F. d. regementsläkaren Jesper Gustaf Ernst Leijer afled i hufvudstaden i går på morgonen.
Född 6 Augusti 1823 på säteriet Ulfingen i Vestergötland, var han son af kaptenen vid Skaraborgs regomente Karl Axel Leijer och hans maka Charlotta Sofia Gylleuberg Efter aflagda läkareexamina innehade L. en mängd förordnanden, bland annat såsom hospitalsoch lasarettsläkare i Visby samt sjuk husläkare vid Gotlands nationalbeväring, till hvilken tjänst han sedermera utnämdes. Under ottår var han stadsläkare i Visby, nämligen 1858 — 59, och sistnämda år blef han badläkare i Visby, samt innehade denua befattning i nio år. Samtidigt var han hospitals- och lasarettsläkare, från hvilken tjänst han 1882 erhöll afsked. Med bibehållande af nyss nämda tjänster utnämdes han 1864 till regementsläkare vid Gotlands nationalbeväring, från hvilken tjänst han 1886 erhöll afsked med pension.
Under en följd af år tjänstgjorde Leijer såsom läkare vid Gotlands sjukhem för obotligt sjuka, hvilket han kom i tillfälle att bringa till stånd genow frivilliga bidrag, i synnerhet af priusessan Eugénie. Han var från 1859 under en följd af år anstäld såsom läkare hos prinsessan Eugénie under henues sommarvistelse å Fridhem.
L. var flere år sekreteraro i Upsala läkare förening och var ledamot af Svenska läkaresällskapet sedan 1885, Han åtnjöt stort anseende för duglighet, var stadsfullmäktig och valdes af staden till dess representant i andra kammaren under riksdagarne 1870—78.
Med Leijer bortgick en af de handlingskraftigaste män, vi på de senaste årtiondena haft i Visby. Honom ha vi bland mycket annat att tacka för tillkomsten af vårt spritbolag, som han efter stort motstånd från de privilegierade spritförsäljarne lyckades åstadkomma och hvarigenom sprithandeln ordnades mera med tanke på ordning och rusdryckernas inskränkande än på vinst.
Men i främsta rummet tillkommer honom förtjänsten att hafva bragt till siånd Gotlands nuvarande järnväg, hvars betydelse såväl för samhället som orten i allmänhet det varit först den nuvarande generationen förunnadt att till fullo uppskatta och värdera. Med detta arbete har han i Gotlands kulturutveckling gjort en insats större är de fleste, hos hvilka Gotland för dylikt arbete står i tacksamhetsskuld.
I sitt riksdagsmannauppdrag verkade L. icke alltid med samma framgång för sina idéer som på Gotland, ehuru äfven från denna hans verksamhet finnes att anteckna åtskilliga drag af initiativ och intresseradt, vaket arbete.
Sedan L. tagit afsked från sin lasarettsläkarcbefattning, som: han icke egnade sig åt med samma intresse som sina öfriga uppdrag, slog han sig i början af 1880-talet ned i hufvudstaden, der han sedan vistats.
Han sörjes närmast af enka, född Stoltz, och son.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Maj 1896
N:r 72