Etikett: Västergarn

ingå fortfarande lika utförliga som sorgliga underrättelser från Gotlands Allehandas brefskrifvare på landsbygden. Så meddelas

Från sydöstra Gotland. Efter ganska hård blåst af v.s.v. och v. som började 13 Febr. på aftonen och fortfor under 14 och 15, gick vinden till n.v.t.v. om aftonen 15, hvarefter blåsten mer och mer tilltog i styrka, och kl. 2 om natten växte till den förfärligaste storm mannaminnet torde kunna omtala.
Brefskrifvaren (nära 70-årig) kan åtminstone ej i minnet återkalla någon dermed jämförlig, och de spår, som påföljande dag visade dess väg, voro tvifvelsutan äfven de sorgligaste mannaminnet vet en storm hafva lemnat. Man såg nämligen nu ej allenast ett och annat träd här och hvar fäldt å spridda ställen, eller endast luckor å taken efter lösrifna takpannor och bräder, utan man såg äfven hurnsom hela skogssträckor fallit och lågo som axfälda af lien, och hurnsom taken å åtskilliga bygnader helt och hållet försvunnit, åtföljda af hvad å loften varit inbergadt eller förvaradt. Väderqvarnar voro dels totalt förstörda, dels för längre eller kortare tid gjorda obrukbara; en mängd gärdesgårdar lågo dels nedstörtade och dels spridda, utkastade &å fälten, och då en ganska stor del af dessa blifvit uppförda under innevarande milda vinter, synnerligast inom områden, der laga skifte nyligen afslutats och gärdesgårdarne sålunda skolat förflyttas å nya linier, uppkomma endast derigenom för jordbrukarne ganska känbara förluster. De förluster åter skogsförödelsen tillskynda landtmannen blifva än mera hårda derigenom, att egarena till den i massa fälda skogen (för flera uppgående till mer än 1,000 träd), omöjligen medbinna att sjelfva tillvarataga den, hvadan de nödgas, under rådande tryckta tid, frånhända sig densamma sådan den ligger på marken, och sålunda beröfvas den tillit de haft för framtida skogstillgång.

Från Kathammarsvik, Innevarande års eljes så milda och behagliga vinter har i mer än ett afseende varit Gotlands inbyggare till bekymmer, Först den ständiga vexlingen mellan mildt och kallt och deraf härrörande fruktan för höstsädens välbefinnande, vidare de ytterst häftiga stormar, som allt emellanåt rasat och vidt och bredt lemnat spår efter sig, Häftigast af dessa var den storm, som i onsdags utbröt och fram på natten öfvergick till full orkan med ytterst häftiga byar, af hvilka den värsta kom kl. 1/2 3 på morgonen, och hvars verkningar allestädes försports. Här i brefskrifvarens ort blefvo på många ställen träd af en alns diameter dels med rötterna uppryckta, dels tvärt albrutna, skorstenar och tak mer och mindre skadade, fönstren utslagna, gärdesgårdar, staket och plank nedblåsta. Af ett härstädes upplagdt parti stäf och bräder hade massor kullyräkts och kastats vida omkring. Fyra större pilar i närheten af kyrkan upprycktes med rötterna liksom tvänne likadana träd vid brefskrifvarens bostad, hvarest äfven taket på ej mindre än tre ställen skadades. Och då dertill midt i mörka natten skorstenseld uppstod och eldflingorna hoptals strömmade in genom det skadade taket och hotade att antända ett parti blånor, som funnos på vinden förvarade, kan man lätt tänka sig, att ställningen var allt annat än behaglig. Någon skada på i hamnen liggande fartyg har ej förmärkts; endast en ketting, hvarmed skonerten Falk var förtöjd, sprang, men då den andra kettingen höll, led fartyget ej någon skada. Skonerten Viktoria, som i förra månaden af storm slogs i land här, och med hvars aftagande arbetades, rubbades ej ur sitt osäkra läge; men af den storm, som just nu (tisdagsmiddag), då detta skrifves, rasar, har densamma med akterskeppet kastats några fot närmare land, Som ett bevis på den häftighet, hvarmed nu pågående storm rasar, kan jag nämna, att en båt i min åsyn af en häftig by kastats åtminstone 50 fot från sin plats: om han får ro ens der, vet ingen.

Från Vestergarn. Innan den första af detta års häftiga stormarutbröt, observerades härifrån ett ovanligt starkt norrsken och ett dylikt praktfullt fenomen visade sig åter förliden måndags afton emellan nio- och tiotiden, men med ännu skarpare flammor, hvilka uppternade sig till omkring trettio grader mot senit. Tisdagens snöorkan instälde sig derpå hotande nog, så att postångaren icke försakade att än en gång söka ett vänligt skydd under Vestergarns Utkolme.
Vid anblicken af all den förödelse, orkanen från 15 och 16 Februari åstadkommit, isynnerhet i de redan förut glesa skogarne, har man allt skäl att bedja Gud afvändaföruyandet af detta hemska, nattliga skådespel, I den skogfattiga trakten häromkring har mången landtman, som gladt sig åt de smärre furulundar, dem han meddels en högt uppdrifven besparing af det t. o. m. nödvändiga husbehofstimret och bränslet sökt åt sina efterkommande bevara, knappast så många träd qvar, att han i en närmare framtid deraf kan timra sig egen stuga. Flere, som vid nyligen förrättade laga skiften för dryga summor inlöst växande skog, för att skydda sig för blifvande skogsbrist, vandra med nedtyngdt sinne bland de tusentals ramlade eller stympade smäckra spirorna, hvilka de under nuvarande förhållanden ej ens kunna gfyttra för en spottstyfver eller medhinna att på ändamålsenligt sätt tillvarataga. I mången hagmark äro kreatursbeten för stundande sommar nästan omöjliggjorda.
Som ett bidrag till den väldiga orkanens historia kan nämnas, att en större fiskbåt, liggande vid det s. k. »Vadet» i Vestergarn, bokstafligen slungats öfver en äng omkring 200 fot ut mot landsvägen, förande med sig pollare och räcken, hvarvid den fastgjorts, samt 2:ne stora gråstenar. En fyrmästare &å Utholmen tillhörig jwle bortfördes på orkanens vingar, men återfans oskadd & skeppsvarfvet vid — Klintehamn.
Här i trakten undslapp näppeligen något hus oskadt kampen. Ställen funnos, der man hvarje ögoublick fruktade, att ladugårdshusen skulle nedstörta öfver de ängsliga djuren, som blandade sitt bölande med orkanens vilda tjut.

Från Garda ha icke försports några syunerliga skador å hus och bygnader eller i trädgårdar, men å kyrkans torn har ett fack af brädbeklädnaden å tornspiran från spetsen af södra gafvelröstet och uppåt till en höjd af omkring 14 alvar afslitits, hvarvid brädstumparna under fallet af stormen fördes ända bort emot prestgårdens ladugårdssträcka. I skogar och hagar har deremot stor förödelse skett och kullblåsta träd ligga der öfver hvarandra kors och tvärs i tusental.

I Etelhem har vid Nygårds en del af takresningen å en mindre ladugårdslänga alldeles nedblåst och derunder förvaradt halmförråd, så väl behöfligt till kreaturens utfodring, helt och hållet förskingrades af vinden. I söndags lät en hemmansegare vid Vestringe utlysa auktion på omkring 2,000 i hans skog och hagar kullblåsta träd.

Från Fardhem. På en torpstuga i socknen har totalt hela taket bortblåst, tegeltaken äro för det mesta mer och mindre afrifna, och nästan alla ladugårdstak, hvilka varit pålagda af ag, äro till stor del sönderrifna. Den ödsligaste anblicken är dock-i skogen. Den förlust, som landtmannen lidit af denna storm, är oerhörd; öfver allt ser han afbrutna, sönderspräckta och förstörda träd ligga i hans sparade skog. En del hunno möjligtvis medhinna att taga vara på sin skog, men största delen icke, ty mängden är för stor. Till råga på allt hade de flesta redan buggit hvad de i vinter ämnade hugga. Och dertill ega vi ej något slädföre; vägarna äro mycket dåliga till följd af den vexlaude väderleken, hvaraf allt utsigterna för landtmannen ej äro de bästa.
I onsdags började det åter vid 9 tiden på qvällen blåsa sydvestlig vind, som vid ett-tiden öfvergick till vestlig med de förfärligaste störtbyar; vid 3-tiden sprang den öfver till nordvest, då det något lugnade af, men efter omkring 15 minuter återkommo samma häftiga vindstötar, hvilka rasade till fram på morgonen. Stormen fortfor till torsdagsqvällen, men aftog mycket under dagens lopp. I fredags var det lugnt men kallt; i lördags åter ett härligt väder, då vi fingo se solen blicka ned på den förödelse, hvilket stormen gjort. I söndags stormade det åter, vinden var då vestlig, på förmiddagen åtföljd af regn, på eftermiddagen af snö.

Från Hejde. Den svåra stormen åstadkom inom Hejde socken stora härjningar. Man har ej i mannamiune erfarit något sådant. Folket bäfvade, under det orkanen framgick, och trodde att en jordbäfning skulle följa.
All den bästa skogen är kullstörtad. Stora grofva träd hafva brustit tvärt af. Man kan knapt komma fram iskogarne. Somliga skogsegare behöfva 50 man för hvarje dag under vintern och en del at våren för att kunna upphugga den nedblåsta skogen. Det ärstark fråga om anskaffande af en lokomobil.
Många hustak blefvo nedstörtade och mycket foder och halm bortblåstes. De dyrbara fönstren på kyrkan skonades ej heller. Ett fönster på norra sidan blåste in i kyrkanp och slogs i bitar, hvarjämte ett på södra sidan flög ut på kyrkogården, så att vädret hade fritt spelrum genom kyrkan.

Från Stenkyrka. Den orkanlika stormen, som rasade natten emellau 15 och 16 dennes, har äfven härstädes lemnat märkliga spår efter sig. Så ha på flere ställen fönster och tak på både bonings- och ladugårdshus blifvit skadade. På ett ställe har en trälada helt och hållet blåst öfver ända, och på ett annat har ett tröskverkstak med hela resningen blifvit aflyftadt och många ladugårdssträckor hafva blifvit rubbade. Likaledes har det i skogen skett stor förödelse, träd ligger på träd, både större och mindre, en del afbrutna men de flesta omkullstörtade med roten.
Men icke nog med skogens träd, äfven både frukt och prydnadsträd hafva blifvit förstörda.
Så har vid C:la Bjers ett gammalt päronträd, hvilket nästan årligen bar frukt afbrustit och splittrats vid roten, oaktadt det der mätte 101/2 fot i omkrets. Flera större sträckor gärdesgårdar och staket hafva blåst omkull. Äfven natten mellan 19 och 20 dennes blefvo flere träd kullvräkta, sammaledes 21 dennes, då här var stark storm och snöyra.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1882
N:r 16