Etikett: Vamlingbo

En följd av torkan.
Regnet var otillräckligt.
Det senaste regnet gjorde säkerligen gott för jorden — därom kan väl knappast råda något tvivel — men för att rädda hö och råg kom det dock för sent. Visserligen friskades växtligheten upp ganska väsentligt men man kan väl i alla fall knappast hoppas på en andra höslåtter. Därför är fortfarande foderproblemet lika brännande för det gotländska jordbruket, och på många områden kan Man redan nu märka följderna av den Missväxt\’ som hotar vår landsända.
Bl. a. har mejerinäringen fått känning av nu rådande förhållanden. Mjölkleveranserna ha märkbart minskat på de flesta håll, och nedslaktning av kreaturbesättningarna har också tillgripits på mera utsatta orter. Detta är ungefär vad vi erfarit vid en rundfråga till några gotländska lantbrukare, som ha kontakt med sina yrkesbröder på andra håll och, som därför också ha möjlighet se förhållandena i stort.
Landstingsman Johan Ahlsten i Alva, ordförande i arbetsutskottet i Mellersta Gotlands andelsmejeriförening, berättar, att mjölkmängden på en månad gått ned med 30 å 40 proc. — en avsevärd minskning, som tydligt illustrerar jordbrukets bekymmersamma
läge. Försäljningen av livdjur pågår också för fullt, och slakteriet har fått mottaga ända till 300 djur per vecka. Detta förhållande är så mycket sorgligare som ju de gotländska jordbrukarna på senare år lagt ned avsevärda summör på att få sina besättningar fria från tuberkulos och smittosam kastning, vilket arbete också krönts med framgång. Nu måste de sälja sina fina livdjur till verkliga underpriser. Det riktigaste hade varit att sälja ut i höstas, säger hr Ahlsten, men då framfördes från militärt håll önskemålet att djuren skulle behållas på grund av beredskapen. Resultatet har blivit, att djuren få svälta på det magra betena och nu som sagt måste säljas i alla fall.
Hr Ahlsten vill också passa på tillfället att bestämt dementera de optimistiska toner, som efter det senaste, regnet hördes bl. a. i radiorapporten, som talade om rotblöta på Gotland. Även i pressen har denna uppgift stått att läsa. Klappa tio millimeter är emellertid ingen rotblöta och har endast obetydigt hjälpt upp de uttorkade vallama. Minst 30 mm. hade behövts för att resultatet skulle blivit tillfredssiällande.
Lantbrukaren J. D. Mattsson, Löves i Hejde, framhåller sålunda, att mjölkleveranserna minskat synnerligen kraftigt — inemot 40 proc. Den normala leveransen beräknas till 6,000 liter, medan man under motsvarande period i år endast kommit upp till 3,700 liter. Några mera omfattande nedslaktningar ha dock icke vidtagits i dessa trakter, då de flesta lantbrukarna ha någon tillgång till myrjord, som ju står emot torkan bättre än andra jordar. På andra håll är man dock inte så lyckligt lottad, fortsätter hr Mattsson, vilket framgår av de alltmera ökande leveranserna till slakteriet, som just nu inte kan ta emot flera djur. Värst torde till vintern halmbristen bli, ty torkan har gjort stråna ytterligt korta, varför man egentligen inte alls kommer att få någon halm vid tröskningen. Centralföreningen hade litet halm i lager, men den tog hastigt slut på grund av den ökade efterfrågan.
Lantbrukaren Efraim Larsson, Simunde i Vamlingbo, bekräftar Också, att mjölkmängden minskat väsentligt men kan inte för ögonblicket komma med nåra precisa siffror. Vad Vamlingbo beträffar har nedslaktning av djuren dock ej förekommit i större omfattning än normalt, men man kan allvarligen frukta, att denna utväg till slut måste tillgripas. Foderbristen är nämligen redan nu högst kännbar, och det regn, som föll på Emmadagen gjorde i detta hänseende ingen nytta. Det förde dock det goda med sig, att man fick nytt hopp, och bara det är ju av stor psykologisk betydelse. Beträffande mottagningen av djur på slakteriet har man gått in för den principen att ta emot djur endast från de värst utsatta landsändarna, medan övriga få lugna sig tills vidare detta för att det inte skall bli stockning i tillförseln.
Lantbrukaren Karl Pettersson, Uggårds i Eksta, har ungefär samma synpunkter som de ovan anförda. Eksta tycks f. ö. varit speciellt svårt utsätt för torkan, och här få kreaturen nu beta vårsäden, som dock i allmänhet är så upptorkad, att den inte ens duger för detta ändamål.
Vi ha slutligen även vänt oss till Tingstäde mejeri, där man endast kan vitsorda uppgifterna om starkt minskade mjölkmängder. Våra leveranser ha ibland uppgått till cirka 10,000 liter i månaden, medan vi nu få in högst 7,000 — alltså en minskning med nära en tredjedel, säger man.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Juli 1940
N:r 168