Etikett: Vänge

ha vi, enligt löfte, att i dag göra en efterskörd förmedelst en sammanfattning i största korthet af den öfverläggning, som fördes, och som öppnades af styrelsens ordförande öfverste v. Vegesack, med en redogörelse för de af styrelsen vidtagna åtgärder sedan förra stämman. Styrelsen hade ingått med begäran om bolagsordningens sanktionerande och koncessions beviljande, hvilket allt afk. m. bifallits. På samma gång hade man begärt understöd varo sig i form af anslag eller af lån. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade tillstyrkt lån af 300,000 kr. för Visby Hemse-banan och 50,000 kr. för Ronebanan. Men det vore icke utan, att styrelsens förhoppningar med afseende på lånesummornas storlek sträckte sig högre.
Utsigten om att erhålla direkt statsanslag hade nu genom riksdagens beslut förfallit och det återstode derför blott att tänka på lån. Men förr kan ej ett sådant hos k. m:t begäras, än sträckningen är alldeles bestämd. Sådant läte sig åter svårligen göra, innan man finge klart för sig, huru de kommuner, som tecknat sig vilkorligt, under nu varande förhållande vilja hafva det. Så hade t. ex Roma tecknat sig för 60,000 kronor med vilkor att statsanslag beviljades, Barlingbo med vilkor att banan går norr om socknens kyrka o. s. v. Med anledning häraf, och då det vore ur flere synpunkter önskvärdt att till ledning vid en afgörande öfverläggning om banans sträckning hafva ett bestämdt förslag från styrelsens sida, föreslog talaren å styrelsens vägnar stämmans ajournerande till 14 nästk. Augusti, hvilket såsom vi förut nämt, ock beslöts. — Upplysningsvis framhölls, att, under det Hejdesträckningen, utgörande 5 mil 11,000 fot, gör vägen i det närmaste en half mil längre än Wängesträckningen, 4 mil 30,000 fot, för den förra blott tecknats 10,000 kronor mera än för den senare. — Tio proc. af aktieteckningen har man nu, sedan k. m:t fastställt stadsfullmäktiges i Visby öfverklagade beslut att i jernvägen teckna 500,000 kr., börjat indrifva. — Några egentliga utgifter kan man ej säga att bolaget haft. Deinskränka sig till några hundra kronor i lösen för koncession, bolagsordning m. m. — En vigtig fråga är den om erhållande på förmånligaste vilkor af den jord öfver hvilken jernvägen kommer att dragas. Det vore önskligt, icke minst ur synpunkten af de dryga kostnader, som äro förenade med en expropriationsnämds arbeten, att den frågan kunde i godo uppgöras.— Vid besök på landet, som i sådant syfte företagits af ett par styrelseledamöter, hade man ock rönt ett välvilligt tillmötesgående från landtmännens sida. — Slutligen upplystes, att för dagen den ovilkorliga teckningen utgjorde 615,200 kronor, den vilkorliga för Hejde-sträckningen 654,300 kr. samt den vilkorliga för Wänge-sträckningen 638,200 kronor.
Diskussionen öfvergick härefter till tal om sättet för penningars anskaffande utöfver aktieteckningen. I sammanhang härmed fäste en talare uppmärksamheten på önskvärdheten för de kommuner, hvilka i jernvägen ingått som aktieegare, att få för teckningen behöfliga medel anskaffade genom styrelsens försorg. — Prosten Lyth ville erinra sig, att styrelsen uti inbjudningen lofvat sådant bistånd; framhöll möjligheten att dess lån kunde skaffas inom kommunerna sjelfva, blott räntan ej blefve för hög; kapitalrabatten vid lånens upptagande betydde ej så mycket, räntan vore vigtigare. — Dr Leijer ansåg, att från styrelsens sida icke hinder mötte att uti denna fråga gå kommunernas önskningar till mötes. Räntan torde,i ingen händelse komma att öfverstiga 5 och half proc. Påpekade, det den omständigheten att här är tecknadt betydligt öfver banans halfva anläggningskostnad i väsentlig mån underlättade möjligheten att erhålla lån om t. ex. en half million, då man för ett sådant lån vore i tillfälle, lemna 5 mils jernväg i säkerhet. — Konsul Arweson erinrade om nödvändigheten att noga skilja på dessa båda frågor: den om medel för jernvägens byggande och den om de lån kommunerna för sin teckning kunde behöfva upptaga.
Slutet vardt, att styrelsen i fråga om låns upptagande erhöll det bemyndigande, för hvilket vi i förra numret redogjorde.
— De kommuner, hvilkas ombud vid stämman särskildt anhöllo om styrelsens biträde vid medels anskaffande för teckningen voro: Barlingbo, Atlingbo, Hemse och Lau.
Öfverläggningen om banans sträckning öppnades af prosten Lyth, som förordade den Hagdahlska sträckningen såsom den lämpligaste, så framt man skall fästa sig vid den trafik banan skall få, och äfven ur den synpunkten att rekommendera, att den lättast ledde till Rone-banan. Tar man vägen genom Wänge, så lägger man svårigheter i vägen för Klintehamns-banan.
Wäte och Hejde vore bördiga kommuner och egde dessutom tillgång på skog och kalk. Hemstälde slutligen, huruvida icke frågan om Ronebanan nu kunde komma på tal. Det vore efter talarens uppfattning ett fullkomligt misstag, om man ej gjorde Rone till ändpunkt. De skäl som tala för en sådan åsigt ville han icke, för att ej trötta, nu åter upprepa.
Ordföranden upplyste att vid stämman endast knnde varda fråga om Visby—Hemsebanans sträckning.
Landtbrukaren Viman talade för banans dragande genom Barlingbo och norr om kyrkan i öfverensstämmelse med den önskan, hvars uppfyllande denna kommun gjort till vilkor för sin teckning. — Direktör Gardell förordade jämväl banans sträckning genom Barlingbo på sätt som den föreg.
talaren föreslagit, såsom varande billigare både derigenom att man då skulle undvika en del sprängningsarbeten och derigenom att i Follingbo jord kostnadsfritt upplåtits. Lägges station i Halla, så varder der en större station, så ej, om den förlägges till Stafva.. För öfrigt vore väl genom en jernvägsanläggning meningen ej blott att underlätta de näringar, som redan finnas, utan äfven att framkalla nya. En sådan som efter talarens mening skulle uppstå, om jernvägen drages genom Barlingbo, vore anläggningen af ett större tegelbruk. Instämde med hr Viman uti önskvärdheten att Barlingbo-sträckningen underkastas en närmare undersökning.

Gotlands Allehanda
Lördagen, 8 Juli 1876
N:r 54