Etikett: Västergarn

Västergarns socken ligger på Gotlands västkust.
Gårdsnamn: Ammor, Annexen, Hamngården, Lauritse, Mafrids Lilla, Mafrids Stora, Snauvalds o Bilbos, Stelor o Kramplösatomt, Öninge o Lymans, Callanders tomt, Övide.

Publicerat

Stor lösöreauktion i dödsbo.

Medels frivillig auktion, som förrättas vid Öfvede i Vestergarn fredagen och lördagen den 10 och 11 April från kl. 10 f. m., låta arfvingarna efter handlanden O. H. Nyman i anseende till boets utredning försälja hela den solida och omfattande lösegendomen, bestående af guld, silfver, nysilfver, koppar, järn, glas och porslin; träkärl af alla slag; ett parti segel och tågvirke samt block och andra skeppsinventarier; sängkläder af bättre kvalité; solida linnevaror; möbler, hvaribland ett godt och prydligt pianino, en orgel, divaner, marmorbord, mekaniska och vanliga matbord, spel-, tidnings-, divans-, sy, blomster- och spegelbord, imperial- och andra sängar af mahogny, alm och dylika bättre träslag, flera soffor, kommoder och skänkar, byråar, och skåp, stolar af olika slag, gungstolar, speglar, taflor, statyetter, väggur och lampor, gardiner, mattor, filtar och resfällar; skönlitteratur, planschverk och notböcker; ett parti utsädeskorn och sättpotatis; kreatur: 2:ne mindre snabblöpande vagnshästar, 3:ne goda mjölkkor och ett svinkreatur; kör- och åkerbruksredskap; såsom last- och arbetsvagnar, en droska, en promenadvagn, en kärra, 2:ne bättre slädar, en kälkrack, selar och bjällerremmar, en ridsadel, en Hackeldstutskin, :harfvar och plogar m. m. samt för öfrigt allt, som till ett välförsedt och välvårdadt bo hör.
Af mig för vederhäftighet kände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 September detta år; andra betala kontant eller vid anfordran.
Vestergarn i Mars 1896.
K. PETTERSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Mars 1896
N:r 44

Publicerat

Ritningar

äro af k. m:t godkända till nya kyrkdörrar i Vestergarns kyrka.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1896
N:r 42

Publicerat

Länets finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under 1893 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 537,286 kr., af hvilka 329,869 kr. belöpte sig på landskommunerna och 207,417 kr. på Visby. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af inkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktligheter mellan landsbygd och stad ifråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Hyror, arrenden, räntor o. d. utgjorde 4,1 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet och likaledes 4,1 procent för Visby. Kommunalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 69,9 procent för de förstnämda, men med blott 50,8 procent för den senare. BStatsbidragen uppgå till 16,5 procent för landskommunerna, men stanna vid 3,2 procent för staden, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 2,8 procent, men stiger för staden till 10,8 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig till 600,393 kr. af hvilka 344,973 kr. föllo på landskommunerna och 255,420 på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså en brist af 63,107 kr., af hvilka 15,104 föllo på landskommunerna och 48,003 kr. på staden. Af de enskilda landskommunerna stå, ifråga om större utgifter än inkomster, Grötlingbo främst med omkring 4,000 kr., dernäst Fole med omkring 3,000 kr., Lärbro och Ardre med hvardera omkring 2,000 kr. samt Halla, Mästerby, Hejde och Lau med hvardera omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 110,688 kr. eller 32,1 procent, till folkskolan 160;010 kr. eller 46,4 procent, till fattigvården 43,205 kr. eller 12,5 procent, till sundhetsvård 12,691 kr. eller 3,7 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 1,116 kr. eller 1,4 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 15,656 kr. eller 6,1 procent, till folkskolan 49,879 kr. eller 19,5 procent, till fattigvården 30,817 kr. eller 12,8 procent, till sundhetsvård 27,087 kr. eller 10,6 procent samt till kommunikationsanstalter och allmänna arbeten 70,751 kr. eller 27,7 procent.
Med hänsyn till den kommunala myndighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkstälts, visar sig, att inom länets komå landsbygden utgjorde de.å kyrkostämma beslutade utgifterna 271,596 kr. och de å kommunalstämma 73,377 kr., hvaremot inom staden endast 64,637 kr. beslutits & kyrkostämma, men 190,783 kr, af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde den ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande rum:mellan lands; kommunerna och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 78,8 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 25,3. I följd häraf uppgingo &. andra sidan de af kommunalstämma beslutade utgifterna i hela utgiftssumma med endast 21,2 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 74,7 procent.
Vid 1893 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,988,829 kr., deraf 1,015,678 kr. tillhörde landskommunerna och 973,151 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördela sig dessa tillgångar å landsbygden med 677,344 kr. på fastigheter och inventarier samt med 338,334 kr, på fordringar och kontanta medel, I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 401,885 kr. samt fordringar och kontanta medel till 571,266 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 510,351 kr. i folkskolehus, 67;832 kr. i fattigvårdsanstalter, 8,030: kr. i sockenstugor, 1,700 kr. i jordbruksfastigheter samt 37,641 kr. i andra fastigheter eller inalles 625,554 kr.
FL dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endast stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myndigheterna, Dessa uppgingo för länets landsbygd till 1,809,102 kr. i kyrkor, 735,590 kr. i ecklesiastika boställen m. m. samt 44,325 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 946,465 kr., deraf för landsbygden 131,159 och för Visby 815,306 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 115;539 kr., hvadan skulden under året ökats med 15,620 kr. eller 13,5 procent. Skillnaden mellan upptagna och betalda lån utgjorde 14,377 kr., med hvilken summan de förra öfverstego de senares belopp.
För Visby öfverstego de under året upptagna lånen de betalda med 35,806 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 15,137 kr., dernäst Vänge med 14,182 kr,, Rone 9,359 kr. Othem 8,219 kr. och Roma 7,308 kr. Skuldfria voro Akebäck, Veskinde, Martebo, Tingstäde, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö, Gothem, Hörsne, Östergarn, Visby Södra landskommun, Vall, Atlingbo, Sanda, Vestergarn, Fröjel, Öja, Hamra, Silte och Stånga.
För ett riktigare bedömande af kommunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skuldernas förbållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillningen. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelen i kommunernas skuldbelopp kr. 2,99 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 113: 00, alltså en ganska betydlig skillnad mellan landsbygden och staden. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika, nämligen med kr. 23: 12 pr invånare & landsbygden och kr. 134: 09 i staden, kommer behållningen för hvarje person att stanna vid kr. 20: 13 för landsbygden, men uppgå till kr. 21: 09 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 12,9 procent för länets landskommuner och 83,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 48 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 49: 01.
Kommunernas behållning, eller .det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarna, uppgick inom årets slut inom länet till 1,042,364 kr., deraf 884,519 kr. för landskommunerna och 157,845 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Mars 1896
N:r 42

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Oloflig jagt påstodo L. & G. Cramér å Ronehamn att Viktor Carlsson, Roes i Rone, skulle ha idkat, men som Carlsson lyste med sin bortovaro fick han böta 10 kr. samt ålades vid 20 kr. vite komma tillstädes femte sammanträdet.

Öfverfall och våld å allmän väg. Länsman Svallingsson hade å tjänstens vägnar, på angifvelse af J. Pettersson, Simunde i Hejde, inkallat arrendatorn Gottfrid Sunden å Möllbos i Halla, för det denne utan ringaste orsak 18 sistl. Jan. öfverfallit angif varen med tillhygge och slagit konom så att fem större sår uppstått i hufvudet. För åkl. hade svar. medgifvit att det varit med en ketting han slagit målsägaren. Läkarebetyg företeddes. Ett vittne hördes med hvilket Pettersson ifrågavarande kväll haft skjuts. Detta vittnes berättelse öfverensstämde med angifvelsen, men svar:s ombud framhöll att våldet skulle ha skett af nödvärn. Ett par andra karlar, som varit i Sundéns sällskap, hade sedan Sundén slagit målsägaren så att denne legat afsvimmad på vägeo, kommit med s. k. kälkstafvar för att vidare fullfölja det af Sundén påbörjade öfvervåldet. För svar:s personliga hörande förökommer målet andra dagen af nästa sammanträde med föreläggande för svar. att närvara vid 20 kr. vite.

Svära kunde icke Olof Olofsson, Hummelbols i Burs, för sitt namn å den förbindelse å 26 kr., som handelsfirman L. & G. Cramér å Ronehamn, kräft honom för. Derför blef Olsson dömd att betala icke blott omstämda] 26 kr. jämte ränta utan ock till kär. utgifva 48 kr. i rättegångskostnader.

Brast åt eden gjorde äfven skräddaren K. J. Olsson i Hemse i det krafmål handl. Jac. Norrby derstädes, mot Olsson anhängiggjort.

För våld mot Johan Mårtensson, Maldes i När, hade förut Johan Johansson, Halbjänne i samma socken, af åkl. länsman Eneman instämts. Svar. nekade fortfarande. Åkl. hade inkallat tre vittnen, men när två voro hörda fann Johansson för godt erkänna hvad som lagts honom till last. Mårtensson hade tillföljd af den misshandel han undergått i 6 dagar varit urståndsatt att utföra något arbete. Utslag nästa sammanträde.

Olofligt försålt hö från kronoholmen Vestergarnsholm skulle förre arrendatorn å förenämda egendom K. O. H. Carlsson under förra året gjort, hvarför yrkades ansvar å honom samt att han måtte dömas ersätta domänstyrelsen för 2:ne häckar hö med 40 kr. Svar. å sin sida ansåg att åkl. i egenskap af åkl. icke utan fullmakt från domänstyrelsen vore behörig att tala i målet, helst som åtalet afsåge kontraktsbrott. Begärde och erhöll uppskof till femte sammanträdet.

Brott mot näringslag? Länsman Eneman hade till tinget instämt skräddaren G. A. Hultgren och skomakaren K. J. Jakobsson i Visby för det de 8 sistl. Dec. dels å auktion genom P. Eneqvist i Fröjel, dels under hand å Burge gästgifvaregård försålt kläder och skodon, utan att inom kommunen äga handelsrättighoter. Svar. inlemnade en vidlyftig skrift, deri de förnekade att de gjort sig skyldige till näringslagsbrott. Angifvareimålet var handl. Anton Jacobsson i Levide. Uppskof till tredje dagen af femte sammanträdet.

För tillgrepp af bandstakar från Lojsta annex hade samma åkl. instämt arbetarne K. A. Marquard i Visby samt J. G. Hedlund i Hemse. Som svar, ej iakttagit inställelse fäldes de att böta 5 kr. hvardera, samt ålades vid 15 kr. vite att komma tillstädes vid nästa sammanträde.

För djurplågeri stod drängen Johan Jakobsson från Hafdhem tilltalad. Djurplågeriet skulle bestått deri, att Jakobsson 27 sistl. Nov. kört ett par oxar och då fastbundit tömmarne på lasset och, själf gående efter, lemnat oxarne utan tillsyn. När de ej själfva hade begrepp om att hålla vägen hade Jakobsson genom upprepade piskslag onödigtvis misshandlat djuren. Ett vittne hade lemnat intyg om att han vid tillfället varit nära att blifva nertrampad af de genom slagen uppskrämda djuren. Svar. nekade för att ha gjort sig skyldig till något djurplågeri. Uppshöts till nästa sammanträde.

Förenämda Jakobsson hade äfven för våld angifvit veterinärläkaren John Boman i Hemse, hvilken äfven instälde sig och berättade att han vid det i förra målet omnämda tillfället blitvit så upprörd af Jakobssons beteende mot ifrågavarande oxar, att han utan betänkande gifvit denne en örfil. Jakobsson hade sedan pockande hotat med piska, samt af doktor Boman fordrat 25 kr., då denne fattat Jacobsson i näsan, vändt bonom helt om samt med foten förpassat honom utom skotthåll. Utslag vid nästa sammanträde.

»Stulit allt hvad de ägde» påstod K. J. Jacobsson från Vänge att barnmorskan Maria Hammarström från Sanda sagt om Jakobssons familj. Tvänne vittnen hördes sedan svar. nekat för att hon ens kände till Jakobssons. Dessa vittnen hade sistl. vår hälsat svar. från kär., dervid denna anmärkt att hon ej ville vara hälsad från så dåligt folk, för om de nu ägde något, så ha de stulit allt hvad de ha. Svar bestred att detta yttrande afsåge kär., ty dessa voro för henne fullkomligt obekanta. Utslag vid nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Mars 1896
N:r 40

Publicerat

Järnvägsmöte.

De sockenbor i Klinte, Sanda, Vestergarn, Mästerby, Eskelhem, Tofta, Stenkumla, Vall, Hogrän och Atlingbo socknar som intressera sig för en annan riktning af den påtänkta järnvägen till Klintehamn än den nu ut stakade, torde sammanträda i Eskelhem skolhus lördagen den 21 Mars kl. 3 e. m. för att öfverlägga om den lämpligaste riktningen för att järnvägen måtte i största möjliga måtto komma trakten till godo.
Intresserade.


Som vid det till den 4:de nästa April utlysta järnvägsmöte i Visby bland annat äfven förekommer frågan om den ifrågasatta järnvägens från Visby till Nyplings framdragande till Tingstäde, hvilket vore på det högsta önskvärdt och hvilken onekligen skall särskildt med afseende på nu pågående större odlingsföretag komma att för trakten blifva oumbärlig, uppmanas alla för frågan intresserade personer och särskildt inom Martebo, Stenkyrka och Hejnum pastorater att lördagen den 21 innev, Mars kl. 2 e. m. sammanträda i Tingstäde skolhus för frågans förberedande, dervid äfven kommer att uppgöras förslag öfver den betodling, som genom en sådan utsträckning kan komma till stånd.
C. Fr. Reuser. K. W. Stare.
Johan

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Mars 1896
N:r 40

Publicerat

Järnvägsmöte.

De sockenbor i Klinte, Sanda, Vestergarn, Mästerby, Eskelhem, Tofta, Stenkumla, Vall, Hogrän och Atlingbo socknar som intressera sig för en annan riktning af den påtänkta järnvägen till Klintehamn än den nu utstakade, torde sammanträda i Eskelhem skolhus lördagen den 21 Mars kl. 3 e. m. för att öfverlägga om den lämpligaste riktningen för att järnvägen måtte i största möjliga måtto komma trakten till godo.
Intresserade.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Mars 1896
N:r 36

Publicerat

Auktion å Vestergatnsholm i Vestergarn.

På grund af arrendeöfverlåtelse kommer på offentlig auktion å Vestergatnsholm i Vestergarn onsdagen den 26 denties från kl. 9 f. m. att försäljas betsade och oljemålade möbler: deribland 1 chiffonnier, skrif: bord med stol, 1 imperialsäng, 1 inventionssoffa, 1 bättre utdragssoffa, byråar, deraf en af valnöt, salsskänk, bord och stolar, 1/2 dussin antika förmaksstolar, komnoder samt allehanda husgerådssaker, väfstol, väfskedar, 1 större illuminåtionskamin, 1 telefonskåp, L. M.: Eriksöns patent med omkring 8,000: föts ledning, I bredsåningsmaskin, 1 amerikansk hästräfsa, plogar, harfvar, 1 kedje: harf, vagnar, 1 lastvagn, 1 mjölkkärra, vinkelaxel, vindmaskin, hackelsemaskin, decimalvåg, en mängd smidesjärn: kreatur: 4 st. draghästar, deraf 1 fux, 9 år, passande till ridhäst, ett utmärkt afvelsto, 4 st. unghästar, 1 hingst i 3:dje året, fallen efter >Khediven», 2 par oxar, 1 par öfver 13 kv, goda mjölkkor, 1 ungtjur af blandad Ayrshireras, 1 mindre väderkvarn, mjölkeylindrar, transportflaskor; ett parti potatis, råghalm, jämte mycket mer, som ej här specificeras.
Anstånd med betalningen lemnas godkände inropare till den lista nästkommande Augusti.
Rovalds i Eskelhem den 3:dje Febr. 1896.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Febuari 1896
N:r 29

Publicerat

Boutredning.

I änseende till boutredning i sterbhuset efter aflidne handlanden Olof Herman Nyman i Vestergarn uppmanas alla de, som med den bortgångne hafva ouppgjorda affärer, att derom hos undertecknad göra anmälan före den 15 nästkommande Mars med uppgift om innebörden af sina mellanhafvanden.
Skulder till boet såväl å revers som bok skola med mig ovilkorligen uppgöras före den 1 instundande April.
K. Petterson
anmodad utredningsman.
Postadress: Vestergarn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Febuari 1896
N:r 27

Publicerat

Först i lördags morgse

kl. 1/2 7 kunde Polhem lemna sin ankar plats vid Vestergarns holme och afgå till Vestervik, dit den, som nämts, framkom vid 1-tiden på middagen. Stormen hade då bedarrat, men sjön gick mycket hög. Hit anlände ångaren vid 7 tiden på aftonen och afgick åter kl. 10 på sin ordinarie till Stockholm.
— I Vestervik råder sedan i torsdags ånyo full vinter med snö och 5—8 graders köld.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Febuari 1896
N:r 26

Publicerat

Stormen bedarrade

ändtligen i går mot nattsidan, efter det den först kommit med någon snöyra, och i dag har det varit välgörande lugnt efter den nära tre dygn långa orkanen.
Polhem afgick vid midnattstid från Vestergarn till Vestervik, sedan posten från Visby utsändts till densamma.
Enligt vid 2-tiden i dag hit ingånget telegram nådde ångaren upp till Vestervik vid middagstid och skulle åter afgå derifrån kl. 1, hvadan den torde vara att hitförvänta vid 7-tiden i afton.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Febuari 1896
N:r 25

Om Oss Drivs med WordPress