Stiftets båda folkskoleinspektörer ha i dagarne till domkapitlet inkommit med sina berättelser om folkskoleväsendet på ön 1896.
Norra inspektionsomnådet,
hvartill hörer Visby stad. Skoldistriktens antal var fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskolorna 2, småskolorna 27 och fortsättningsskolorna 5, hvaraf en tillkom under året.
Undervisning i slöjd för gossar meddelades vid 23 folkskolor och dylik undarvisning för flickor i 17 skolor, således 2 mer än föregående år.
Vid skolorna voro anstälda 48 ordinarie folkskollärare, 3 ordinarie folkskollärarinnor, 1 e: o. folkskollärare, 2 e. o. folkskollärarinnor, 1 lärare och 34 lärar innor vid småskolorna samt 4 lärare och 2 lärarinnor för slöjden, hvilken i öfriga skolor handbafves af skolornas egen lärarpersonal. Fem lärarebeställningar voro under året vakanta och sköttes af vikarier. Inspektören klagar öfver svårigheterna att få vakanserna besatta.
Nytt skolhus uppfördes under året i Östergarn efter ritning af artisten A. H. Hägg, och betecknas detta som Gotlands hittills mest bekväma och stilfulla skolbygnad.
Områdets folkmängd utgjorde vid 1896 års sltt 99,339 personer och hade alltså ökats med 301 personer. Vid samma tid utgjorde antalet i skolålåern varande barn 4,160, med en ökning af 100 sedan föregående år.
Af dessa 4,160 barn undervisades 3,650 i folk- och småskolor, 79 i allmänt läroverk och fackskolor, 8 i abnormskolor, 83 i enskilda skolor och 48 i hemmen. Slutat sin lärokurs hade 269, af sjukdom eller annan anledning hade 17 barn saknat undervisning och om 6 felades uppgifter.
Skolgången förbättrades något under året, i det att medelprocenten af de faktiska skolbesöken, som 1895 utgjorde 90,45 proc. af skolpliktiga dagar, år 1896 uppgick till 92,97 proc., och om denna procent ökas med medelprocenten af frånvaro genom naturhinder, steg årets skolgångsprocent till 96,62.
Distriktet hade i tillgångar vid 1896 års början kr. 26,755:30, bidragen från distriktet jämte räntor utgjorde kr. 69,458: 78, af staten kr. 33,583: 47 och i öfriga inkomster kr. 4,912:11, alltså summa inkomster kr. 107,954: 36. — Utgifterna utgjorde samtidigt: till lärares aflöningar kr. 68,427:15, för skolbygnader och inventarier kr. 28,601:38, för undervisningsmaterial kr. 1,963: 72 ochi öfrigt kr. 17,808: 02, eller tillhopa kr 116,800: 27. Skulderna vil årets slut utgjorde 128,413 kr. och tillgångarna 24,595 kronor.
Inom distriktet funnos donationer till skolväsendet till ett sammanlagdt belopp af 15,480 kronor.
Södra inspektionsområdet.
Undervisningsanstalterna voro desamma som 1895, blott med den förändring, att småskolan i Fröjel förändrats till mindre folkskola, så att småskolorna äro 31, slöjdskolor för gossar 25, för flickor 30 och fortsättningsskolorna 11, hvartill kommer högre folkskolan i Klinte och skolan å Fridtorp i Vesterhejde.
Lärarepersonalen utgjordes af 39 ord. lärare, 6 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärare 1 d:o lärarinna, 1 biträdande d:o, 1 lärarinna vid mindre folkskolan, 29 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan och en folkskollärarinna & Fridtorp.
Folkmängden minskades under året med 118 personer till 22,685. Antalet barn i skolåldern utgjorde 3,173, d. v. s. nära 14 procent af folkmängden. Af dessa skolpliktiga barn ha 2,873 undervisats i folk- och småskolarna, 18 i allmänna läroverk och fackskolor, 6 i abnormskolor, 21 i enskilda skolor och 21 i hemmen; 217 barn hade afslutat sin lärokurs, 21 af sjukdom eller annan anledning ej åtnjutit undervisning; om ett barn saknades uppgift.
Skolgången var under 1896 jämnare än året förut. Medelprocenten af skolbesöken år 1895 var nämligen 90,1, år 1896 däremot 92,6; lägges härtill ofrivillig frånvaro för sjukdom och naturhinder, blir medelprocenten 97,5 ett i sanning vackert resultat, säger inspektören. Antalet skolor, i hvilka förfallolös frånvaro öfverstigit 1 procent, nedgick under förra året från 11 till 8.
De kontanta bidragen till skolväsendet belöpte sig från kommunerna till 39,704 kr. och från staten till 29,400. Utgifterna för lärarepersonalens aflöning i kontanter utgjorde 47,118 kr., för skolor och inventarier 16,596 kr. och för skolmatcriely 1,342 kr. Till de kontanta medlen kommo sedan värdena af naturapresta tionerna. — Distriktets skulder utgjorde vid årets slut 33,623 kr. och de kontanta — tillgångarna 15,118 kr. Uttaxeringen till skolväsendet på fyrk var lägst i Vall och Eskelhem med 14 öre, högst i Gerum och Etelhem med 54 öre.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 September 1897
N:r 139
