En egendomlig manöver,

som uppväckte både harm och ovilja hos alla dem, som åsågo densamma, gjordes i går morgse af kapten Vulferona, då han med ångaren Gotland vid 9-tiden skulle afgå härifrån till Vestergarn för att lasta spanmål.
Det blåste styf nordvest med snötjocka. Strax innan ångaren kastade loss, kom härutanför skonerten Karl Johan, kapten Fisch, på resa från Finland i barlast hit för ordar. Fartygets signal efter lots kunde ej upptäckas genom snöbyarne, hvadan kapten Fisch måste söka att komma in i hamnen på egen hand.
Med den rådande vinden var detta intet lekverk. Ankaret fäldes i gattet, men draggade med. I detsamma kommo lotsarne ut i sin båt och hastigt nog fick man nu ut tross till moringeflottet för att sedan kunna hala upp skutan.
Kapten Vulferona hade usder tiden fått sin båt svängd och skulle nu gå ut. Det hördes tydligt att han icke var nöjd med att skutan låg i vägen i gattet. Han hade icke mer än lemnat inre kajen, då väntan blef hans blod för lång, han lät ånghvisslan varuande ljuda, och så satte han fart i maskinen och gick — rätt på Karl Johans grästross som låg spänd i vattenytan. Den brast naturligtvis af, och Gotland fortsatte sin väg utan vidare.
Vid det förhållande att ingen den minsta fara fans i ett dröjsmål för kapten Vulferona, som ju låg i fullkomlig trygghet och då detta dröjsmål väl icke hade behöft blifva längre än högst en qvarts timme, på hvilken tid skonaren hunnit hala sig undan, framstår kapten V:s beteende som en besynnerlig handling af den ena sjömannen mot den andra. Men då härtill kommer, att skonared, om den händelsevis icke haft ännu en tross ute under vatten, ovilkorligen, då »Gotland» slet af den andra, måste ha slagits ned på de farliga grunden söder om badhuset och förlist, kommer den egendomliga manövern i en ännu underligare dager. Kapten Vulferona måste som sjöman ha tillfullo insett den i vägen liggande skonarens farliga belägenhbet, och vid sådant förhållande har man svårt att förstå, hur man skall kunna förklara hans tillvägagående, Ingen af de många vid tillfället på kajen stående sjömännen kunde det åtminstone, och deras harm och ovilja tog sig synnerligen starka uttryck.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 November 1893
N:r 174

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
Förmyndareredovisning. Ernst Norrby, Vall, begärde att af Maria Magdelnsa Lindal, Möllbjers i Roma, utkomna 8,713 kronor dels oredovisade medel, dels resterande arrendemedel, som bort tillkomma Norrbys hustru, för hvilken Maria Lindals numera aflidne mac varit förmyndare. Svaranden invände att redovisning lemnpats redan 3 Mars 1892 och godkändts samt qvitterats af myndingen; derpå hade kär, stämt till 1892 års höstting om ytterligare redovisning, hvilken lemnats; då lagen stadgar att ett åtal som detta skall anhängiggöras inom ett år från stämningen om redovisning, eå ansåg svaranden sig befogad neka ingå i svaromål.
Beslut afkunnas på första dagen af tredjesammanträdet.

Krafmålet mellan f. nämdemannen Joh. Engström och Gabriel Bolin, både från Mafrids i Vestergarn, företogs till behandling. Engström hade idag medhaft de vid förra rättegångstillfället frånvarande vittnena hemmansägaren Karl Karlsson, bangs hustru och dotter. Dessa vittnen jäfvades emellertid af svarandepv, som förmenade att Karlsson kunde anses hafva i saken del, då han från början varit den som haft de båda halffärdiga reverserna å hvardera 50 kr. i sin hand. Jäfsanmärkningen gillades at rätten, hvarefter käranden begärde och erhöll uppskof till tradje Farräengäder för att få andra vittnen inkallada.

Qvarnreparation. I målet mellan Anders Larsson och Johan Hägg å ena sidan samt Kristian Engström, Vamlingbo, å andra sidan, angående deltagande i reparationen af en qvarn, som parterna gemensamt ägde, hördes idag fyra vittnen på kärandesidan. Doe gåfvo en del upplysningar om det nyauskaffade virkets dimensioner; dessutom intygade de att på våren 1886 kärandena uppmanat Engström att deltaga i reparationen; denne hade nekat dertill under förmenande att den som kört sönder qvarnen också borde laga den; likaledes hade hade Engström nakat både att ber 2 sin andel och att köpa de andras. — Uppskof på svarandens begäran till andra dagen af tredje sammanträdet.

Förlikt anmäldes målet mellan sterbhusdelägarne efter afl. Johan Klasson, Hafdhem, och Jakob Lagergren, Rosarfve i samma 80cken, angående kraf af resteraude arrende för en åker, den käranden påstod att svar. inropat 2 arrendeauktion, vilket svaranden bestred.

Skogsåverkan. Vi ha förut omnämt att att Lars Munthe, Gardrungs i Stenkumla, instämt Nils Johansson, Homa i samma socken, med yrkande om ansvar för att svar, skulle huggit skog på en utmark under Gardruogs och hurn Johansson invändt att den mark, å hvilket hygget skett, tillhörde J. och ingen annan. — Som vittnen hördes landtmätare Fegreus, hvilken lemnade det intyg, att vid 1865 års skifte denna mark icke ingått i delningen; likaledes visade en kopia af 1816 års storskifteskarta att marken tillhörde käranden. Svaranden godkände icke kopian, utan begärde uppskof för att anskaffa originalkartan. Två vittnen värderade det tagna till 25 kronor. — Utslag faller vid tredje sammanträdet.

Norra häradsrätten.
1:sta sammanträdet 4—6 Sept. ordf. e. o. notarie V. S. Engström.
Fordringsanspråk. Målet emellan H. H. Kristensson i Göteborg, kär. och Johanna Höök, ang. liqvid för reqvirerade sillparti, öfverlemnades till rättens pröfning. Utslag afkunnas å 3:dje sammanträdet.

Misshandelsmålet emellan drängen K. J. Hammarström och kronolänsman G. Boberg handlades pu ånyo. Uti en ingifven skrifvelse bestred svaranden fortfarande, att parterna slagis på allmänna vägen, hvilket kär. emellertid genom 3 nu afbörda vittnen, drängarne Oskar Johansson, Aron Svensson samt Niklas E’ander, fulltygade. Målet öfverlemnades å ömse sidor.
Utslag å 3:dje sammanträdet.

Barnuppfostriogsmål. — Pigan Johanna Hallin i Ganthem hade till tinget instämt husbondesonen J. H. Henriksson med yrkande om bidrag till uppfostran af ett kär:s barn, till hvilket svar. vore fader. Svar. bestred genom ombud faderskapat. Målet uppsköts för bevisning till nästa sammanträde.
— Målet emellan pigan Selma Johansson, Smiss i Sjonhem och maskinisten Magnus Johansson, Tule i Gaathem, förevar nu åter. Sedan på kär, sidan afhörts 4 vittnen, hvilka ej hade något synnerligen vigtigt att omtala, öfverlemnades målet. Utslag på 3:dje sammanträdet.
— Med yrkande om barnuppfostringshjelp hade pigan Lovisa Jakobsson i Tingstäde uttagit stämning å husbonden Oskar Stenström, Träskvälder i samma sockei, Emellan parterna hade under flere år rådt ett intimare förhållanden. Svar, medgaf allenast, att han och kär, bott i samma rum, men bestred faderskapet. — Uppskof till 2:dra sammanträdet.
— Uti målet emellan Emma Lundberg i Stockholm och f. löjtnanten E. Björkman ang. barnaföda lyste sviranden ånyo genom på frånvaro.
Målet uppsköts till 3:dje sammanträdet, då svar. vid 50 kronors vite skall inställa sig personligen.

Herrn eller drängen? För djurplågeri hade kronolänsman Smedberg instämt bandlanden Mikael Ekström å Fårö. Enligt avgifvelse af Edv. Jakobsson å Fårö skulle svar:s dräng med svar:s begifvande hafva kört en selbruten häst. Ekström angaf emellertid för att freda sig sjelf drängen Alfred Bolin.
Vid handläggning af dessa mål uppgaf Ekström, att han förbjudit Bolin att använda hästen i arbete, hvaremot Bolin påstod, att Ekström icke förbjudit hästens begagnande utan tvärtom tillsagt Bolin att köra den men att för lindring af möjlig plåga för hästen lägga något under selen.
Båda målen uppskötos till 3:dje sammanträdet.

Skadeersättning. För utbekommande häraf hade Joh. Bergström i Vänge instämt Johan Smedberg och J. Pettersson i Halla, Två svar:s tillhöriga hundar skulle en morgonstund hafva roat sig med jagt på kär:s får, hvilka gingo på bete i kär:s hage, samt dervid ibjelbitit 4 samt så illa skadat 6 af djuren att dessa sedermera måst nedslagtas. Svar:na bestredo käromålet.
På kär.-sidan hörda vittnen intygade emellertid, att de hört dref i skogen samma morgon samt sett svar:nas hundar uttröttade komma ut ur skogen. Ett vittne hade till och med åsett jagten.
Målet uppsköts för vidare bevisning till 3:dje sammanträdet.
— Med yrkande om ersättning hade arrendatorn af Lummelunds bruksqvarnar uttagit stämning å Martebomyrs utdikningsbolag för det skada genom vattenuppdämning tillfogats kär. För svar. uppträdde v. häradshöfding V. Cramér såsom syssloman enligt k. bfhdes förordnanden.
Svar, bestred att någon skada genom den för utdikningsarbetet nödvändiga vattendämningen uppkommit för kär. samt åberopade en emellan ett tidigare utdikningsbolag samt dåvarande arrendatorn af nämnda qvarnar ingången öfverenskommelse i nu tvistiga afseende. Kär, bestred, att den åberopade öfverenskommelsen vore bindande för de nuvarande parterna samt anhöll om uppskof till 2:dra sammanträdet, hvilket beviljades.

Olofligt fiskafänge. För idkande af olofligt fiske hade Mikael Ekström å Fårö uttagit stämning å Kristoffer Godman och dennes son Mikael. Svar. voro ej nu närvarande vid rätten.
Målet uppsköts till 2:dra sammanträdet.

Tvist om utmätt gods. Målet emellan Anders Herlitz, Bengts i Östergarn, kär., samt Joh. Herlitz och lotsförmannen Lars Olsson i samma socken, svar., förevar nu åter.
Fyra å kärandesidan afhörda vittnen bestyrkte till någon del käromålet. Målet uppsköts ytterligare till 3:dje sammanträdet.

Ärekränkning. Uti målet emellan hemmansägaren Olof Johansson, Butreifs i Norrlanda och Johan Larsson, Burs i samma socken, ingafs slutpåstående af kär. — Utslag å 3:dje sammanträdet.

Falskt åtal. Uti ett till vårtinget instämdt mål hade Olof Johansson i Norrlanda yrkat ansvar å skolläraren Östman i nämda socken för det denne ärekränkt Johansson uti en skritvelse, som genom kronobetjening delgifvita Johansson, Till detta ting bade nu Östman instämt Joharsson med yrkande om ansvar för falskt åtal. Genom afhörda vittnen sökte kär, styrka ofvannämda skrifvelses berättigande. Målet öfverlemnades. — Utslag på 3:dje sammanträdet.

Misshandel. Drängen Otto Gahnström, Säggeby i Källunge, hade af t. f. kronolänsman A. Jakobsson instämts för det han julaftonen nästlidet år misshandlat drängen Kristian Jakobsson, Ardags i Ekeby, så att blodvite uppkommit.
Svaranden erkände, att han först med några slag i hufvudet kullslagit målstganden och derpå sparkat honom å hufvudet med sina jernbeskodda skodon.
Målet öfverlemnades.
Utslag å 3:dje sammanträdet.

Misshandel och oljud. T. f. kronolänsmannen A. Jakobsson hade på angifvelse af drängen Herman Östermark instämt drängen Ernst Stenberg Duss i Bro socken. Våldet hade egt rum å allmänna landsvägen 27 nästlidne Augusti. Åklag. yrkade jämväl ansvar för oljud å allmän väg.
Svar erkände.
Utslag å 3:dje sammanträdet.

Ersättning för skada, förorsakad derigenom att 38 st. får inkommit i en kornåker, yrkade hemmansägaren Jakob Jakobsson i Endre att utbekomma af hemmansägaren Lars Johansson, Buters i Hörsne. Svar. bestred käromålet. Svar. hade ej så många får som det uppgifna antalet och hade dessutom hört berättas att kär. tagit fåren å allmänna landsvägen och derifrån drifvit in dem i en kär. tillhörig hage, hvarifrån de sedermera afhemtats af svar:s folk. Målet uppsköts till nästa sammanträde.

Olofligt tillgrepp. Till tinget hade hem.ägaren Lars Nordström i Hejdeby uttagit stämning å hem.-ägaren Oskar Nyström vid St:a Helvigs i Fole och yrkat ansvar emedan Nyström å kär:s hemman 1/4 mtl Lilla Helvigs i Fole olofligen tillegnat sig och bortfört en gärdesgård.
Svar. hade förut varit egare af nämda hemman som försålts å exekutiv auktion; han hade efter egendomens värdering ditfört och uppsatt nämda gärdesgård, hvilken före auktionen åter nedtagits och vid auktionen förbehållits kär.; bestred derför åtalet samt yrkade ansvar å kär. för «befogad rättegång.
Uppskof till nästa sammanträde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 September 1893
N:r 139

Konungens jagtklubb

sammanträder för rapphönsjagt å klubbens marker inom Sanda, Mästerby och Vestergarn söndagen 17 dennes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 September 1893
N:r 138

Liqvid

för af undertecknad förrättade auktioner med betalningsanstånd till den 1 Sept, d. å. kommer att uppbäras å följande tider och ställen: Skogsanktionen vid Stenstu i Ahla den 18 Januari d. å., uppbörd derstädes torsdagen den 7 Sept. från kl. 10—12 f. m.
Vedauktionen uti Söljhagen i Väte den 5 Maj d. å., uppbörd hos handl. Nyman Vestergarn fredagen den 8 Sept. från kl. 10—11.
Skogsauktionen i Anderstjockshagen i Hejde den 20 Maj d. å., uppbörd hos A. Olsson Vifves i Sanda fredagen den 8 Sept. från kl. 12—2 e. m.
Skogsauktionen vid Hägleifs i Hejde den 10 Januari d. å. uppbörd derstädes samma dag från kl. 4—5 e. m.
Skogsauktionen vid Vickarfve i Viklau den 20 Januari d. å. uppbörd derstädes lördagen den 9 Sept. från kl. 10—12 f. m.
Samma dag uppbörd hos C. Karlström Uppenbys i Roma för auktion förrättad derstädes den 31 Jan. d. å.,
Och uppmanas respektive inropare att punktligt och restfritt sina inrop inbetala för undvikande af obehagliga efterräkningar.
Guldrupe i Augusti 1893.
J. P. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 September 1893
N:r 135

Volontär-rekrytkompaniet,

förlagdt på Visborgs slätt, kommer att utföra fälttjenstöfningar på längre afstånd från mötesplatsen under morgondagen, fredagen och lördagen, om vädret tillåter. Kompaniet uppbryter från Visborgs slätt på torsdag morgon och marscherar till Vestergarn, der nattbevakning kommer att öfvas. På fredag förmiddag fortsät tes marschen under bevakning till Kilnte, der bivack intages på Klintebys ägor Tidigt följande morgon fortsätter kompa niet öfver Eskelhem, der rast hålles, till Stenkumla, der stridsöfning utföres och derefter till Visborgs slätt åter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Augusti 1893
N:r 122

Lots- och fyrväsendet inom Gotlands fördelning.

Vid de 14 lotsplatserna inom Gotlands lotsfördelning uppgick under 1892 lotsningarnas antal till 647 med en inkomst af 5,053 kr. 65 öre. Året förut var inkomsten endast 4,294 kr. 25 öre.
Inom hela riket uppgingo under 1892 lotsningarna till 31,050 med en inkomst af 681,587 kr. 40 öre.
Af Gotlands fördslnings lotsplatser står, ifråga om antalet lotsningar, Visby främst med 227 lotsningar, och den första lotsningen inträffade den 8 Januari och den sista den 28 December, med influtna lotspengar af 1,520 kr. 55 öre, hvaraf största lotslotten utgjorde 757 kr. 43 öre. Dornäst kommer Slite med 113 lotsningar, första den 8 Januari, sista den 21 December, influtna lotspengar af 1,368 kr. 15 öre samt största lotslotten 342 kr. 04 öre. Klinte hade 97 lotsningar, första den 4 April, sista den 19 December, inflatna lotspengar af 444 kr. 30 öre samt största lotslotten 222 kr. 15 öre. Ronehamn hade 45 lotsningar, första den 2 Januari, sista den 23 December; influtpa lotspengar af 424 kr. 75 öre, största lotslotten 212 kr, 38 öre. Ljugarn hade 30 lotsningar, första den 1 April, sista den 16 November, influtna lotspengar af 197 kr. 40 öre, största lotslotten 98 kr. 70 öre. Fårösunds södra gatt hade 29 lotsningar, första den 8 Januari, sista den 25 November, influtna lotspengar af 275 kr. 90 öre, största lotslotten 68 kr. 98 öre. Vestergarn hade likaledes 29 lotsningar, första den 5 April, sista den 19 November, influtna lotspengar af 179 kr. 70 öre, största lotslotten 126 kr. 05 öre. Grötlingboudda hade 20 lotsningar, första den 1 April, sista den 25 December, irflutna lotspengar af 154 kr. 45 öre, största lotslotten 77 kr. 23 öre. Burgsvik hade 16 lotsningar, första den 2 April, sista den 15 December, inflatna lotspengar af 142 kr. 30 öre största lotslotten 71 kr. 15 öre. Härvik hade 15 lotsningar, för sta den 23 April, sista den 21 Oktober, Inflotna lotspengar at 100 kr. 90 öre. största lotslotten 50 kr. 45 öre. Fårösunds norra gatt hade 192 lotsningar, för sta den 28 April, sista den 6 November, influtna lotspengar af 142 kr 55 öre, största lotslotten 71 kr. 28 öre. Kylej hade 7 lotsningar, första den 3 Maj, sista dan 10 December, influtaa lotspengar 38 kr., största lotslotten 19 kr. Storvik hade 4 lotsningar. första den 1 April, sista den 7 Maj, influtna lotspengar af 35 kr. 80 öre, största lotslotten 29 kr. 20 öre. Kappelshamn hade 3 lotsningar, första den 20 April, sista den 28 Oktober, influtna lotspengar af 28 kr. 90 öre, atörsts lotslotten 28 kr. 90 öre.
De största lotslotterna inom riket hafva förekommit vid Gefle med kr. 3,085, Helsingborg med 3,013, Sandhamn med 3,002 samt Malmö med 2,289. Öfriga lotsplatser, der lotslotten öfverstigit 2,000 kr. hafva varit: Liljungfrun, Nyland, Sundsvall, Agö, Landskrona, Hernö, Bredskär, Oxelösund, Norrköping och Göteborg.

Grundstötning med kronolots ombord timade inom Gotlands fördelning 1 gång, som dock icke påkallat rättslig undersökning, enär fartygets befälhafvare erkänt sig hafva gifvit lotsen oriktig uppgift om fartygets djupgående.

Strandningar och olyckshändeser.
Inom Gotlands lotsfördelning inträffade under 1892 7 strandnings- och olyckshändelser, hvarvid 6 grundstötningar förekommo samt 1 fall, då till ankars liggande fartyg drifvit i land. I 6 fall var påföjden ringa eller ingen och i 1 fall blef fartyget vrak. Af de strandade fartygen voro 3 ångare. Ingen person omkom vid strandningstillfällena.

Olyckorna voro följande: Vrak: en jakt från Visby med afgångsort Visby under NNV storm och snötjocka. Fartyget, som låg upplagdt för vintern, dre i land 8. om Kappelshamns bryggs, sedan förtöjningarna och den duc d’alb, i hvilken de voro fastgjorda, spruigit. Ingen eller ringa skada: ett skepp från Visby med afgångsort S:t Thomas och destinationsort Åbo, med last af socker, under frisk VNV bris och disig loft vid Bredsund å NV udden at Gotska Sandön. En skonert från 8:a Grönskhnolt med afgångsort Brahe och destinationsort Visby, med last af koks, under VSV vind med frisk bris och mulen luft. Felaktig uppgift till lotsen rörande fartygets djupgående vållade grundstötningen i insegliogsrännan till Visby Inre kamn. En ångare från Swansea med afgånogsort S:t Petersburg och destinationsort Amsterdam, med last af trä, nuuder 8 vind med frisk bris och disig luft vid Söderbritten, 3 1/2 O. om Grötlingbouddes lotsplats Kom flott otanu bjelp och fortsatte resan. En kogare från Glasgow med sfgångsort Stettin och destinationsort Helsingfors, med barlast, under laber SO bris och tjocka vid Kittelvik, 2 1/2 NNO från Gotlands Suddes fyr. Kom flott med hjelp af ångbåt. En ångare från Shislds meg afgåogsort Kronstadt och destinationsort Hartlepool, med last af trä, under hård S bris, tjock och disig luft vid Svingrundet, utanför inloppet till Fårösunds N gatt. Kom flott med hjelp af ångbåt. Ett skonertskepp från Riga med afgånogsort Riga och destinationsort Midålesbro, med last af trä, under SV storm och snö vid Ytterholmerefvet, omkring 2′ O. från Grötlingbonddes lotsplats.
Ioom hela riket voro straodnings- och olyckhändelser, som drabbade fartyg vid Sveriges kuster, 194. Vid dessa blefvo 140 ringa skadade, 30 betydligt skadade ock 24 vrak. At dessa olyckshändelser inträffade de flssts, eller 96 å östra kusten från Haparanda till Ölands södra udde. Såvidt kändt är omkommo vid strandningstillfällen inom riket 8 personer.

Lifräddningsanstalterna inom riket räddade 19 menniskolif, dessa samtliga vid Sandhammarens (Mälarhasen) lifräddningsstation.

Farkoster funnos inom norra Gotlands fördelning under 1892 till ett antal af 52, deraf 1 schefskutter, 3 lotskuttrar (kronans), 42 tjenstebåtar tillhöriga lotesarne, 3 båtar vid fyrplatser och 3 lifräddningsbåtar. Sjömärkena voro 175, deraf 16 fyrar och fyrskepp, 33 båkar, stångmärken och kummel, 40 bojar och större prickar, 61 mindre prickar samt 25 vinterprickar.
Inom hela riket funnos 769 farkoster och 4,704 sjömärken.
Ungefärliga värdet at fyrar, sjömärken m. fl. säkerhetsanstalter inom riket uppgick vid 1892 års slut till 8,944,964kr., deraf fyrarne 6,458,774 kr., sjömärkena 197,515 kr., mistslgnalinrättningar 168,984 kr., öfriga signalinrättningar 18,871 kr., lotsbygnader 744,956 kr., förtöjninga- och säkerhetsanstalter 291,966 kr., fartyg och båtar 715,310 kr., lifräddningsanstalter 72,908 kr. samt öfrigt till 275,680 kr.
Gotlands fördelving äger 14 lotsplatser 17 uppassningsställen, 16 fyrplatser och 8 Iifräddningsitationer. Personalen uppgår till 96 man, deraf 1 öfverlots, I lotsblderman, 8 fyrmästare, 3 uppsyningsmän, 27 kronolotsar, 5 lotsläringar, 17 fyrvaktare, 5 fyrbiträden och 29 räddningsmanskap.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Augusti 1893
N:r 119

Riksdagsmannavalet i södra häradet.

1) L. Norrby, Brogårds Fardhem erhöll 1 röst.
2) 1 sedel kasserades.
3) 2 röster tillföllo J. Johansson, Gardarfve Fardhem och 1 röst Jakob Jakobsson Spenarfve.
4) 2 sedlar kasserades.
5) J. Uddin, Ungbåtels Stånga, 1 röst.
6) W. Wöhler 1 röst.
7) W. Äkerman 1 röst.
8) T. Sätervall 1 röst.
9) Rosenlund, Rikvide, 4 röster och K. Pettersson, Vestergarn 1 röst; 1 sedel kasserad.
10) O. Pettersson, Odvalls, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Juli 1893
N:r 117

Rikesdagsmannavalet

i södra häradet förrättades igår. Såsom vi i måndags antogo har stor rösteplittring ägt rum: Af det hittills kända resultatet från 29 af valkretsens 45 socknar ha 346 röster afgifvite för och 216 röster mot den nuvarande representantens omval. Rösterna ha dervid fallit sålunda: hemmasnsäg. Ludv. Norrby 346
hemmasnsäg. J. Johansson, Gardarfve 118
hemmasnsäg. J. P. Jakobsson, Spenarfve, 52
kyrkoherde Sundblad 41
Rösterna från de kterstående socknarne
torde icke ändra resnltatet.
Här följer en värmare belysande statistik öfver valet, som vi framdeles skola fullständiga, då alla sockoveuppgifter ingått:

1) L. Norrby, Brogårds Fardhem erhöll 1 öst.
2) 1 sedel kasserades.
3) röster tillföllo J. Johansson, Gardarfve Fardhem och 1 röst Jakob Jakobsson Spenarfve.
4) 2 sedlar kasserades.
5) J. Uddin, Ungbåtels Stånga, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Juli 1893
N:r 115

FÖRLORADT.

Natten emellan fredag och lördag sistliden vecka borttappades på vägen mellan Visby och Vestergarn ett stycke Filt (eller bojlock), blågrått till färgen.
Rättsinnige upphittaren torde vara god och inlemna detsamma hos handlanden John Munthe, Visby, då vedergällning erhålles.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Juni 1893
N:r 94

Sjöförklaring

har i dag inför rådhusrätten, med kaptenerna Hj. Bolin och K. P. Landström såsom bisittare, afgitvits af befälhafvaren kapt. O. V. Lindahl å i Vestergarn hemmahörande skonerten Sofis Fredrika, hvilken på morgonen 5 Maj vid utgående från Kappelshamn, på resa till Danmark med trälast, strandade vid hamnen. Fartyget hade vid tillfället kronolots ombord och har sedermera, på grund af de skador det vid strandningen led, blifvit kondemneradt. Af sjöförklaringen tycktes framgå, att orsaken till strandningen varit, att vändning skett eh sent att fartyget ej haft vatten nog, utan vägrade i vändningen. Man lät genast ankaret gå och sackade akter öfver, men fartyget högg genast. Kapten Lindahl förklarade att han uppmanat lotsen att vända förut, men detta påstod denne sig ej hafva hört. Andra påminnelsen uppfattade han deremot och vände då, och ansåg lotsen att detta ej skett för sent, då det ännu var 30 famnar till grundt vatten. Detta motsades af kaptenen, besättningen och en ojäfvig person som för tillfället befann sig ombord. Sjöförklaringen beedigades på vanligt sätt af befälhafvaren och besättningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Maj 1893
N:r 73