Etikett: Visborgs slätt

Är ett militärt övningsområde beläget i Visby använt av Gotlands regemente (P 18) och deras föregångare Gotlands infanteriregementen (I 27) och (I 18) 1887–2005.

Publicerat

Jordfästningar.

Till griftero vigdes på lördagen stoftet efter matrosen på ångf. Drotten Helmer Isberg. Jordfästningen förrättades i Östra gravkapellet av domkyrkokomminister Nils Öberg, som i en betraktelse över orden i Ps. 90: 1 bl. a. erinrade om den bortgångnes plikttrohet i sin gärning. Efter akten, som omslöts av psalmsång, ställdes färden till Norra kyrkogården. Här nedlades en vacker blomstergärd till den avlidne minne, och bl. a. märktes en krans med blågula band från befäl och besättningar på \”Drotten\”, \”Visby\”, \”Hansa\” och \”Gute\” \”Tack för god vakt och gott kamratskap\”, en krans med blågula band från kamraterna vid maskinen på \”Drotten\”, \”Tack för gott kamratskap\”, en krans med blågula band från kamraterna vid hamnen, \”En sista hälsning\”, samt en krans med röda band från Svenska sjöfplksförbundet.
Kistan bars av sex kamrater till den avlidne till graven.
— Stoftet efter f. d. kusken Gustaf Enok Karlsson, Langens hage, Visborgs slätt, jordfästes på lördagen i Östra gravkapellet. Officiant var domkyrkokomminister Nils Öberg, som även höll en betraktelse över orden i Joh. 6: 40. Efter akten, som omslöts av psalmsång, skedde gravsättningen på Norra kyrkogården, där en vacker blomstergärd ägnats den hänsovnas minne.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 september 1943
N:r 217

Publicerat

Gösta Löfqvist, VIF, årets bäste stigfinnare.

Robert Ahrling tvåa i lyckad DM-orientering.
Gösta Löfqvist, VIF, har åter dokumenterat sig såsom en av Gotlands förnämsta ”stigfinnare”, i det han som god etta inkom till målet i gårdagens distriksmästerskapstävling i orientering. Och Robert AhrIng bör nämnas i samma andedrag, ty hans andraplacering är synnerligen hedrande. Redan för tio år sedan vann Robert DM och i fjol blev han mästare efter att även 1938 ha hemfört segern. Det visar klass att tinder en följd av år hålla sig i toppen. VIF:s Gösta Löfqvist var segrare även 1940 och 1941. Juniormästare blev Evald Östergren, Bro, i oldboys-klassen vann Tingstädes Ernst Pettersson (TTK), medan i damklassen den duktiga Dagny Larsson, VIF, hemförde lagerkransen.
Att Magnusson, I 18, och Strandberg, AIK, skulle bli bra placerade bland seniorerna var väl inte alldeles\’ oväntat; men att E. Dahlin, AIK, skulle hålla sig så väl framme får nog betraktas som en överraskning. Fritz Löfqvist, VIF, som under motorcykeltävlingarnas \”högkonjunktur var en synnerligen populär gestalt bland fartåkarna, har även visat sig vara en god orienterare, och hans placering som: sjätte mani den hårda konkurrensen måste också särskilt framhållas. Att han är barnfödd i trakter, där orienteringen hölls, fö?????gar inte hans prestation.
Banan för orienteringen, som omfattade 14 km. för seniorklassen, 9 km. för oldboys samt 7 1/2 km. för junior- och damklasserna, var förlagd inom socknarna Etelhem, Buttle, Alskog och Garda, och banläggare hade varit Sven Nordberg och Harald Jacobsson, vilka löst sin uppgift utmärkt. Sven Nordberg förtjänar i detta sammanhang en särskild honnör för sitt varma intresse för sporten och det arbete han lägger ned. Bakom detta ligger ren idealitet och så länge idrottsmännen få behålla honom på ledare- eller funktionärsplats kunna de skatta sig lyckliga.
Låt om oss så lämna en liten översikt över banan och dess fem kontroller.
För att få en klar uppfattning om banan bör givetvis kartbladet tagas fram.
Starten för seniorklassen var. förlagd «till lantbrukare Petterssons gård vid Nygårds i Etelhem c:a 2 km. norr om Etelhems kyrka.
Första sträckan som mätte 2,100 m., gick nordost ut till en vinkelinskärning i åsen.
Andra kontrollen var belägen 3,300 m. österut vid sydändan av en liten myr vid en bäckupprinnelse.
Tredje kontrollen låg sydost ut c:a 2,500 m. vid en åsförgrening.
Fjärde kontrollen sydväst ut c:a 1,500 m. sydvästra ändan av en liten myr.
Femte kontrollen låg sydväst ut 1,800 m. vid ”berg i dagen” och sjätte kontrollen: 1,800 m. sydväst därifrån vid ett sockengränsknä.
Målet var skytte- och idrottspaviljongen i Etelhem.
\”Damer, juniorer och oldboys startade vid en gård 700 m. öster. om Etelhem kyrka och hade som 1 kontroll seniorernas sista. Andra kontrollen för dem var seniorernas femte, medan tredje var en liten glänta i skogen 200 m. norr ”t” i Mårtens.
Här gick oldboys – till seniorernas fjärde; medan damerna och juniorerna gick 1,000 m. västerut till korsningen av sockengränsen och gångstigen. Denna var även oldboys femte kontroll. Målet var gemensamt för alla klasserha.
Banan betraktades «såsom medelsvår och de värsta stötestenarna voro tredje och fjärde kontrollerna. Första starten gick kl. 11,05 och sista man var i mål kl. 4. \”Tvenne av orienterarna hade ”kommit. bort sig” i Garda, men de återbördades så småningom till: ”fadershuset”. Sedan prisutdelningen förrättäts. av Gust. J. G. Pettersson, VIF:s ordförande och som: bekant även en av dem, som håller idrottens. fana högt, kunde hela den stora tävlingen anses avslutad. Detta skedde vid halv 5-tiden. I seniorklassen utdelades fjorton priser, i juniorklassen sju, i oldboyklassen sex och damklassen fem priser.
Allt som allt startade 200 deltagare i samtliga klasser och de främsta blevo:

Seniorer:
1) Gösta Löfqvist, VIF, 1,47,17 (distriktsmästare), 2) R. Ahrling, AIK, 1,50,47, 3) F. Magnusson, I 18, 1,56,06, 4) S. Strandberg, AIK, 1,56,07, 5) E. Dahlin, AIK, 1,56,48, 6) F. Löfqvist, VIF, 1,57,31, 7) S. Johansson, AIK, 1,57,35 8) S. Erlandsson, VIF, 1,59,40, 9) vpl 261 Karlsson, A 7, 2,00,00, 10) B. Karlström, Slite, 2,01,38, 11) E.
Lindström, A 7, 2,02,16, 12) T. Arcadius, A 7, 2,02,20, 13) E. Almqvist, I 18, 2,02,30, 14) serg. Nyström, A 7, 2,03,57, 15) T. Fohlström, AIK, 2,06,57, 16) Å. Jolby, AIK, 2,07,40, 17) E. Magnusson, AIK, 2,11,46, 18) S. Karnehed, I 18, 2,12,58, 19) F. Kronlund, I 18, 2,12,58, 20) E. Jacobsson, Slite, 2,13,32, 21) S.
Andersson, KA 3, 2,14,38, 22) K. Nannesson, I 18, 2,16,49, 23) B. Lundell, I 18, \’2,17,04, 24) G. Löfqvist, AIK, 2,18,35, 25) Å. Pettersson, Slite, 2,22,43.
Lag: 1) Visby AIK (Ahrling, Strandberg, Dahlin) (distriktsmästare), 5,43,42, 2) Visby IF (Löfqvist, Löfqvist, Erlandsson) 5,44,31, 3) A 7:s IF, 6,04,44, 4) I 18:s IK, 6,11,37.
Juniorer: 1) Evald Östergren, Bro (juniormästare) 1,01,50, 2) T. Johansson, AIK, o, 3) R. Ekestedt, I 18, 1,05,40, 4) vpl 630 Johansson, A 7, 1,07,10, 5) Gå Pettersson, TTK, 1,23,30, 6) H. Gunnfält, I 18, 1,26,35, 7) E. Nilsson, 1,27,03, 8) K. E. Rosvall, Dalhem, SM 9) K. Nilsson, Roma, 1,34,45, 10) T. Jansson, VIF, 1,35,02.
Lag: : 1) Visby AIK (Johansson, Karlsson, Andersson) (distriktsmästare) 5,44,27.

Damer:
Dagny Larsson, VIF, 1,49,53 (distriktmästarinna), 2) Thua Persson, IF, 1,55,05, 3) Ingrid Bergström, Slite, 2,09,15, 4) Iréne Mårtensson, AIK, 20032, 5) Inga Larsson, VIF, 2,37,30, 6) Lizzie Andersson, AIK, 3,23,10, 7) Karin Johansson, TTK, 3,25,00.
Lag: 1) Visby IF (Dagny Larsson, Thua Persson, Inga Larsson) (distriktsmästarinnor) 5,42,38.

Oldboys:
1) Ernst Pettersson, TTK, 1,15,52, (distriktsmästare), 2) G. Widergren, TTK, 1,17,55, 3) J. Eklund, VIF, 1,37,50, 4) G. Carlsson, VIF, 1,45,30, 5) G. Jolby, AIK, 1,46,10, 6) G. Tallqvist, I 18, 1,51,20, 7) G. Runngren, Slite, 1,57,15, 8) W. Jacobsson, AIK, 2,04,55, 9) H.
Nordin, Slite, 2,16,15, 10) A. Ingmansson, A 7, 2,18,38.
Lag: 1) Visby IF (Eklund, Carlsson, Dahlberg) (distriktsmästare) 5,29,35, 2) Visby AIK 6,22,05, 3) Slite IF 6,34,55.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 september 1943
N:r 216

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

Skolidrottstävlingarna.
Uttagningen i Klintehamn.
Skolidrottstävlingar ägde rum i tisdags å idrottsplatsen i Klintehamn med ett 50tal deltagare från skolorna i Klinte, Fröjel, Sanda, Mästerby och Guldrupe. Resultaten voro synnerligen jämna och mången spännande strid utkämpades. Individuella resultat blevo för varje gren och åldersgrupp: (bästa notering för såväl pojke som flicka)

Löpning 60 m. (14-åringar) : Bengt Nilsson, Klintehamns h. fsk., 9,2, Vera Olsson, Klintehamn h. fsk., 9,8. (13-åringar) : Mats Siggelin, Klintehamns h. fik, 9,4, Kerstin Larsson, Klintehamn h. fsk. 10,0, Birgit Nilsson, Klintehamn h. fsk., 10,0. (12-åringar) : Kjell Mattsson, Sanda, 9,4, Gunvor Öberg, Guldrupe, 9,0. (11åringar) : Leif Johansson, Mästerby, 9,8, Mercy Karlsson, Klintehamn fsk., 9,5. (10åringar) : Göran Olsson, Mästerby, 9,6, Ingegärd Ahlquist, Fröjel, 10,0.

Hopp (14-åringar): Tore Olofsson, Klintehamn h. fsk., 404 cm., Kerstin Sigren, Klintehamn h. fsk., 338. (13-åringar): Mats Siggelin, Klintehamn h. fsk., 386, Gunilla Rosvall, Klintehamn h. fsk., 337. (12-åringar) : Hans Rosenlund, Mästerby, 370, Sylvia Nilsson, Sanda, 387. (11åringar) : Leif Johansson, Mästerby, 361, Mercy Karlsson, Klintehamn fsk., 358. (10-åringar) : Jim Lindell, Mästerby, 323 Siv Andersson, Sanda, 319.

Kast (14-åringar) : Ove Nilson, Klintehamn h. fsk., 60,40 m., Kerstin Sigrén, Klintehamn: h. fsk., 28,50. (13-åringar) Erik Johanson, Klintehamn h. fsk., 48,40, Birgit Nilsson, Klintehamn h. fsk., 35,20. (12-åringar) : Olof Hägg, Klintehamn fsk., 46,80, Sylvia Nilsson, Sanda, 34,70. (11-åringar) : Leif Johansson, Mästerby, 42,30, Mercy Karlsson, Klintehamn fsk., 32,60. (10-åringar) : Bert-Ove Anderson, Sanda, 44,20, Elsa Sahlsten, Sanda, 30,20.

Individuella resultat, summa tre grenar noterades: (14-åringar) : Thore Olofsson, Klintehamn h. folskskola, 2269,75 p., Kerstin Sigrén, Klintehamn h. folskola, 1995,75. (13-åringar): Erik Johansson, Klintehamn h. folkskola. 2280.0, Birgit Nilsson, Klintehamn h. folkskola, 2252,0. (12-åringar) : Olof Hägg, Klintehamns folkskola, 2303,5, Sylvia Nilsson, Sanda, 2669,25. (11-åringar) : Leif Johansson, Mästerby, 2547,75, Mercy Karlsson, Klintehamn folkskola, 2779,5. (10-åringar) Jim Lindell, Mästerby, 2695,75, Ingegärd Ahlquist, Fröjel kyrkskola, 2399,25.

Lagpoängen för blandat lag och gosslagg blevo: 1) Mästerby folkskola 2586,75, 2) Sanda folkskola 2338,08, 3) Klintehamns folkskola 2315,25, 4) Klinte högre folkskola, 2154,3, 5) Klinte kyrkskola 2079,8125, 6) Fröjel kyrkskola 1837,75.

För flickor: 1) Guldrupe 2618,25, 2) Klinte kyrkskola 2213,875, 3) Fröjel kyrkskola 2188,583, 4) Mästerby folkskola 2140,06.

Klintekretsen av Gotlands gymnastikförbund har om söndag kl. 19,30 sammanträde i Eskelhems bygdegård. Efteråt anordnar Eskelhems GoIF ett samkväm, där det bl. a. blir föredrag av gymnastikdirektör Gösta Löfgren, kaffe, sång och musik. Anmälan om deltagandet i gymnastikträffen göres senast lördag middag till tel. Eskelhem 43.

Visby tennisklubbs klubbmästerskap äga rum på lördag och söndag och komma att omfatta minst två klasser för herrar, varav en för oldboys, samt en klass för damer. Anmälningar om deltagande mottas t. o. m. fredag av lantmätare Gösta Welander, som är tävlingsledare.

Klubben hoppas givetvis på god anslutning till tävlingarna, som helt säkert komma att bjuda på spännande uppgörelser.

Till söndagens DM lorientering äro sammanlagt 245 deltagare anmälda. Seniorklassen har 170, juniorklassen 35, oldboys 24 och damklassen 16 anmälda.

Årets deltagaresiffra utgör rekord och uppvisar en kraftig ökning mot i fjol, då inalles 158 deltagare voro anmälda, nämligen 107 seniorer, 14 oldboys, 25 juniorer och 12 damer.

I 18 har de flesta anmälda, 47 stycken, sedan följer VIF med 44 och KA 3 med 36 stycken. Närmare om tävlingen i morgondagens tidning.

Till tävlingen behövs ett stort antal funktionärer och kontrollanter, varför VIF:s medlemmar uppmanas att i kväll kl. 19,30 infinna sig vid föreningens lokal Österväg 16.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 september 1943
N:r 213

Publicerat

Dödsfall Gustaf Enok Karlsson

Vår käre fader, farfar och morfar f. d. Kusken Gustaf Enok Karlsson avled idag i sitt 75:e levnadsår; sörjd av oss, syskon, släkt och vänner.
Langens hage, Visborgs slätt, den 15/9 1943.
BARN och BARNBARN
Vila i frid.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212

Publicerat

Stridsskjutning å Tofta skjutfält

med kulsprutor och granatkastare äger rum 16/9 1943 kl. 1300-1500 från trakten av Norrgårda med nordnordvästlig skjutriktning.
Skjutfältet söder Norrgårda—Blåhälls fiskläge beröres ej av skjutningen.
Ch 110. komp. I 18.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 september 1943
N:r 212

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

VIF vann välförtjänt, 3—0 mot AIK i går.
Othem alltjämt etta i Div. I, 4—0 mot Fårösund.
A 7—Alva IK 3—2.
Hablingbo—Gute 6—2.
AIK—Visby IF 3—0.
Othem— Fårösund 4—0.
Slite—I 18 IK 4—2.
Man hade samtliga lag i farten i Division I på söndagen och resultatet i de flesta matcher överensstämmer ungefär med förutsägelserna. En överraskning var dock att AIK skulle bli helt utan mål i matchen mot VIF, där man i stället väntat ett jämnare resultat.
VIF fick sitt första mål genom Ekenvik, som skickade in en lätt boll vid stolpen utom räckhåll för Schmidterlöw. AIK försökte energiskt att åstadkomma något avgörande under slutet av halvleken och laget hade fullt upp av chanser som emellertid missades. Efter en halvtimmes spel blev det mitt under AIK:s press 2—0 till VIF genom snabb kombination mellan Evert Olsson och Svärd, där den sistnämnde riktade kulan direkt i mål sedan han fått en bra crossboll.
Man hade väntat en AIK-uppryckning efter pausen men i stället förföll laget till en osympatisk tjurighet, som ibland tog sig uttryck i uppenbar misshandel av motståndarna. En målvaktsspark, icke på bollen utan på en motståndares ben, medförde att VIF fick en straff och den lade Svante Svensson med eftertryck i nät. 3—0 till VIF, vilket sedan stod sig under resten av matchen.
— När matchen Hablingbo—Gute skulle ta sin början konstaterades. det att någon domare inte infunnit sig och man fick hämta in en åskådare som domherre. Gute hade under en stor del av matchen övertag i spelet på planen men Hablingbos fasta försvarsmur var inte mycket att göra åt. Hablingbo fick sina chanser då och då och det blev i regel god utdelning.
— Othem befäste ytterligare sin ställning i täten genom att vinna en kraftig seger över Fårösund. Matchen gick ungefär på samma sätt som i Hablingbo, ty Fårösund pressade friskt mot Othemsmålet men forwards kunde inte få i gång något samspel att tala om och Othemförsvaret gav inte med sig. Det blev rätt hårt spel ibland och planen lämnade en hel del övrigt att önska.
— A 7 vann sin första match för säsongen med 3—2 och motståndet bjöds av Alva, som i första halvlek höll spelet väl uppe och även ledde med 2—1. Efter pausen kom A 7:s helt nyuppsatta elva bättre -överens och man rodde hem segern så småningom. Det stod länge 2—2 men under slutminuterna gjorde A 7 sitt segermål.
— Slite tog två nya poäng i matchen mot I 18, som nu fått tillbaka sitt ordinarie lag men som inte hunnit med någon samträning. Östervallen är uppplöjd för omläggning, varför matchen spelades på den gamla planen vid Bogeviken, som givetvis inte fyllde fordringarna för en seriematch.

Ställningen i Div. I:
Othem 3 3 0 0 13—2 6
Slite 2 2 0 0 9—2 4
Visby IF 3 2 0 1 8—5 4
AIK 2 1 0 1 5—4 2
A 7 1 1 0 0 3—2 2
Hablingbo 2 1 0 1 8—8 2
Gute 3 1 0 2 7—9 2
Fårösund 3 1 0 2 3—10 2
Alva 2 0 0 2 2—7 0
I 18 3 0 0 3 3—12 0

Reservlagen:
A 7—Klintehamn 0—0
Slite—I 18 2—4
AIK—VIF 4—3

Norra serien:
Väskinde—Bro 5—1
Stenkyrka—Rute 6—2

Juniorserien:
AIK—A 7 0—2
I 18—VIF 2—9

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 september 1943
N:r 210

Publicerat

Skytte

\"\"

Visborgs statspristävling.
Kapten Tallqvist tog mästerskapet efter omskjutning med serg. Halmstrand.
Visborgs skytteförenings skjutning om statspris för 5:e-3:e klasserna samt mästerskapstävling ägde rum under gårdagen. Vädret var idealiskt, lugnt och god belysning. Resultaten blevo som väntat mycket goda, i synnerhet i 5:e klassen, där det gamla gardet kämpade hårt om poängen.
I huvudskjutningen, som inledde\’ programmet, nådde tre man: .76 poäng. Källström vann på 47 i tavelserien. I samband med huvudskjutningen tävlades om general Björlins vandringspris mellan förutanmälda 5-mannalag ur officers-, underofficers- och furirkårerna. Resultatet blev i år såväl som de flesta gånger tidigare, att underofficerskårens lag blev bäst, 345 poäng. Laget bestod av 0. V. Andersson, G. Gustr&i, C.-E. Nilsson, B. Lindvall och B. Lindell. Furirkårens lag kom på andra plats.
Omedelbart efter huvudskjutningen vidtog mästerskapstävlingen. Skjutningen. utföres efter samma program som förbundsmästerskapet. Alla få deltaga. Redan i första omgången nåddes mycket goda resultat. Holmstrand tog ledningen i stor stil med 96 poäng (49 och 47). Källström och Tallquist hade båda 93 (48 och 45). Mellan dessa tre kom sedan striden att stå. Andra omgången ändrade icke på ordningsföljden. Källström var här bäst med 48 under det att Holmstrand och Tallqvist båda hade 47. Holmstrand ledde alltså med 2 poäng. I sista omgången sköto alla tre fullt i liggande. I knästående och stående gick det sämre för Holmstrand och Källström, men Tallqvist höll stilen och närmade sig. Före sista skottet lågo Holmstrand och Tallqvist båda lika. Sista skottet smäller, markeringen kommer och båda hade full poäng. Omskjutning måste därför äga rum. I denna sköts en serie med markering efter varje ställning. Här var Tallqvist suverän och nådde 47. Holm-strand orkade inte längre och stannade på 42. Tallqvist blev därmed mästerskarpsskytt inom Visborgs för tredje gången och andra gången å rad. God insats i mästerskapet gjordes även av serg. Ivås och Lindvall.

Statsprisskjutning.
5:e klass: 1) E. Källström 76, 2) G. Tallqvist 76, 3) B. Lindvall 76, 4) 0. V. Andersson 75, 5) I. Ivås 73, 6) G. Holm-strand 72, 7) C. E. Nilsson 71, 8) S. Carleroth 70.
4:e klass: 1) C. Heijl 70, 2) T. Dahlgren 69, 3) L. Andersson 64.
3:e klass: 1) R. Runsten 68, 2) E. Lidbrink 63, 3) H. Brydling 63.
Mästerskap: 1) G. Tallqvist 188, 2) G. Holmstrand 188, 3) E. Källström 185, 4) I. Ivås 179, 5) B. Lindvall 178. Brindisi.

Om augustipokalen
tävlades på söndagen inom Slite skyttegille. Pokalen, som i fjol hemfördes för alltid av landsfiskal B. Bonde, återskänktes då till gillet och igår erhöll Carl Bertil Myrsten den första nyinteckningen i densamma med 150 p. av 172 möjliga. Tvåa blev Rolf Peder-An 146 p., 3) B. Bonde 137, 4) E. Bogren 122, 5) Harald Andersson 120. I tävlingen deltogo 21 skyttar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 september 1943
N:r 210

Publicerat

Födelsedagshyllningar.

På sin sextioårsdag i går blev löjtnant T. Karlsson, I 18, hjärtligt hyllad, bl. a. av underlydande, som gratulerade med en skrivbordsstol, och från kamrater fick han mottaga ett presentkort. De anhöriga gratulerade med fåtöljer och oljemålning, och dessutom ha mycket blommor och telegram kommit honom till del, bl. a. en telegrafisk hälsning från en son, som f. n. tjänstgör på Rödakorsbåten Bardaland, vilken befinner sig i Medelhavet.

Femtio år fyllde i går lantbrukaren Erik Wedin, Björkebos i Follingbo, och blev med anledning därav föremål för hjärtliga hyllningar. Bl. a. uppvaktade en deputation från kommunen, Sylfaste mejeri A.-B. samt släkt och vänner, som till jubilaren överlämnade en subskriberad gåva, bestående av guldur med kedja av guld, från familjen fick femtioåringen en lampa av råglas, och sockenavdelningen av bondeförbundet gratulerade med blommor. På aftonen gav jubilaren supé i sitt hem för ett antal inbjudna gäster.
Hr Welin har ett flertal förtroendeuppdrag, varvid bl. a. kan nämnas, att han är kassör i skolrådet, ledamot av styrelsen för Sylfaste mejeri A.-B. och av Sylfaste andelstvätt. Vidare är han brandfogde och ordförande i sockenavdelningen av bondeförbundet m. m.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 11 september 1943
N:r 209

Publicerat

När bilen kom till Gotland.

Den 1906 planerade Fårösundsbussen.

Också ett kapitel ur det gotländska vägväsendets historia.
När det första motordrivna fordonet kom till Gotland tvista de lärde om, men det torde ha varit omkring sekelskiftet. Man började som bekant i allmänhet med\’ att placera mer eller mindre kraftlösa maskinerier på mer eller mindre vanliga vagnar och förmodligen voro de första maskindrivna fordonen även här på ön sådana. Fabrikör Herman Lindström lär sålunda någon gång efter sekelskiftet ha haft en trilla – dock bara på prov – med något slags maskineri uti. Den var emellertid så pass kraftlös att vagnen med två personer i icke orkade upp ens för den dilla stigning som Studentallén vid södra uppfartsvägen till Paviljongen då erbjöd. Trillan trillade sålunda hem igen utan att stanna här. Urmakare Hedbohm härstädes importerade sedermera en trehjuling, en Phenomobil, och disponent Forsman i Roma skaffade sig också en motorkärra, som han for omkring i trakten och skrämde hästar med, enligt vad samtida uppger. Detta fordon lär f. ö. först ha ägts av källarmästare Berthelsen i Visby, som köpte det vid ett besök i Nizza. Den första \”riktiga\” bilen var dock den som konsul Ekman köpte 1905 – samma som hans villa blev färdig vid Snäckgärdsbaden. Meningen var att med bilens hjälp spara tid vid färderna ut och in till sommarstället, men det befanns vara en felkalkyl – bilen tog så mycken tid i garaget att det blev tidsförlust i stället för besparing. Bilen var av en konstruktion, som någon fackman då ansåg revolutionerande, men det oaktat befanns den så pass opraktisk och nyckfull, att ägaren åter sålde den redan påföljande år.

Ett \”åbäke\” som skenade emellanåt och blev illa beryktat.
Detta var som sagt den första egentliga bilen på ön och den blev icke gammal. Karosseriet var ett mellanting mellan droska och bil, dock mest droska, som alla personbilar voro på den tiden. Ägaren använde fordonet för resor litet varstädes på landsbygden, från Katthammarsvik i söder till Fårösund i norr och den blev därför ganska känd, tyvärr också illa känd. Till råga på allt var den därtill röd till färgen, vilket ännu mera oroade hästarna. Det var ofta krångligt på vågarna och antingen måste de mötande eller bilföraren köra av vägen. Många, som ville köra om, boro sig också oförständigt åt, piskade på hästarna för att hålla sig före, o. s, v. En känd godsägare var uppe hos landshövdingen och ville ha förbud mot bilkörning på länets vägar. Samma åsikt uttalade också en gammal f. d. länsman, som blev ursinnig varje gång han såg ekipaget fara förbi och han utlät sig helt drastiskt a \”om dj-skapet\”, som han kallade det: \”Slikt skulle vara straff på!\”
Bilens säkraste fart var 6 minuter på fjärdingsvägen, d. v. s. ungefär 25 km., men den kunde utan risk drivas upp till 30 km. Steget från hästdroskornas \”en kvarts timme på milen\” med diverse \”pustningar\” på längre sträckor var mycket större än allt vad som senare inträffade på området och som gått framåt successivt. Alla, som åkte med bilen, slogos och med förvåning. En och annan gång skenade inrättningen helt plötsligt några hundra meter och så stod den därpå stilla, och man hade ett oherrans bråk med att åter få igång den. En gång ville stoppinrättningen inte fungera och föraren nödgades köra kors och tvärs i en park tills han kunde styra in kärran i ett buskage, där den sedan fick stå och pusta till dess bensinen tog slut. En annan gång vägrade den att hacka och stack rätt igenom garageväggen så att bräderna röko om det..
Ofta skrek och skällde folk i gårdarna när man körde förbi, knöto nävarna och spottade. Till en början körde hr Ekman ofta genom Stenkyrka ut till platser på norra Gotland, men det nöjet gav han snart upp sedan man en gång utanför en gård slagit sönder en hop flaskor på vägen medan bilen var norr över. En känd fru på norra Gotland bad konsul Ekman en gång enträget, att göra sig av med åbäket, då det bara åstadkom allmän förargelse på hela Gotland och – som hon sade – \”det kommer aldrig mera någonting dylikt till Gotland; ty bilar ha ingen framtid.\”
Ja, det sade hon, och det var nog den allmänna meningen den tiden, utvecklingen gick emellertid som i så mycket annat i en annan riktning än man tänkt sig och det kom så småningom många bilar till Gotland.

Droskbilstrafik redan 1909.
Konsul Ekmans bil kom som nämt till Gotland 1905, men redan tidigare synes ha varit planer uppe på till och med ett trafikbilföretag på ön. Gotlands norra vägstyrelse yttrade sig redan den 23 juli 1903 om en begäran av Carl Håkansson med flera om tillstånd att bedriva biltrafik mellan Tingstäde och Fårösund samt mellan Visby och Visborgs slätt. Vägstyrelsen ansåg sig icke böra motsätta sig begäran men dock på villkor att inga extra kostnader åsamkades väghållningsskyldiga. Huruvida dessa planer blevo förverkligade ha vi icke kunnat fastslå, men när väl några motorfordon hittade vägen hit följde snart flera efter och en hel del gotlänningar kommo pessimisternas åsikter på skam, det blev till och med på några år ganska många bilar här.
1907-08 byggde fabrikör Edv. Christersson egenhändigt en bil och 1909-10 öppnade han trafik med en Fordbil. Han följdes i drosktrafiken tämligen raskt av Edvin Pettersson, V. Finberg, Nordin m. fl. Nuvarande åkeriägare Georg Brinck fick redan 1911 en Apollovagn, sedermera utbytt mot en Stoewer, som åter 1914 lämnade plats för en modern Cadillac. 1911 fick även konsul Björkander hit sin första vagn, en tysk M. A. F. sned 10 hörs luftkyld motor. Den utbyttes följande år mot en 18 hkrs Horenvagn. Flera andra Visbybor köpte vagnar och de följande åren blev det ett ideligt bytande, man följde med sin tid och bilarna blevo ju allt modernare, man skulle naturligtvis ha det bästa och det måste ju erkännas – utvecklingen gick hastigt framåt.
Omkring 1909-10 kom bilen A 600 hit från Stockholm och körde propagandaturer på ön. Propagandan gällde förmodligen mera bilmärket än motorismen.

Gammal och ny tid, Oldsmobil av 1898 och 1928.

Busstrafiken planerades tidigtmen utvecklades sent.
Som ovan nämnts begärde Carl Håkansson m. fl. redan 1903 att få ordna automobiltrafik Tingstäde-Fårösund och Visby-Visborgs slätt, men den torde aldrig ha kommit igång. I Nya Dagligt Allehanda för den 27 febr. 1906 stod en vacker bild införd – återfinnes även här – och samtidigt meddelades att automobiltrafik skulle införas på Gotland, varvid denna autobuss skulle trafikera linjen I Tingstäde-Fårösund, en sträcka på 3 mil, från och med den 1 juni. Meningen var att det skulle bli post- och passagerarebefordran och att bilen skulle gå fram och tillbaka alla vardagar. Vidare meddelades följande:
\”Vagnen, som är försedd med en 2-cylindrig 12 hkrs benzinmotor, afser att rymma 8-10 personer samt ett par hundra kilogram post och bagage. Den rullar på gummi på alla fyra hjulen och har en maximihastighet av 25 km. i timmen. Leverantör är Gjestvangs i Stockholm. Ingenjör F. Nilsson i Rute har största förtjänsten av att denna trafik kommer till stånd.\”
Icke heller ifråga om denna trafik ha vi kunnat få någon säker uppgift. En del personer vi talat med vilja dock minnas, att bilen krånglade från första stund och att det aldrig blev något vidare med trafiken ifråga. Den 31 dec. 1906 uppträdde emellertid något som kallade sig Automobilaktiebolaget Gotland med en ansökan till länsstyrelsen om tillstånd till yrkesmässig biltrafik på Tingstäde-Fårösund med flera linjer. Icke heller ifråga om denna finnes några säkra tecken på lång tillvaro om trafiken ens kom igång. Det var emellertid icke många år senare som väghållningsskyldige började på att tala om behovet av bilskatt, då bilarna tärde hårt på vägarna. Men det är en annan historia.

En av de första Fårösundsbussarna.

Busstrafiken på Gotlandsvägarna planerades som nämnts ganska tidigt och en del privata busslinjer funnos väl också före 1920, vilket år Gotlands järnväg emellertid började busstrafik i egen regi på linjen Lärbro-Fårösund. Det var med en Scania-Vabisvagn, som på den tiden kostade vackra slantar. De senaste bussar, som de gotländska järnvägsföre tagen anskaffat, förnämliga Volvobussar, nyligen omnämnda i denna tidning, voro dock åtskilligt dyrare. Allt flera linjer kommo trafikerade av de tre järn- vilka efter hand moderniserat den rullande materielen, Det var i första hand avsides liggande orter såsom Ljugarn, När och Katthammarsvik som fingo bussanslutning med järnvägen och med tiden insattes även busslinjer på en del inlandsorter. Ett flertal direkta busslinjer Brevos också av järnvägarna såsom t. ex. från Visby till Lärbro, Katthammarsvik, Ljugarn, över Bäl, Gothem och Anga till Slite, över Hejde eller Eskelhem till Klinte, mellan Hemse och Ronehamn m. fl. En del linjer ha även drivits mer eller mindre privat, som Visbybussen inom Visby stad och till Visborgs slätt och Högklint, Snäckgärdslinjen sommartid etc. En del linjer ha ju kriget satt stopp för, men komma väl tillbaka när freden åter kommer till makten. En busstrafik, som också stöp för restriktionerna var den som 1.939 öppnades mellan Broa brygga och Sudersand – privatbil har emellertid de två senaste somrarna hållit trafiken igång här.
Numera äro som sagt de gotländska autobussarna moderna och trevliga vagnar. Man kan också taga för givet att kommunikationerna på vägarna efter kriget komma att gå mot ett kraftigt uppsving. Våra vägar äro utmärkta och bussfabrikationen av idag står på hög nivå – den komplettering till järnvägsnätet som busslinjerna utgöra, närmar avlägsna landsändar till centrala delen, av länet, isoleringen brytes och folket kommer lättare till varandra. Men icke blott bussarna utan även privatbilarna komma säkert att återerövra landsvägarna – huruvida gengasaggregaten då skola hamna på sopbacken återstår att se, men redan nu ha ju många bilmärken kommit i nya moderna utföranden – och de komma säkert också till Gotland, trots att man 1905 trodde motsatsen.
För att till sist gå tillbaka till den gamla första biltiden, så var det ju ganska förklarligt, att det konservativa Gotland skulle på gammalt maner se med misstro på \”utlänningarna\”, som man dock oftast var mera rädd för själv än vad djuren voro. En av de första bilförarna berättar, att han en gång under en åktur på norra Gotland hade en annan motorman med, båda leva för resten ännu, och då mötte man en kärra med en gubbe och en gumma. Båda ekipagen stannade långt ifrån varandra och gumman steg av, varpå bilen sakta körde förbi kärran med gubben. Hästen rörde inte på öronen, men väl förbi, bad förarens gode vän – en stor spjuver – honom hålla, varpå han gick tillbaka till gubben och sporde vänligt förekommande:

  • Vill farbror kanske vi skall leda tant förbi bilen?
  • Naj, naj, sa gubben, ha kummar nå!
    En annan gång mötte en bil en trilla med en gubbe i. Gubben viftade förtvivlat med piskan och bilen stannade. Gubben steg av, lade upp tömmarna och gav sig långt ut på åkern bredvid, hästen stod stilla framför trillan. I bilen undrade man vad som stod på, men då hojtade gubben ute från åkern: – Kåir nå, de jär intfalit.
    Bilarna voro skröpliga på den tiden och folket var inte vant vid maskinerna. Men man har med tiden vant sig både att åka och att fördra bilarna på vägarna. Det är som göteborgaren sade, inte sagt att det är vanvett för att man inte är van vet. Och ingen kan rida mot utvecklingen.
    Nu är det länge sedan de första gotlandsbilarna langades på skrothögen, men i garage och verkstäder bida vagnar utan gummiringar både nya ringar och en ny framtid för motorismen – även på Gotland.
Modern buss med gengasaggregat på pivotvagn.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 september 1943
N:r 208

Publicerat

Födelsedagar.

Sextio år fyller den 10 september löjtnant J. T. Karlsson, I 18:s reserv. Han kom i militärtjänst vid Gotlands infanteriregemente 1902, blev sergeant 1915 och fanjunkare 1924. År 1933 avgick han med pension och har numera en arvodesbefattning. Sistnämnda år utnämndes han till löjtnant i armén,

Femtio år fyller den 10 september komminister Th. Freeman, Göteborg, tidigare i Visby. Han är född i Göteborg och prästvigdes där för Visby stift 1920, tjänstgjorde därefter såsom domkyrkosyssloman och domkyrkoadjunkt här i Visby och var därjämte predikant vid Fristad och kronohäktet samt vid Gotlands sjukhem. Han lämnade Visby 1924 och övergick sedermera till Göteborgs stift.

Femtio år fyller den 12 september styckjunkare J. E. Pettersson, A 7. Han kom i tjänst vid Gotlands artillerikår åt 1913, blev sergeant 1925 och styckjunkare 1934. Femtioåringen har bl. a. tjänstgjort som köksföreståndare och regementsväbel, vilken senare befattning han alltjämt innehar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 9 september 1943
N:r 207

Om Oss Drivs med WordPress