Undersökning av fornlämningar.

Riksantikvarien har förordnat professorn Birger Nerman att företaga undersökningar av fasta fornlämningar omkring Paviken i Västergarn, Eskelhems och Sanda socknar. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1934
N:r 196

Lösöreauktion i Västergarn.

Onsdagen den 29 innevarande augusti kl. 11 f. m. låter hemmansägaren Gustav Karlsson, Mafrids i Västergarn, försälja sin yttre lösegendom, nämligen:
1 häst, 2 st kokreatur, 2 grisar, lagt- och arbetsvagnar, enbetskälkar, kälkrack, foderhäckar, sättare, vedhäck, sånings- och slåttermaskiner, hackelsemaskin, hägträfsa, harvar, plogar, hästhacka, vält, sladdar, rotfruktsskärningsmaskin, decimalvåg, stubbrytare m. m.
Betalning skall erläggas den 1 december 1934 eller vid anfordran.
Äganderätten till försåld vara förbehålles tills likvid erlagts.
Klintehamn den 22 augusti 1934.
Justus Jakobson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1934
N:r 196

Anslutningen till andelsslakteriet.

Resultaten från teckningsarbetet för Gotlands Andelsslakteriförening äro: Ala 87 proc., Barlingbo 98, Dalhem 75, Endre 85, Etelhem 98, Fardhem 85, Fole 85, Garda 84, Havdhem 96, Hamra 79, Kräklingbo 91, Lojsta 82, Lokrume 97, Lummelunda 99, Mästerby 89, Norrlanda 93, Silte 94, Sproge 92, Västergarn 76,
Västerhejde 100 proc.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 Augusti 1934
N:r 190

Ny byggnad för Skansuddes fyr?

En av logstyrelsen verkställd utredning om förändring av Skansuddes fyr i Västergarns socken till fyr utan ständig bevakning har givit vid handen, att ny fyrbyggnad bör uppföras på ungefär samma plats som nuvarande fyren. Bemanningen kommer dock sannolikt icke att indragas förrän i början av år 1938, då fyrmästaren uppnår pensionsåldern. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 Augusti 1934
N:r 190

Samfundet för hembygdsvård

hade under gårdagen en utflykt i bilar utåt södra Gotland. Resplanen var lagd över Västergarn—Hablingbo—Kattlunds-Mästermyr till Hemse, där lunch intogs på hotellet. Därefter gick färden förbi Stånga kyrka—Lojsta slott—Roma kloster—Follingbo åter till staden. På kvällen blade i Helgeands ruin anordnats en stämningsstund efter sedvlanligt program.
Dagens program har upptagit en utfärd till norra delen av ön, varvid routen upptagit Stenkyrka—Kappelshamn—Fleringe—Bungemuseet, vilket sistnämda demonstrerades av instendenten Th. Erlandsson. Lunch intogs därefter på Fårösunds hotell och hemvägen går över Kylley—Tingstäde—Bro—Stora Hästnäs åter till staden.
Mötet avslutas i afton i samband med en gemensam middag å Stadshotellet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Augusti 1934
N:r 180

De märkta fåglarna.

Vid Västergarn har i dagarna tillvaratagits em märkt tärna, som var skadad och trots kärleksfull yard vid Strandvägens pensionat dött. Den hade märket Göteborgs museum 10257 C.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Augusti 1934
N:r 176

Hamntaxorna prolongeras.

K. m:t har förordnat, att nu gällande taxor i hamnavgifter i Visby, Burgsvik, Fårösund, Herrvik, Härta, Kappelshamn, Katthammarsvik, Klintehamn, Klintsbrovik, Kylley, Ljugarn, Rone, Ruta, Slite och Västergarn ävensom taxa å grundpenningar vid lastageplatsen Bungenäs må gälla t. v. även undar år 1933, till dess nya taxor kunna hinna träda i tillämpning. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 december 1932.
N:r 300

Hamntaxorna prolongeras t, v.?

Kommerskollegium hemställer hos k. m:t om förordnande, att nu gällande taxor å hamnavgifterna i Visby, Burgsvik, Fårösund, Herrevik, Härta, Kappelshamn, Katthammarsvik, Klintehamn, Klintsbrovik, Kylley, Ljugarn, Rone, Rute, Slite och Västergarn ävensom taxan å grundpenningar vid lastageplatsen Bungenäs må gälla tills vidare även under år 1933, därest nya taxor icke kunna hinna träda i tillämpning före årets ingång. Taxorna utlöpa med innevarande års utgång och framställningar om nya taxor ha ingivits till kollegium, men hinna icke slutbehandlas före 1932 års utgång.
Även för Furillens lastageplats utlöper gällande taxa med årets utgång, men någon framställning om ny har ej inkommit, och lär ej heller vara att förvänta. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 december 1932
N:r 293

Dödsfall Henrik Stenquist

Tillkännagives att Gud i sitt allvisa råd behagat hädankalla vår broder Henrik Stenquist som avled i Long Island City den 26 nov. 1932; sörjd av oss samt övrig släkt och många vänner.
Johan Stenquist. Westergarn.
Karl Stenquist. Sanda.

\"\"

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 december 1932
N:r 293

Västergarns historia.

Gotländska landsbygdens marknads- och hamnplats på 1200-talet.
Gotlandsfonden har detta år anslagit medel till en fullständig kart läggning av det gamla fornlämningsområdet i Västergarn. Detta arbete har också under hösten utförts av amanuensen Erik Floderus, som därvid även fått tillfälle att göra en del
undersökningar och iakttagelser, som väsentligt torde komma att modifiera den nu i vetenskapliga kretsar rådande uppfattningen om Västergarns historia.
Denna uppfattning går som bekant ut på, att i Västergarn legat en vikingatidsstad av samma karaktär som Birka och Hedeby i Slesvig, om given av en närmast halvcirkelformig, mot havet öppen vall av jord och sten. I orten kvarlever även en tradition, som vet att berätta om en forntida stad på denna plats. Ytterligare bevis för denna teori trodde man sig finna i fynd av vikingar tidskaraktär, vilka anträffades innanför valen för några år sedan vid en av dr Harald Hansson utförd undersökning.
På den av amanuensen Floderus upprättade kartan har utmärkts, utom den på flera ställen skadade vaken, även grundmurarna till en liten romansk kyrka samt en kastal, båda belägna intill den nuvarande, på 1200-talet uppförda kyrkan, som endast utgör koret till en kyrkobyggnad av ganska stora mått. Nära intill kastalen ligga några gravhögar, som utgöra resterna av ett hedniskt gravfält. I norra delen av området avtecknade sig å markens vegetation en mängd runda, hästskoformiga eller ovala figurer, vilka icke tidigare uppmärksammats. vid en företagen provgrävning har det visat sig, att i dessa bälten förekom lera i form av klenstycken, som använts som tätning i väggar av risflätning eller kanske tält av läder. De lösa fynd, som samtidigt anträffades, fragment av s. k. Siegpurgerkrus, daterade dessa hyddor till högmedeltiden, måhända 1200-talet.
Såväl här som på andra ställen. inom valen äro kulturlagren på intet ställe mer än en, halv meter mäktiga, under det Birka och Hedeby ha 2—3 djupa lager. »svart jord». Den keramik, som är typisk för Birka, Hedeby, det äldsta Lund, Sigtuna, Visby och andra anläggningar från slutet av hednatiden och början av medeltiden, saknas helt i Västergarn. De vikingatidsfynd, som gjorts, äro ytterst få och koncentrerade till området omkring kyrkan; de kunna mycket väl härstamma från överodlade gravar eller på annat sätt ha kommit i jorden, några som helst spår av en stadslik bebyggelse under vikingar tiden finnas ej.
Den bild, som vi i stället få av Västergarn, är emellertid ej mindre intressant en medeltida hamn med sin marknadsplas, där de tillfälliga bostäderna utgöras av primitiva hyddor eller tält av förhistorisk karaktär, allt omgivet av en vall, som även den måste ha verkat högst antikverad under en tid, då i Visby ringmuren uppförts, och då där liksom på landsbygden stenhus av kontinentala mått blivit byggda.
Konturerna av Västergarns historia börja sålunda att klarna. Under vikingatiden finnes på platsen en gård, på vars ägor kastalen bygges som skydd mot inkräktare, och senare även den romanska kyrkan, vilken måhända efterträtt en stavkyrka. Vid mitten av 1200-talet blir denna kyrka för liten, ty då börjar den nuvarande kyrkan uppföras. Dess väldiga mått antyder ett kraftigt uppsving för orten. Detta bygge fullföljes dock aldrig, utan kyrkan inviges i sitt ofullbordade skick på 1290-talet. Det är tydligen i slutet av 1200-talet, som Värstergarns korta blomstringstid infaller och av allt att döma är det då vallen uppföres.
Numera torde de flesta forskare vara ense om, att Visby exislerat redan under vikingatiden som en ganska betydande handelsplats, då det troligen även varit omgivet av en halvkretsvall, vars sträckning ännu kan spåras i det nutida gatusystemet.
Fyndmaterialet från vikingatiden är ganska rikt och äv rent gotländs karaktär. Tidigare har man sålunda varit tvungen att räkna med två stora anläggningar från vikingatiden på Gotland, belägna på endast ett par mils avstånd från varandra. Då man nu kan eliminera Västergarn som vikingatidsanläggning, blir problemställningen betydligt mindre komplicerad. Visby framstår gom Gotlands viktigaste handelsplats under
vikingatiden. När Visby sedan alltmer får karaktären av en tysk stad och därigenom råkar i motsatsförhållande till den handelsidkande befolkningen på landsbygden, söker sig denna till Västergarn, som blir samlingspunkten för de avseglande flottorna och under en kort tid även har karaktären av marknadsplats med en tillfällig bebyggelse.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 december 1932
N:r 289