Etikett: Västergarn

Västergarns socken ligger på Gotlands västkust.
Gårdsnamn: Ammor, Annexen, Hamngården, Lauritse, Mafrids Lilla, Mafrids Stora, Snauvalds o Bilbos, Stelor o Kramplösatomt, Öninge o Lymans, Callanders tomt, Övide.

Publicerat

K. m:t fastställer hamnavgifterna.

K. m:t har fastställt överlämnat förslag till taxa å hamnavgifter för Gnisvärd och Herrvik i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag men med däri av kommerskollegium gjorda ändringar. Samtidigt har k. m:t fastställt taxa för hamnavgifter i Visby och de gotländska allmänna lanthamnarna samt de statsunderstödda fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn ävensom taxa å avgifter för Rute hamn. Samtliga taxor skola gälla under åren 1938-42. (P.)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 december 1937
N:r 287

Publicerat

De gotländska lanthamnarna.

Kommerskollegii taxeförslag framlagt.
Stockhom, 2 dec. (Press.) Kommerskollegiet har underställt k. m:t förslag till taxa å hamnavgifter i Visby och de gotländska allmänna lanthamnarna samt de statsunderstödda fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn. Kollegiet hemställer om fastställelse å ingivna förslag med däri av kollegiet företagna ändringar att gälla från 1 januari 1938 intill utgången av år 1942. Samtidigt har kollegiet för fastställelse överlämnat förslag till taxa å avgifter för Ruta hamn, varvid kollegiet hemställer om medgivande för a/b Ruteverken att för fartyg, som för bolagets rörelse anlöpa hamnen, under åren 1938-1942 uppbära hamnavgifter i enlighet med den för år 1933 fastställda taxan.
likhet med vad fallet var då synes även nu böra föreskrivas, att taxan skall kungöras på föreskrivet sätt.

Hamnarbeten för 870,000 kr.
I såväl Visby som lanthamnarna planeras omfattande arbeten under de närmaste åren, erinrar kollegiet, kostnaderna härför ha för Visbys del beräknats till 670,000 kr. Beträffande lanthamnarna har hamntaxekommitt&I framhållit, att ett flertal välbehövliga hamnarbeten under den senaste femårsperioden av olika anledningar fått anstå. Vidare uppskov med dessa arbeten anses nu icke kunna ifrågakomma. Kommittén erinrar om, att hamnarna äro belägna vid öppna havet eller eljest med utsatt läge vid oskyddade havsvikar, vilket medför särskilda risker och nödvändiggör skyddsarbeten av olika slag. Verk, ställda summariska överslagsberäkningar visa, att en del av de planerade arbetena komma att draga en sammanlagd kostnad av 730,000 kr. Vad särskilt beträffar Slita hamn, som under den senaste femårsperioden haft ett betydande inkomstöverskott, lär på grund av utvidgning av cementfabriken där kunna komma att erfordras tonnage av annan storleksordning än tidigare, vilket för hamnen kan komma att föranleda väsentliga kostnader för förbättringsarbeten utöver dem, som ingå i nämnda belopp.
Under dessa förhållanden har kollegiet, ehuru vissa avgiftssatser i den föreslagna taxan äro höga jämförda med motsvarande avgifter i hamnarna på fastlandet, icke ansett sig bära annat än i något undantagsfall föreslå nedsättning av de i hamntaxeförslaget upptagna avgifterna. Kollegiet kan även i övrigt i stort sett godtaga det framlagda förslaget till gemensam taxa för Visby och lanthamnarna.
Beträffande mot taxeförslagen framställda erinringar finner kollegiet det av stadsfullmäktige tillstyrkta ändringsförslaget ifråga av om avgifterna för fisk böra vinna beaktande. Vidare anser kollegiet, att positionen trävaror bör undergå sådan ändring, att även bilade \”trävaror\” hänföras dit. Don av kommunalfullmäktige i Slite föreslagna nedsättningen av avgiften för monteringsfärdiga trähus finner sig kollegiet ej böra förorda bl. a. av det skälet att avgiften för faner, parkettstav, plywood och träfiberplattor, vilka varuslag torde kunna ingå som råmaterial i de monteringsfärdiga trähusen, i taxeförslaget är upptagen till 40 öre per 100 kg. eller samma belopp, som avgiften för trähusen ifråga.
Vad beträffar den föreslagna bestämmelsen om höjning av avgiften för fartyg, då på grund av ishinder isbrytarhjälp eller andra åtgärder äro nödvändiga för hamnens öppethållande, lär den enligt vad under hand upplysts vara av betydelse allenast för hamnarna i Slite och Bursgvik och föranleder ingen erinran från kollegii sida. Hamntaxan för Kylley har alltsedan år 1916 på grund av särskilda förklaringar icke varit tillämplig på fartyg, som för Vallevikens cementfabriks rörelse anlöpt Rute hamn, eller å de varor, som för bolagets räkning där lastats och lossats. A/b Ruteverken, som nu övertagit Vallevikens tillverkning, har hemställt om fortsatt befrielse från hamnavgifter till Kylleys hamn för fartyg, som anlöpa Rute hamn, ävensom för varor, som lastas eller lossas där, ävensom om förnyelse av gällande taxa för Rute. Då befrielse i vissa fall från hamnavgifter i Kylley fortfarande synes böra åtnjutas för fartyg och varor i Rute hamn, anser kollegiet lämpligt, att stadgande härom intages. i taxan för Visby och labthamnarna.

Fiskehamnstaxorna.
Taxor för fiskehamnarna i Ljugarn och Västergarn synas kollegiet böra fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med taxeförslagen för Gnisvärd och Herrevik, bortsett från varutariffen, som bör upptaga de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade avgifterna för fisk men i övrigt synas böra erhålla en kortare avfattning. I anledning av att lantbruksstyrelsen beträffande vissa andra fiskehamnar på Gotland och i södra Sverige förordat en sänkning_av årsavgiften för sumpar sålunda, att grundavgiften skulle utgå för sumpar med en yta t. o. m. 3 kvm i stället för 1 kvm, synas avgifter för sumpar böra upptagas även i ifrågavarande taxor. Kollegii ändringar och de framlagda taxeförslagen överensstämma sinsemellan utom vad beträffar årsavgifterna samt bestämmelserna rörande vissa avgifter för icke föreningsmedlem ävensom därutinnan, att i förslaget för Västergarn intagits bestämmelse om avgiftsbefrielse för fartyg, som disponeras av ägarna till viss fastighet. Från de av k. m:t fastställda standardtaxorna för statens fiskehamnar i Malmöhus län avvika de nu föreslagna, bortsett från varutariffen, i följande hänseende. Avgifterna för fartyg av 9 tons nettodräktighet eller därutöver ha i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag sänkts för att närmare överensstämma med motsvarande avgifter i förslaget till taxa för Visby och lanthamnarna. Vidare ha införts bestämmelser rörande avgiftsbefrielse resplindring för fartyg, som ankommer från eller avgår till intilliggande lanthamn resp. annan gotländsk hamn. Motsvarande bestämmelser återfinnas i förslaget för Visby och lanthamnarna. Årsavgifterna ha i taxeförslaget upptagits till i vissa fall andra belopp än de i fiskehamnarna brukliga. Slutligen ha intagits bestämmelser om båtlagsavgif ter och avgifter för icke föreningsmedlemmar.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 December 1937
N:r 280

Publicerat

Församlingsveckan i Sanda

fortsatte på måndagen med ett föredrag i Västergarns kyrka av pastor Dag Tollin, som talade över ämnet \”Tro och kunskap\”, varjämte altartjänst förrättades.
I går var det syförening i Sanda prästgård, dit alla kyrkliga syföreningar inom pastoratet inbjudits. Ett 80-tal personer voro sålunda församlade. Pastor Tollin lämnade här några snapshots från det kyrkliga livet och arbetet i olika delar av vårt land, stiftsadjunkten Bror Colstrup talade om Sundar Sing och kyrkosångare Harry Sagner utförde ett flertal sånger.
På kvällen hade församlingsafton anordnats i Sanda kyrka, då pastor Tollin talade över ämnet \”Tro och arbete\”, varjämte hr Sagner utförde sång. Det hela avslöts med aftonandakt.
I dag kl. halv 8 e. m. talar pastor Tollin i Mästerby över ämnet \”Tro och hälsa\”, varjämte hr Sagner och Sanda kyrkokör medverka med sång. Efteråt anordnas samkväm.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 December 1937
N:r 279

Publicerat

Genom exekutiv auktion,

som förrättas här å landskansliet tisdagen den 13 juli 1937 klockan 1 e. m., komma att i den ordning, som i utsökningslagen stadgas, till försäljning, utbjudas de Gustaf Valdemar Nilsson tillhöriga fastigheterna 171/22528 mantal Stora Mafrids 120, 62/2640 mantal Stora Mafrids 157, 1/512 mantal Lilla Mafrids 138 samt lägenheterna Lilla Mafrids 146 och Lilla Mafrids 147, alla i Västergarns socken.
Stora Mafrids 120, som är belägen 1,5 km. från allmänna landsvägen genom Västergarn och 2 km. från Västergarns hamnplats, innehåller i ett skifte 2,0880 hektar tomt och åker.
fastigheten finnas följande byggnader:

1.) Boningshus av trä under spåntak, inrett till 3 rum och kök.
2.) Flygelbyggnad av trä under spåntak, inredd till 2 rum och kök.
3.) Ladugårdsbyggnad av trä under spåntak, 6 meter bred och 28 meter lång, inredd till stall, ladugård med svinkättar och lada.
4.) Uthus av trä under spåntak, inrett till vedbod och vagnbod.
Stora Mafrids 157, som är belägen omedelbart norr om Stora Mafrids 120, är obebyggd samt innehåller 7,48 hektar, därav cirka 1 hektar hagmark och resten åker.
Lilla Mafrids 138, som är belägen cirka 200 meter söder om Stora Mafrids 120, är obebyggd och innehåller 4,4730 hektar, därav cirka 0,40 hektar odlad åker och återstoden oodlad myr.
Lilla Mafrids 146 och 147, som äro belägna invid sistnämnda fastighet, äro obebyggda samt innehålla respektive 1,6260 och 1,6260 hektar, varav tillhopa 0,70 hektar utgöres av åker och resten oodlad myr.
Husbehovsbränsle finnes ej å gården.
Fastigheterna hava åsatts följande saluvärden:
Stora Mafrids 120 kr. 2,400: —
Stora Mafrids 157 kr. 3,000: —
Lilla Mafrids 138 kr. 200: —
Lilla. Mafrids 146 kr 200: —
Lilla Mafrids 147 kr 200: —
Den som har fordran, för vilken fastigheterna häfta eller för vilken han eljest äger njuta betalning ur köpeskillingen, eller har annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, äger att därvid bevaka sin rätt.
Visby i landskansliet den 2 juni 1937.
A. E, Rodhe,
Abr. Löf.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 29 Juni 1937
Nr 146

Publicerat

Gotländska gårdar.

Kronholmens gård i Västergarns socken.

\"\"
Kronholmens gård.

Når vi härom dagen \”talte till\” — som det heter — på Kronholmens går di Västergarns socken, skedde detta därför att vi önskade se de vackra hästar, vars namn då och då figurera i tidningarnas spalter, när någon hästpremiering ägt rum. Men de värdefulla hästarna är icke det enda sevärda på Kronholmen — eller Kronolantholmen, som egendomen benämnes i diverse handlingar. Den lär även en gång i tiden ha varit annex till Kungsladugården under namnet Wisborgs Kungsladugård nr II. I en följd av år har den sedan varit en kronoarrendegård, som först 1935 övergick i enskild ägo, då dess förutvarande arrendator, lantbrukaren Rob. Appelgren, inköpte egendomen.
Ägorna till Kronholmen, vilka gränsa till havsstranden, ha en ganska egenartad struktur, som under tidernas lopp avsevärt förändrats. De äldsta invånarna i trakten kunna sålunda berätta, att man ännu under 1800-talet kunde segla fram genom det sund som sträckte sig över en del av det land, vilket tillhör Kronholmen. Längre tillbaka i tiden lär väl \”holmen\” ha varit helt omfluten av havet. Av de talrika strandvallarna på ägorna kan man göra sig en föreställning om, hur havet i forna tider gått upp över kusten. Här och var kan man även få se vallar uppförda av traktens forna bebyggare. Deras historia ligger som mycket annat av gotländska lämningar från gångna tider höljd i dunkel och om desamma finnas olika teorier.
I våra dagar bygger man på Kronholmen inga skyddsvärn mot främlingar. Snarare tvärtom gör man det så trevligt som möjligt för att fredliga resenärer skola trivas. På Kronholmen bedrives som bekant även uppskattad pensionatrörelse.

Hästarna.
Hästavel är ju en mycket betydelsefull gren i lanthushållningen, och har under flera år omhuldats på bästa sätt på Gotland. Därom vittna resultaten från utställningar och premieringar. Ägaren till Kronholmen har i cirka tolv års tid ägnat särskilt intresse åt sitt stall, som nu består av idel förstklassiga hästar, åtta ardennerston, en tvåårig hingst och femton unghästar och föl. Dessutom har hr Appelgren renrasiga varmblodshästar, som lämna sin tribut till remontmarknaden.
Vid vårt besök på Kronholmen göra vi en avstickare till Valva i Eskelhem socken, en egendom, som hr Appelgren inköpte 1928 och som icke är så långt belägen från Kronholmen. På V alv a uppfödas de flesta ungdjuren. I en vacker beteshage träffa vi på Blenda, anmoder till flera av Kronholmens unghästar. Nämda sto är född 1926 i Halland, och har erövrat värdebokstaven A förutom en del ståtliga hederspris. Dottern Valborg, 4 år, erövrade ävenså ett vackert hederspris på hästutställningen förra året. En annan dotter år Helena tre år gammal och hingsten Hilton två år. Blendas senaste telning är den i vår födda Blondina. — (I försäkringshandlingarna blev den lilla blonda skönheten av misstag döpt till Bondina). Valborg har i är fått sin förstfödde, som är en vacker hingstunge. Vid hemgården, Kronholmen, få vi också se några trevliga ardennerhästar i olika åldrar och med fina anor.

\"\"
Ungstoet Valborg,
fin förstapristagare vid hästutställningen i fjol.

Utegångsfår
äro icke sällsynta på Gotland, och finnas liven å Kronholmen i stort antal. Ett 70-tal tackor ha omkring 100 st. lammungar. Det är ju alltid ganska besvärligt att hägna omkring fårbetena, men å Kronholmens marker kommer man tämligen lindrigt ifrån detta problem. Betena gränsa i ett långsträckt område mot havet, där fåren synas trivas alldeles utmärkt bland strandvallarnas oaser av buskar och grönska. Egendomligt nog synes fåren förakta det frodiga gräset, och uppsöka hellre\’ de sparsamt växande stråna på hällmarkerna. När vintern kommer och gräset blir frostbitet lår det smaka fåren bättre än så här års. Naturligtvis finnes även en lammgift, men som bekant äro utegångsfåren icke så särdeles förtjusta i att bo under tak, utan vistas i det fria även om vintern för snöstormar med sig. År det töväder och uppblött på marken, söka sig dock fåren till lammgiften ibland. Mest fördenskull att de där utfodras, då födan på marken tryter.

Arealen
till Kronholmen omfattar cirka 250 tnld, varav 80 tald består av god sandmylla. Resten är betesmarker. Jorden är mycket lätt oeh virvlar upp i tjocka moln, då stormen ligger på, men ger goda skördar. En del jordar mot havet äro invallade, och kunna länspumpar med vindmotor, om sjöarna skulle spola in över fälten. Arealen till Valva omfattar 60 tnld. Hälften av denna jord består av lermylla i mycket god växtkraft. Betesmarkerna äro mycket bra oeh skog finnes till husbehov.
Till Kronholmen hör ett större grustag — det år annars ont om dylika —med bra grus. Södra häradets vägstyrelse har därför förvärvat sig rätten att där hämta grus till väganläggningarna.
Från landsvägen ser Kronholmen icke mycket för världen ut, ty framför liggande fält te sig tämligen karga. Icke heller är det mycket bevänt med trädens växtlighet. Kommer man däremot på andra sidan byggningen hamnar man i ett verkligt litet paradis av frodig grönska, lummiga träd och blommor. Som skydd mot havsvindarna har hr Appelgren planterat olika trädslag på ett ganska vidsträckt område ett stycke uppåt stranden. \”Utanför det trädbevuxna området har man den allra härligaste badstrand, som sommaren igenom flitigt anlitas av såväl Kronholmens pensionärer som tillfhlliga gäster.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 9 Juni 1937
Nr 130

Publicerat

Remontuppköpen på Gotland 1937.

Bra kvalitet, bra framförande, goda priser.
Årets remontuppköp på Gotland förrättades den 7 juni i Hemse och den 8 juni i Visby, varvid tillhopa utbjödos 77 hästar mot 63 föregående år och 84 år 1935. Inköpsnämden bestod för året av ordföranden major Wilh. Löwenhielm samt ryttmästarna greve Stig Thott och Lars von Stockenström. De på Gotland stationerade strömsholmshingstarna inspekterades samtidigt av depåchefen på Strömsholm, ryttmästare Clas Thott, som även var närvarande vid inköpen för att skaffa sig en personlig uppfattning om hingstarnas förärvning.
I Hemse visades ovanligt måna hästar, 31 st., varav ej mindre än 20 st. inköptes. Av de inköpta gingo dock 3 st. åter till Gotland som avelsston, samtliga tre efter den nu i Hemse stationerade fullblodshingsten Bohéme xx, en förnämlig exponent för svensk fullblodsavel. Medelpriset för de köpta hästarna uppgick till 1,100 kr., om avelsstona frånräknas 1,082 kr. Uppvisningen vid inköpet gick i år betydligt bättre än tidigare och den under de senare åren vanliga beska kritiken över hästarnas framförande och kondition, som ordföranden levererat, i uteblev i år och ersattes med en eloge till säljarna för avsevärd förbättring i dessa saker. Medgivas måste, att den tidigare kritiken i många fall varit berättigad, och nu är endast att hoppas, att årets bättring blir bestående eller helst ännu mera framträdande. Några dagars allvarlig träning med de unga hästarna betalar sig nog i allmänhet väl. Även framfördes från nåmden, att de i år i Hemse visade hästarna voro av sådan kvalitet, att samlingen fick anses som den bästa som funnits, sedan nuvarande ordföranden tillträdde befattningen 1935.
I Visby uppvisades 46 hästar, av vilka 4 avvisades genast och 42 st. gingo ut i ringen. Ytterligare 16 st. bortsorterades i olika repriser, så att för inköp återstodo 26 .st., och av dessa gingo även här 3 st. tillbaka som avelsston. Medelpriset blev för 23 arméremonter 1,088 kr. och för alla 26 hästarna 1,117 kr. Fäder till de i Visby köpta axelstona voro Pikör, Svante och Yngve.
Samtliga på Gotland i år köpta 46 remont« betalades med i medeltal 1,110 kr. eller 110 kr. mer än föregående år. Bemärkas bör härvid, att riksdagen höjt medelpriset vid årets inköp med 100 kr. Antalet är det största, som Gotland någonsin sålt på ordinarie inköp, och även priset ligger väl till, vilket år glädjande för varmblodsuppfödarna, som kämpa med svårigheter i dessa tider med den konkurrens som förefinnes från ardenneruppfödningen.
Anmärkningsvärt var att så få hästar voro stora och höga, medelhöjden över manken på samtliga visade hästar var endast 157 cm. Liksom föregående år voro dock små hästar mest eftersökta och de 46 köpta hästarna hade endast en medelhöjd av 156 em., medan de kasserade i medeltal måtte 160 cm. Endast 4 hästar på 160 cm. eller däröver köptes.
Hingsten Svante hade i år det största antalet visade och köpta avkomlingar, nämligen 21 visade och 13 köpta. Svante-hästarna voro i allmänhet lagom stora, dock ej så ädla och genomgående med litet korta kotor. De torde dock bli slitstarka och nyttiga trupphästar. Fullblodshingstarna Bohéme xx och Tåby II xx följde närmast med vardera 12 visade och 10 köpta avkomlingar. Avkomman efter Bohéme imponerade genom sina långa linje och efter denne hingst torde det nog gå att få fram en del framstående \”concourhästar\” om han får de rätta stona. Coriamusdöttrarna synas emellertid ej i alimånhet passa för honom då han med dessa i många fall gjort vål stort. Hamlet hade lämnat 11 visade och 7 köpta hästar, samtliga rejäla hästar men i en del fall utan större ädelhet. Yngve hade en svart dag med endast 4 köpta hästar av 8 visade, likaså Pikör med endast en av 6. Efter Khediven IV köptes en häst av 4 framförda.
Samtliga hästar inlastades på motorfartyget Gotland för transport till Gudhems remontdepå. Enligt uppgift ha de förra året köpta gotlandshästarna där utvecklat sig bra och nu är endast att hoppas att hoppas att årets kontingent fortsätter på samma sätt.
— gg —

Inköpen i Visby
igår upptog följande hästar, säljare och priser:
vall. e. Svante f. 1934, säljare: A. Olofsson, Norrbys, Hejdeby, 1,100 kr.;
sto e. Täby II f. 1934, säljare: V. Sjögren, Bander, Mästerby, 1,000 kr.;
vall. e. Svante f. 1934, säljare: G. Westerlund, Skogs, Mästerby, 1,050 kr.;
sto e. Svante f. 1934, säljare: F. von Corswant, Hallfreda, 1,100 kr.;
sto e. Svante f. 1934, säljare: P. von Corswant, Hallfreda, 1,050 kr.;
vall. e. Täby II f. 1934, säljare: V. Larsson, Kysings, Vall, 1,050 kr.;
vall. e. Svante f. 1934, säljare: H. Pettersson, Allekvia, Endre, 1,050 kr.;
vall. e. Svante f. 1934, säljare: J. Viberg, Mickels, Vall, 1450 kr.;
vall. e. Svante f. 1934, säljare: V. FranHagvards, Follingbo, 1,050 kr.;
sto e. Bohéme f. 1934, säljare: Kr. Olofsson, Bäcks, Väte, 1,100 kr.;
sto e. Täby H f. 1934, säljare: R. Appelgren, Kronholmen, Västergarn, 1,200 kr.;
sto e. Tåby II f. 1934, säljare: A. Eriksson, Medebys, Ekeby, 1,100 kr.;
sto e. Tåby II f. 1934, säljare: E. Olsson, Rovalds, Eskelhem, 1,000 kr.;
vall. e. Tåby H f. 1934, säljare: P. Cederlund, Kviungs, Stenkumla, 1,100 kr.;
sto e. Svante f. 1934, säljare: F. Cederlund, Kviungs, Stenkumla, 1450 kr.;
vall. e. Tåby II f. 1934, säljare: A. von Corswant, St. Hästnäs, 1400 kr.;
vall. e. Tåby H f. 1934, säljare: A. von Corswant, St. Hästnäs, 1,100 kr.;
sto f. 1934 e. Tåby 1934, säljare: Rosendals Lantbr. F-B., 1,100 kr.
sto e. Svante f. 1934, säljare: O. Bodin, Nickarve, Hejdeby, 1,050 kr.;
sto e. Svante f. 1934, säljare: A. Hylander, Österryftes, Fole, 1,200 kr.;
vall. e. Yngve f. 1934, säljare: B. Jesperson, Roma Kungsgård, 1,150 kr.;
sto e. Tåby II f. 1933, säljare: M. Wiman, Tings, Kräklingbo, 1,200 kr.;
vall. e. Yngve f. 1934, säljare: Chr. Jesperson, Furubjers, Tingstäde, 1,050 kr.;
Avelsston: sto e. Pikör f. 1934, säljare: M. Vallander, Dune, Dalhem, köpare: säljaren, 1,400 kr.;
sto e. Svante f. 1934, säljare: A Johansson, Homa, Stenkumla, köpare: säljaren, 1,100 kr.;
sto e. Yngve f. 1934, säljare: 0. Nilsson, Stenstu, Bro, köpare: säljaren: 1,400 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 9 Juni 1937
Nr 130

Publicerat

Klintehamn – sommaridyll.

Hamnplats med gamla anor.

\"\"
Klinte kyrka och prästgård.

En vackrare \”sommarstad\” än Klintehamn kan man fara land och rike runt utan att hitta maken till. Just vid denna tid på året då lummig grönska och färgglada blommor inrama samhällets fastigheter är Klintehamn en idyll, där man gärna dröjer sig kvar — så länge man har tid. Samhällets omgivningar äro också värda den uppmärksamhet, som tillfälliga turister eller sommargäster ägna dem. Barrskogen, lövängar och först och sist havet samt öarna utanför fånga ovillkorligen även brådskande resenärers uppmärksamhet, så att de besluta sig för att stanna och njuta sommarens fägring i denna angenäma miljö.
Från stranden har man en härlig utsikt mot Karlsöarna, som på detta avstånd te sig trollska i soldiset. Vill man göra en tur ut till de så berömda fågelöarna, vilka anses vara Nordeuropas förnämsta fågelberg, finnas i hamnen tillgängliga båtar, vilka svara för trafiken ditut. — Ur turistsynpunkt har således Klinte-hamn mycket att bjuda sina gäster på. Men samhället, som är mycket framåtsträvande är intressant även ur andra avseenden.

Gammalt handelscentrum — modern hamnanläggning.
När de första handelsfartygen angjorde i viken till Klintehamn, kan man knappast med säkerhet yttra sig om, ty havet har under tidernas lopp i viss mån omdanat stranden. Säkert är emellertid att segeltrafiken och köpenskapen över Klintehamn varit livlig alltsedan öns tidigaste historia och fördjupar man sig i hävlderna, kan man komma över många intressanta berättelser från gamla tiders sjöfart och affärsliv på orten.
Av gamla anteckningar och företeelser i Klintehamn och trakten däromkring har konstaterats, att bl. a. fartyg byggts på orten och att andra näringsgrenar mycket omhuldades. Men eftersom Klintehamn är ett framåtgående samhälle, har befolkningen icke vilat på gamla lagrar, utan fortsatt att främpa utvecklingen i rätt riktning. Därför är också Klintehamn alltjämt livligt frekventerat, dels av befolkningen i de omkringliggande tätt befolkade bygderna och dels genom den yttre samfärdseln.
Hamnen, som är en av de modernaste på Gotland, trafikeras även av långträdare, som intaga laster av bl. a. halm och andra foderprodukter eller lossa importerade varor. Affärslivets och industrins så gott som samtliga branscher äro representerade i Klintehamn, fastän kanske en främling på trakten icke genast lägger märke därtill. I Klintehamn har man minsann inte snålat på tomtutrymmena och därför har samhället brett ut sig över en ganska vidsträckt areal. Gatorna — moderna cementbanor — äro breda och pampiga så att vilken storstad som helst skulle skatta sig lycklig över att äga dylika anläggningar.
Den största industrin i Klintehamn — eller rättare Klinte socken är Klintebys konservfabrik. Fabrikens anläggningar äro ofta målet för studieresor. Frukt och grönsaker konserveras i stora mängder men även sillinläggningar o. s. v. förekomma i rätt stor omfattning. Inom sparrisbranschen är Slintebys störst i Sverige. Fabriken sysselsätter under högsäsongen cirka 150 arbetare — såväl manliga som kvinnliga. Verkstadsindustrins största representant på orten är Cedergrens mek. verkstad, varifrån bl. a. exporteras metallcylindrar av egen tillverkning. Denna industri sysselsätter ett 15-tal arbetare. Vidare finnas i samhället möbel- och snickerifabriker samt reparationsverkstäder av olika slag.
Klinte kyrka ligger inte \”mitt i byn\” utan en bit utanför själva samhället. Den har dock ett utomordentligt vackert läge omgiven av ståtliga träd. Strax i närheten av kyrkan ha vi Klinteberget, som är en av de förnämsta utsiktsplatserna på Gotland. Från berget har man en storartad utsikt över kringliggande nejder, vilka höra till de vackraste man gärna kan få se på ön.
Om vi sedan avsluta dessa rader med ett konstaterande av, att det är väl sörjt för sommargäster och tillfälliga resenärers bästa under deras vistelse på trakten, så torde det väsentligaste vara sagt om Klintehamn. Hotell och pensionat, konditorier o. s. v. svara för att man inte ångrar sig, om man skulle dröja sig kvar i det trevliga samhället.

Västergarn.
Utmed vägen till Visby ungefär 13 km. från Klintehamn stöta vi på Västergarn, där de flesta pensionaten på öns västra kust uppstått. Den vackra kuststräckan i Västergarn är därför väl känd av alla semesterfirande, som någon hommar vistats där. De utmärkta badstränderna och holmarna utanför ha år efter år lockat en stor del av resenärer på Gotland till dessa trakter och efter vad vi försport väntar man även i sommar livlig frekvens.
Varje vår bruka pensionaten rusta upp för att taga emot sina gäster, men i år ha en del pensionatinnehavare ej nöjt sig med bara en genomgående renovering av byggnader och bohag, utan även byggt till. Nya sommarstugor, matsalar, sällskapsrum och gästrum ha tillkommit, nya arrangemang till gästernas trevnad ha vidtagits både utom- och inomhus. Det har varit svårt att få allting klappat och klart till säsongen, som i år börjat tidigare än vad som brukar vara vanligt. Visserligen kanske det ännu är en smula för svalt att plaska omkring i de salta vågorna, men under så soliga dagar, som vi ha haft nu en längre tid, kan man i alla fall luft- och solbada, segla eller bege sig ut på promenader och färder i de vackra omgivningarna.
Midsommaren halkar sig ganska raskt och då blir det verklig invasion i Västergarn. Midsommarfesten i den gamla Balkgården är ett av sommarens förnämsta evenemang på orten. Balkgården är en gammal hamn- och upplagsplats sedan den tid då timmer utskeppades.
Pensionatinnehavarna på orten anordna ofta trevliga utflykter till sevärdheter i omgivningarna, segelturer till Västergarns utholme, som även är fyrplats samt ibland längre färder t. ex. bussresor till Fårön, Hoburgen, Ljugarn o. s. v. Förbindelserna med staden upprätthålles med bussar och bilar, som flera gånger dagligen ila mellan Västergarn och Visby. Intill Kronholmens ägor är Skansudde fyr belägen och denna liksom den nyligen utgrävda kastalen i Västergarn, äro vanliga mål för promenader.

Gotlands Allehanda
Lördagen 5 Juni 1937
Nr 127

Publicerat

Hästuppvisningskursen

vid Valda i Eskelhem igår hade samlat en intresserad publik på omkring 35 personer, som togo del av konsulent Ljunggrens instruktion, de lämnade råden och anvisningarna. Idag hålles en kurs under konsulentens ledning vid Kronholmen i Västergarn och på lördag följer en liknande kurs i Lau.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 29 April 1937
Nr 97

Publicerat

Elakartad sjukdom

hos nötkreatur har enligt rapport från länsveterinären till k. m:ts befallningshafvande i länet, yppat sig på hemmanet Stora Mafrids i Vestergarns socken. Tre kreatur bade före veterinärens ankomst till stället aflidit af sjukdom, som verkstäld undersökning gaf vid handen vara fullt utbildad mjeltbrand. Hemmanets öfriga kreatur befunnos emellertid för tillfället friska. Med anledning af denna sjukdoms farliga beskaffenhetkomma nödiga åtgärder att vidtagas till förhindrande af dess vidare spridning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen, 11 Juli 1876
N:r 55

Publicerat

Återfunna ringmärkta fåglar.

I senaste numret av Fauna och Flora, den av prof. Einar Lönnberg utgivna populärvetenskapliga tidskriften, meddelas som vanligt en del återfynd av här på Gotland ringmärkta fåglar.
En skrattmås, märkt som halvvuxen den 7 juni 1936 vid Paviken i Västergarn av hr Nils Larsson, sköts den 30 dec. 1936 vid Brönshöjholm utanför Köpenhamn. Denna skrattmås ger ånyo till de många föregående ett exempel på hur oregelbundna flyttningsvanor denna art har.
Av tvenne andra praktiskt taget samtidigt och även på Gotland ringmärkta skrattmåsar hade den ena redan i nov. hunnit till södra Frankrike och den andra i dec. till norra Afrika. Den förstnämda av dem, märkt som unge den 12 juni 1936 vid Katthammarsvik av hr G. Svärdson, har funnit död vid Allyan, dep. Drome i sydöstra Frankrike den 22 nov., och den sistnämda, som hr Svärdson märkte som unge på ungefär samma plats den 11 juni 1936, har funnits död nära Tripolis hamn, Nordafrika, den 20 dec. 1936.

Gotlands Allehanda
Torsdagen 1 April 1937
Nr 73

Om Oss Drivs med WordPress