Etikett: Visby

(Efter länsstyrelsens femårsberättelse.)
Länets indelning.
Häri hafva under femårsperioden inträffat de förändringarna, att Alfva och Hemse socknar med 1895 års ingång blifvit — öfverflyttade från Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt till samma fögderis mellersta distrikt; att fr. o. m. 27 Januari 1893 Klinte, Fröjel, Hejde, Väte, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Eskelhem och Ejsta bildat ett extra provinsialläkaredistrikt med station för läkaren i Klintehamn samt att Visby södra socken fr. o. m. 2 Februari 1894 upphört att vara särskild kommun.
Dessutom hafva några mindre hemmansförflyttningar ägt rum till följd ar oregelbundenheter i den administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelnvingen.

Invånarantalet
utgjorde vid 1896 års början enligt presterskapets uppgifter 51,855 och enligt mantalslängderna 51,719 personer. Då länets folkmängd vid 1891 års början var enligt presterskapets uppgifter 51,337 och enligt mantalslängderna 51,636, har sålunda en ökning under perioden uppstått — enligt förra uppgiften med 518 och enligt den senare med 83 personer. Ökningen inträffade egentligen under år 1895. Till belysning af folkmängdsförhållandena meddelas nedanstående tabell.

År födde döde emi-granter immi-granter
1891 1,019 778 518 105
1892 972 931 421 88
1893 1,050 895 373 162
1894 1,033 915 162 181
1895 1,096 817 275 152

Såsom förut varit fallet, synes sålunda under ifrågavarande period ut- och inflyttningarna hafva utöfvat ett afgörande inflytande i denna fråga.
Någon mera spridd farsot af elakartad beskaffenhet har icke under perioden förekommit. Dödsfallen i smittosamma sjukdomar under de fem åren hafva utgjort:
i skarlakansfeber 67
i difteri 82
i kikhosta 41
i nervfebei 19
i mässling 12

Andliga rörelser.
De okyrkliga samfundsbildningarna på Gotland ha under senare åren förlorat icke så litet af sin förra dragningskraft. Antalet af dem, som utträdt ur statskyrkan, är icke stort, enär lagligen konstituerade metodistförsamlingar år 1895 funnos blott i Visby med 116 äldre medlemmar . och 26 barn, i Follingbo och Akebäck med 24, i Kappelshamn med 20,4 i Othem och Boge med 45, i Öja med 20 och i Vamlingbo med 10, eller tillsammans 261 medlemmar, hvartill torde böra läggas en och annan baptist, som sökt och erhållit utträde för att få ingå borgerligt äktenskap. Faktisktuppgåfvos dock baptisternas antal i stiftet utgöra 735, hvilket antal nog bör ökas icke så litet, om man medräknar alla baptistiskt sinnade af skilda fraktioner, bland bvilka helgeanerna torde vara de mest likaktiga. Metodisterna åter, som flerstädes, t. ex. i Visby, gått tämligen starkt ned, torde svårligen numera stiga till inalles 500. Den okyrkliga rörelse, som f. n. intager främsta platsen på ön, är säkerligen den af lektor Waldenström åvägabragta. Deras antal antages utgöra 8- á 900. Frälsningsarmén synes vara i afgjordt nedgående och af utilister och mormoner finnes numera knappast något spår.
Borgerliga äktenskap ha under perioden ingåtts till ett antal af 52.

Rusdryckerna.
Om — befolkningens sedlighet och laglydnad – finnes under perioden intet särskildt att omnämna. Med afseende å den inverkan, missbruket af rusdrycker i afseende därå otvifvelaktigt medför, bör dock nämnas, att bruket, och därmed jämväl missbruket af sådana drycker, fortfarande synes vara i aftagande, i det att förbrukningen af spritdrycker, som under åren 1881—1885 beräknats utgöra — med reduktion för bränvin till 50 procents alkoholhalt — vid pass 7 liter årligen för hvarje person af hela befolkningen och för åren 1886—1890 till icke fullt 6 liter, för nu ifrågavarande period antages hafva utgjort 5,7 liter på person.
Antalet fångar har under perioden utgjort 371, däraf 99 straffångar, 231 bötesfångar samt 41 lösdrifvare och transportfångar.

Länets ekonomiska ställning
under ifrågavarande femårsperiod kan sägas i allmänhet hafva varit ganska god, mest beroende därpå, att afkastninaf jordbruket varit tillfredsställande, i det att endast ett år gifvit klen skörd, men af de öfriga två lemnat medelskörd och de återstående två öfver medelskörd. Än bättre hade verkan däraf visat sig å länets ekonomi, om prisen å jordbrukets alster varit mindre tryckta, än under perioden varit fallet.
%'[Under perioden ha i lagsökningsmål hos änsstyrelsen 795 betalningsskyldige ålagts betalningsskyldighet till — ett belopp af 328,942 kronor och 44 utmätningsauktioner hållits, vid hvilka köpeskillingen uppgått till sammanlagdt 324,811 kronor. Af utmätningsmän & landsbygden förrättades 5 auktioner med en sammanlagd köpeskilling af 66,735 kr.
Hos öfverexekutorsämbetet i Visby ålades 89 betalningsskyldige ett betalningsbelopp af 76,876 kr. och 15 utmätningsauktioner – höllos för en köpeskilling af 60,595 kronor.
Hos rådhusrätten i Visby ha under femårsperioden handlagts 43 -konkurser, hos norra häradsrätten 34 och hos södra häradsrätten 21.
Dessa uppgifter rörande utsökningsmål och konkurser utvisa en väsentlig minskning för nu ifrågavarande femårsperiod i jämförelse med den näst iörqgående.
Intecknad gäld i länet utgjorde:

Vid slutet af: Inteckningar. Kronor. Taxeringsvärde. Kronor.
1891 . . . . . . . 15,095,000 – 41,598,100
1892 . . . . . . . 15,349,000 – 41,759.200
1893 . . . . . . . 15,558,000 – 41,878,800
1894 . . . . . . . 16,196,600 – 42,019,300
1895 . . . . . . . 16,853,734 – 43 344 000

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Oktober 1897
N:r 154