till en ledig vaktmästaresyssla vid Kalmar tullstation märkes extra tullvaktmästaren C. E. Öhberg härstädes.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Till skogsodlingens befrämjande
och närmast till inrättarde af en skoge-plantskola söder om Visby på mark, som staden upplåtit för ändamålet fr. o. m, 1899, hade hushållningssällskapet för sin del anslagit 1,125 kr. och landstinget ett liknande belopp. Hos k. m:t hade dessutom för ändamålet sökte statsbidrag. Meningen hade varit att redan i vår begynna med plantskolan, och hade den person, som f. n. arrenderar jorden, hvarå plantskolan skall anläggas, förklarat sig villig att mot vederlag redan nu afstå från hbälften eller ett tunnland af jorden för skolans anläggande. Men då landtinget ej företagit val af ledamöter i den trettiomannakomité som skulle ordna saken och bl. a. utse styrelsen för plantskolans hade man an sett sig icke kunna göra något åt saken förr än denna komité blifvit utgsedd.
Men på det att skolans iordningställande ej måtte blifva onödigt fördröjdt, hade likväl hushållningssällskapets förvaltningsutskott till i går hemställt, att sällskapet måtte besluta, det utskottet finge för sakens förberedande ordnande använda det belopp sällskapet själft anvisat, i den mån utskottet kunde finna lämpligt.
Utskottets hemställan bifölls.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
För anläggande af en kemisk station i Visby
beslöt hushållningssällskapet i går att för 1898 anvisa ett anslag af 2,000 kr. Dessutom beslöt sällskapet att hos k. m:t för ändamålet begära ett statsanslag för år 1899 å 4,000 kr. Hos landstinget beslöt sällskapet hemställa, att landstinget måtte bidraga med hälften af den kostnad för stationen, som erfordrades utöfver den i statsanslag begärda summan.
Vid ärendets föredragning hos sällskapet framhöll landtbruksingeniör Sylvan, hvilken är den, som bragt ärendet på tal och hos sällskapet motionerat om stationens upprättande, att företaget visserligen att börja med finge stora svårigheter att-bekämpa. Ty at erfarenhet från andra stationer hadedet visat sig, att man vanligtvis i början hyste motvilja och misstro till dylika stationer. Hoppades dock, att man äfven på Gotland snart nog skulle lära sig förstå nyttan af en dylik station.
D:r Sätervall uttalade den önskan, att den blifvande föreståndarens lön m. m. måtte ordnas så, att han odeladt kunde ägna sig åt arbetet med analyser och undersökningar och att han måtte sättas i tillfälle att genom resor hemma hos landtmännen göra undersökningar och ej blott på sitt laboratorium. Därigenom skulle förtroendet för anstalten växa och befästas.
Efter dessa anföranden fattade sällskapet sitt ofvan nämda beslut.
Den sålunda beslutade nya kemiska stationen kommer att inrymmas i gamla apotekslokalen, hvilken kommer att för en tid af 3 år för ändamålet förhyras. De i hushållningssällskapets ägo varande, f. n. vid Roma sockerbruk förvarade kemiska apparater komma atf till den nya stationen förflyttas och där tillsammans med en del nya apparater användas. En särskild föreståndare, och möjligen äfven en assistent, skall anställag, och för öfrigt kommer anstalten att i allo ordnas på ett tidsenligt sätt.
Till förste föreståndare lär löjtnant Zetterling vid artillerikåren, känd såsom skicklig kemist, vara desigperad.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Hushållningssällskapet återvalde
i går till ledamöter af sällskapets förvaltningsutskott för en tid af 4 år öfverste O. Carlstedt och förste landtmätare O. Warfvinge, samt till revisorer red. Aug. Weström och vice auditör R: Wiman med handl. R. Wallér till suppleant.
— I hästpremieringsnämden invaldes hr R. Wallér ånyo som ledamot, och kapten K. Ternstedt utsågs till suppleant.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Om ett anslag af 100 kr.
att utgå under år 1898 såsom bidrag till kostnaden. — 200 kr. — hvarmed det för tullkammaren härstädes varit förenadt att upprätta sin berättelse för 1897 om länets handel och sjöfart, hvilken berättelse ju är af största intresse, nytta och fördel för länet, men som tullkammaren icke längre varit pliktig att afgifva, hade red. A. Sandberg och Aug. Weström motionerat hos hushållningssällskapet.
Sällskapet beslöt enhälligt, på förvaltningsutskottets förslag, att å extra stat anvisa det begärda beloppet, hvilket skulle ställas — till sekreterarens förfogande för att därmed honorera det ex. af berättelsen, som, då den blifvit upprättad, kommer att till sällskapet öfverleranas.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Länets finanser.
Det sammanlagda beloppet — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1895 uppgick till 542,051 kr., af hvilka 324,212 kr. belöpte sig på landskommunerna och 217,839 kr. på staden Visby. Ser man efter, med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstlagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde byror, arrenden, räntor o. d. 4,2 procent af alla inkomster för landskommunerna, men 3,9 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå däremot i hela inkomstsumman med 70,2 procent för de förstnämda, men med blott 44,6 procent för Visby. Statsbidragen uppgå till 17,2 procent för landskommunerna men stanna vid 3,5 procent för Visby, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,2 procent, men stiga för staden till 14,4 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom länet till 530,342 kr., af hvilka 325,365 kr. föllo på landskommunerna och 204,977 kr. på Visby. För året uppsted för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 11,709 kr., hvilket öfverskott uteslutande faller på Visby med 12,862 kr., under det att landskommunerna visade en brist af 1,153 kr. Af de enskilda landskommunerna stå, i fråga om större utgifter än inkomster, Hangvar och Etelhem främst med hvardera omkring 5,000 kr., därnäst Vamlingbo med omkring 2,000 kr. samt Vesterbejde med omkring 1,000 kronor.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 106,830 kr. eller 32,8 procent, till folkskolan 144,376 kr. eller 44,4 procent, till fattigvård 41,366 kr.
eller 12,7 procent, till sundhetsvård 13,706 kr. eller 4,2 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,349 kr. eller 1,6 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 13,949 kr. eller 6,8 proc., till folkskolan 31,830 kr. eller 15,6 procent, till fattigvården 25,843 kr. eller 12,6 procent, till sundhetsvården 9,318 kr. eller 4,5 procent samt till kommunikationsanstalter till 64,172 kr. eller 31,4 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 262,249 kr. och de å kommunalstämma 73,116 kr., hvaremot innom Visby endast 44,736 kr. beslutits å kyrkostämma och 160,241 kr. af statsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum mellan landsbygd och stad. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 77,5 procent af samtlige utgifterna, under det att samma procenttal för Visby var endast 21,9. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumman till endast 22,5 pro» cent, hvaremot utgifterna, som beslutits af stadsfullmäktige, hunno upp till 78,1 procent.
Vid 1895 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 2,042,150 kr., däraf 1,074,616 kr. tillhörde landskommunerna och 967,534 kr. Visby. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 728,829 kr. på fastigheter och inventarier samt med 345,787 kr. på fordringar och kontanta medel. I Visby uppgingo fastigheterna och inventatierna till 397,381 kr. samt fordringar och kontanta medel till 570,153 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 547,663 kr. i kyrkor, 70,181 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030 kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 40,195 kr. i andra fastigheter eller tillsammans 667,769 kr.
I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, som stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,901,341 kr., i kyrkor, 726,940 kr. i ecklesiastika boställen m, m. samt 53,099 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 919,487 kr., däraf för landsbygden 129,575 kr. och för Visby 789,912 kr.
Skulden för landskommunerna var vid årets början 129,583 kr., hvadan skulden under året minskate med 8 kr Skilnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde . 581 kr., hvarmed de förra öfverstego de senares belopp. För Visby öfverstego de under året betalda lånen de upptagna med 17,641 kr. Aflandskommunerna hade Hemse den största skulden eller 14,756 kr., därnäst Vänge med 13,818 kr., Hangvar med 9,490 kr., Ekeby med 7,774 kr., Othem med 7,370 kr., Etelhem med 5,600 kr., Vesterhejde med 5,199 kr., Grötlingbo med 5,000 kr., Dalhem med 4,692 kr., Fole med 4,578 kr. och Lärbro med 4,352 kr. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Lokrume, Källunge, Vallstena, Stenkyrka, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Norrlanda, Hörsne, Viklau, Ala, Träkumla, Eskelhem, Fröjel, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Sproge, Fardhem, Burs, Stånga och Lye.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning, meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påfördsa fyrktalet eller bevillningen, Dessa visa, att på hvarje invånare & länets landsbygd utgör andelen af kommunernas skuldbelopp kr. 2: 93, hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 103:03, alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsbygd och stad. Då emellertid tillgångarna fördela sig högst olika, nämligen med kr. 24:30 pr. invånvare & landsbygden och kr. 126:06 i Visby, kommer behållningen på hvarje person att stanna vid kr. 21: 37 för landsbygden, men uppgår till kr. 23:03 för Visby.
I förhållande till summan af tillgångarna utgjorde skulderna samtidigt 12,1 procent för landskommunerna och 81,8 procent för Visby. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länets landsbygd på hvarje fyrk en skuld af 47 öre, medan en fördelning af städernas skulder på bevillningen utfaller med kr. 47: 05.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick vid årets slut inom länet till 1,122,663 kr., däraf 945,041 kr. för landskommunerna och 177,622 kr. för Visby.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Födde och döda i Visby.
Födde:
Handl. Karl Gustaf Ivar Gustafsons son.
Döda:
Flickan Astrid Lovisa Johanna Ekvall 3 dagar; flickan Sigrid Johanna Pettersson 3 år, 25 dagar.
Lysning till äktenskap afkunnades i söndags i Visby domkyrka emellan arbetaren Johan Fredrik Rosenlund och Maria Josefina Ekström.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Auktion å stadens auktionskammare.
Genom offentlig auktion å stadens auktionskammare måndagen den 31 Januari kl. 12 middagen försäljes för herr G. Sundeens konkursmassas räkning ett lifförsäkrningsbref å 5,000 kr.. Betalningen skall erläggas kontant.
Visby i Jannuari 1898.
Auktionskammaren.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Dödsfall Maria Charlotta Stenberg
Att Gud genom sitt allvisa råd till sig hemkallat Tunnbindareenkan Maria Charlotta Stenberg, som stilla afled i Chikago i Amerika den 5 Jannari 1898 kl. 2: 30 f. m. i en ålder af 79 är, 9 månader, 19 dagar; sörjd af en syster och barnbarnsbarn, slägt och många vänner.
Visby den 27 Jan. 1898.
Charlotta Bäckström.
Sv. Ps. 477, v. 8, 9.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Januari 1898
N:r 15
Galeasen »Darling».
skepparen Pettersson, afseglade i går härfrån till Kappelshamn i barlast.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Januari 1898
N:r 14