade alltså bifall till hamndirektionens förslag.
Hr Sellergren: Här vore fråga om en ganska vidlyftig affär. Han bade hört uppgifvas att entrepreuadsumman för en uppmuddring gått lös på 400 tusen kr. Skulle man än, derest staden själf utförde arbetet, beräkna k stnaden till blott 300 tusen, vore det i alla fall en vansklig affär. Först måste man göra noggranna beräkningar om man hade råd, så att man ej omsider stannade midt i stöpet.
För sin del ansåg han att staden ej kunde gå i land med företaget, om ej statshjälp erhölles. Derför borde man tänka på saken.
Hr Jeurling: Här förelåge en af de största frågor, som på länge hvilat på fullmäktiges bord. Enskildt bad talaren få betyga hamndirektionen sin erkänsla för det omfattande arbete den nedlagt på sakens utredniog. Men då tal. gjorde sig de tre frågorna: är det föreslagna sättet för hamnens fördjupande det säkraste, snabbaste och billigaste? stode han i saknad afjämförelsepunkter. Eutreprenaden hade bjudits blott till en person. Här kunde den invändningen göras: man kan ej infordra anbud, då man ej har klart för sig hvad man vill göra. Men man kunde ju infordra anbud på uppfordrad kubikmeter eller en viss del af hamnens uppmuddring till visst djup. Innan detta skett, syutes det talaren farligt att in låta sig på det föreslagna köpet. Hamndirektionen borde själf vara mån om att få in flere anbud. Föregående talare hade tviflat på att staden hade råd att kasta sig in på ett dylikt vidlyftigt företag. Samhällvt såsom skattemenighet torde ej komma att behöfva offra vågot, och äfven om så skulle vara förhållandet, vore behofvet så påträngande att man ej finge rygga tillbaka för ens en stor summa. Men då talaren, som han nämt, saknade jämförelsepunkter för frågans allsidiga bedö: ande, kunde han ej i det skick den förelåg tillstyrka birall till hamndirektionens förslag.
Hr Sylvan trodde det ej vara möjligt att få någon entreprenör, med mindre han först undersökt hamnbottnen. För orimligheter borde ej hamndirektionen utsättas. Äfven efter försök hade major Laurell ej ansett sig kunna uppgifva någon kostnad på 40 procent när. Genom infordran af flere anbud vunne man ivgenting, finge endast vänta.
Hr Jeurling hade glömt att framhålla en sak: Om man nu köper ett verk för uppmuddring, duger det ej sedan till hamnens underhåll. Derför kräfdes ett nytt, och då skulle den til komma, då hamnen ägde 3 mudder verk. Detta borde ej lemnas ur sigte. Han hade aldrig tänkt att någon entreprenör ens skulle kunna afge något anbud utan undersökning af bottnen.
Hr Hellgren: Det vore ej för tidigt att fatta beslut i frågan, snarare på hög tid. Trafiken börjar trängas i Visby hamn, dess inkomster stiga betydligt, kunna beräknas till minst 50 tusen pr år. Göres ej något åt hamnen, torde trafiken komma att gå tillbaka. Då man nn funnit ett mudderverk, som dude, för en rimlig summa, ville han ej taga på sitt ansvar att längre uppskjuta frågan. Entreprenör ansåg han olämplig af de skäl hr Ekman påpekat. Äfven om mudderverket ej dugde till hamnens underhåll, vore det väl ganska måttligt att lägga ned 60 tusen kronor på ett redskap för ett så stort arbete. Då hamndirektionen tillstyrkt icköpet af Enhörningen och man härigenom kunde vinna ett helt år i tid, ville han tillstyrka direktionens förslag.
Hr Björkander trodde ej att det skulle tjäna något till att återförvisa ärendet, Saken tålde ej uppskof. Skulle formella hinder möta för beslutets fattande nu, yrkade han på extra sammanträde.
Hr Carlstedt: Då formella skäl omöjliggjorde att nu bifalla hamndirektionens förslag, sådant det förelåg, föreslog ban att beslutet måtte formuleras så:
att stadsfullmäktige ville besluta antaga major Laurells anbud att för 32,000 kronor inköpa mudderverket Enhörningen samt att medlen härtill skulle tagas ur hamndirektionens hos drätselkammaren innestående behållning, men att frågan om hamndirektionens bemyndigande att reparera verket måtte anstå, till dess drätselkammaren på uppdrag inkommit med förslag om sättet att anskaffa härför erforderliga medel, 28,000 kronor.
Utan votering fattade stadsfullmäktige sitt beslut i enlighet med detta förslag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 April 1896
N:r 56

Torsdagen den 16 April kl. 10 f. m. låta sterbhusdelägarne efter framlidna enkefru prostinnan M. Hoffman genom offentlig auktion i huset n:r 23 Tranhusgatan försälja största delen af lösöret, bestående af: några granat- och nysilfverarbeten; järn-, koppar-, zink-, tenn-, bleckoch malmsaker; möbler, delvis antika: byråar, mat-, spel-, té-, skrif, sy: och fönsterbord; utdrags- och andra soffor, 1 turkisk divan, en- och tvåmanssängar, gung-, län- och andra stolar, vägg. och toalettspeglar, deribland 1 större med förgyld ram samt marmorbord; linneskåp, skänkar, kommoder, pendyler, bordstudsare, antik, lampor, antika ljusstakar, 1 symaskin; linnevaror och sängkläder; en mängd glas och porslin, hvaribland flere antika urnor; gardiner, mattor; div. fötografiska verktyg och utensilier samt vyer; 1 mangel, Il kamin, I strykugn, 1 större kopparkittel; div. Jaggkärl och krukväxter jämte mycket annat. Sakerna förevisas dagen före auktionen 3—6 e. m. Kände, vederhäftige inropare erhålla 2 månaders betalningsanstånd, andra få betala kontant eller ställa säkerhet.
Visby i April 1896.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 April 1896
N:r 56

Inklarerade fartyg: Till Visby 12 April: Jakt Bröderna, Nilsson, Marstrand, (vinddrifvare) sill; skon. Klara, Mortensson, Malmö, tegel; jakt Teodor, Tofftén, Klinte, ved.

Utklarerade fartyg: Från Visby 12 Skon. Viggo, Svensson, Kappelshamn, barlast.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 April 1896
N:r 55