Till ordförande

i årets bevillningsberedningar har länsstyrelsen utsett: för Visby stad härädskrifvare Nordahl, för norra fögderiet kronofogden Calissendorff, för södra landsförsamling samt Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Levide, Burs, När, Alskogs och Garda pastorater, häradsskrifvare Bergman, samt för Hafdhems, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Hablingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Till kyrkoherde

i Hejde och Väte församlingars pastorat valdes i går innehafvaren af första förslagsrummet kontraktsprosten och kyrkoherden i Ejsta G. E. Alfvegren med 3,449 röster (1,833 i Hejde, 1,616 i Väte). Komminister H. L. Söderberg i Visby, i andra förslagsrummet, erhöll 223 röster (177 i Hejde, 46 i Väte). Tredje förslagsrumsinnehafvaren kyrkoherden R. P. Kullin i Vamlingbo fick i Hejde en röst, som kasserades, Hela röstetalet i Hejde är 2,511 och i Väte 2,709 eller sammanlagdt 5,220.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Från landsbygden.

Sanda, 28 Dec.
Ett ganska talrikt besökt nykterhetsmöte, anordnadt af Blåbandsföreningon W. S. M., har i dag hållits vid Anderse. Föredrag hölls af skolläraren A. Rosvall i Eskelhem, som till text valt några verser i Efeserbrefveta 5 kap.
Med ledning af nämde text, der apostelen talar om ett rätt familjelif, påpekade talaren hura rosdryckerna vore ett af de svåraste hindren för ett lyckligt familjelif, både vid dess ingående, stadfästande och i dess fortsättning, Föredraget som med rätta kunde kallas en utmärkt ungdomspredikan afhördes med spänd uppmärksamhet och lemnade säkerligen ett djupt intryck på de närvarande.
Talaren uppmanade slutligen de unga: »Börja aldrig ett äktenskap med rusdrycker, ty der rusdrycker flitigt begagnas kan aldrig en (geten kärlek finnas». Sedan framstäldes till allmänt samtalsämne: »Om rusdryckerna såsom fridstörare», hvarvid följande fråga framkastades: »Om samhällets och hemmets frid hindras genom afskaffande af rusdryckerna såsom pjatningsmedel?» hvilken fråga efter ett lifligt samtal och sakrika skildringar besvarades med ett allmänt nej. Efter det offentliga mötets slut hölls förenings- och styrelsesammanträde hvarvid några personer ingingo i föreningen, som räknar 50 medlemmar.

Till nämdeman för Banda ting har i dag enhälligt — med 24 afgifna röster — omvalts den afgående nämdemannen Jakob Ferdinand Sahlstén, Sallmunds i Mästerby.
Fråga om bildande af ett kreatursförsäkringsbolag inom Mästerby hade väckts till Decemberstämman och uttalade stämman sig allmänt för ett sådant, hvarefter valdes en interimstyrelse hvilken Åck i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m. m.

Wamlingbo, 29 December.
Ett groft och straffvärdt okynne utfördes sistlidne Juldags qväll, under det då rådande intensiva mörkret, utanför Missionshuset härstädes, Några ynglingar företogo sig nämligen, under det en mängd folk voro församlade till en bönestund, att utanför huset, just der folket vid utgåendet skulle passera fram, upplägga en hel hop större stenar ofvanpå hvarandra, hvaruti voro instuckna gärdsgårdsstörar o. d. Stenarne hade de hemtat från en s. k. »stenvast» ett godt stycke derifrån, och var det väl de råa sällarnes mening att det utströmmande folket skulle skada sig å hindret i mörkret, Lyckligtvis upptäcktes ofoget då ett par flickor kommo gåeende, hvilka, under det de passerade bredvid stenhögen, af en pojkbyting motades uppå densamma, då de högeligen föeskrämda under rop störtade in i huset. Spaningar efter de verkliga upphofsmännen lära pågå och blifva de, såvida de anträffas, nog åtal lade på laglig väg för sitt oförsvarliga beteende det de må erhålla en välförtjent näpst. Flera gånger förut lära grofva upptåg af likadan art utöfvats på samma plats, under pågående sammankomster.

Från den i dag hållna ordinarie kommunalstämman kan följande antecknas: Debiterings- och uppbördslängderna granskades och godkändes. Till stämmans ordförande för 4 år utsågs genom omröstning hemmansegare N: L. Olsson Nora och till ordförande i kommnnalnämd och fattigvårdsstyrelse, likaledes genom omröstning hemmansegaren Oskar Hansson Bonsarfve. Till ledamöter i sparbanksstyrelsen invaldes handl. Lars Krusell, hemmansegarne Adolf Kristiansson Sigreips och Jakob Johansson Storme. Till deputerade i sparbankestyrelsen utsågos landtbrukarne Oskar Nilsson Tana, Olof Kristiansson Gervalds, Oskar Jakobsson och Olof Nilsson Bjerges. Styrelseledamöter i magasinet blefvo P, Olsson Nora, Hans Södergren Sigfride och Oskar Lårsson Stenstu, För ett pris af 28 kr. 50 öre åtog sig nuvarande postföraren Daniel Hansson Sigfride att äfven nästa år ombesörja postföringen A linien Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan.
På framställning af magasinsstyrelsen beslöt stämmans ledamöter att instandande vår försälja 25 procent råg och 20 procent korn af den inneliggande fonden.
Till revisor i kreatursförsäkringsförenivgen otsågs kyrkoherde P. R. Kullin.

Burgsvik, 28 December.
I en kinkig belägenhet var en person härifrån trakten då han var på väg åt hemmet från krogen med sitt julbränvin, Under det på qvällen rådande mörkret, råkade nämligen mannen, som inmundigat så pass af den svenska nektarn, att gärdsgårdsstörarna vid vägen här och hvar fingo bastanta »örfilar» när marschen gick framåt, att göra en försvarlig kullerbytta i ett dike, till hälften fyldt med vatten, dervid hjelten under sina många försök att krafla sig app krossade åtskilliga i fickorna instufvade flaskor, hvilkas innehåll naturligtvis ökade våtvarorna i diket, Ursinnig öfver det lidna nederlaget och drypande af vätan lyckades ban omsider att komma på det torra igen och fortsätta den afbrutna promenaden. Plötsligt snafvar han åter, denna gång mot en större step, dervid sjelfva »kuttingen» som han bar i handen fick en så våldsam stöt att korken flög ur och ett egendomligt läte gaf tillkänna att innehållet rann bort. Ändtligen efter många mödor och besvärligheter, och sedan minst hälften af spritförrådet gått »putz weg», lyckades han få »kaggen» sin i den rätta ställningen och or korkhålet, samt åter knoga i väg emot hemmat, som ock efter många slingringar utan några vidare äfventyr lyckligt uppnåddes.

En »svart» räkning erhöll en person från en grannsocken för litet sedan. Deri fans nämligen fordran på en svart häst, en svart stut och en svart gris. Så att nog såg det svart ut alltid för den mannen!

Roma, 27 Dec.
Dödsfall. Den 25 dennes afled i Björke skolgård folkskolläraren derstädes Petter Ferdinand Lindström i en ålder af något öfver 52 1/2 år, L., som var född i Hejde, aflade folkskollärareexamen i Visby 1858, hvarefter han tjenstgjorde som informator hos grefve Seth å Varplösa och hos öfserstelöjtnant Gahne i Bäl samt vikarierande lärare i Väte, tills ban 1864 kallades till folkskollärare | Björke, Den klena gestalten besatt en otrolig arbetsförmåga och viljekraft. Nitisk osh samvetsgrann som lärare, räckte han Kiven till att sköta de kommunala a inom sin församling, Men derjämte bistod han ständigt sina enskilda församlingsbor med råd och hjelp och blef också i hög grad älskad och athållen.
På återvägen från ett besök kos en kollega sanne han i en svår lunginflammation. Efter ett 14 dagars lidande utandades han på julmorgonen sin sista suck, Hans ädla väsen och gagnande verksamhet hafva lemnat efter sig ett kärt minne, och sörjande kring hans bår stå derför ej blott den efterlefvande makan och 4 barn utan äfven många vänner, hvilkas hjertan förenas i dessa ord: »Älskad i lifvet, saknad i döden».

Burgsvik, 29 Dec.
Blodförgiftning? En bondhustru från Öja, som en dag före jul skulle intaga några till torkning uthängda kläder, råkade derunder sticka sig i ena fingret å en tagg på en krusbärsbuske. Ej aktande det lilla såret, ur hvilket något blod flöt, fortsatte hon obekymrad sitt arbete, tills hon fick erfara att små sår ej äro att förakta. Under häftiga plågor svulnade inom kort handen och armen till förskräcklig storlek, hvilken svulst sedermera gick in åt bröstet. Enligt hvad sports, lär qvinnan i går forslats till larsarettet.
Under symptomer tydande på blodförgiftning afled kort efter jul en äldre mansperson i Fide socken, hvilkens död orsakats genom vårdslösande af ett obetydligt sår.

Vadan af att lägga brinnande tobakspipa i fickan fick nyligen en person härifrån trakten erfara. En halftimme efter pipans nedläggande tyckte mannen att kläderna kändes ovanligt heta, men utan att bry sig derom fortsatte mannen sin väg tills han nödgad af brandlakt och olidlig hetta å v.nstra sidan beqvämde sig att efterse orsaken, Det befanns då att fickan och innantyget å tröjan jämte byxorna å venstra sidan voro alldeles förkolnade, så att mannen hade stor möda att släcka »elden under askan».

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201

Från landsbygden.

Hablingbo, 11 December.
Invigningsfest. Hablingbo kyrka, som sedan 1 Juli varit stängd med anledning af en större och grundligare reparation invändigt har med denna dag åter öppnat sina portar för församlingens gudstjenst. Efterjatt en kör af blandade röster uppstämt. »Jag lyfter mina händer upp till Guds berg och hus» framträdde församlingens kyrkoherde för altaret, hållande ett tankerikt invigningstal, der vid bland annat betonades den förnyelse i anda och sinne, som kräfdes af församlingsmedlemmarna med anledrming af den fullbordade reparationen af templet.
Efter mässa och sång, bön och trosbekännelsens uttalande uppträdde å predikstolen kontraktets prost med sin kända vältaliga stämma inledande sitt ämne med orden: »Om dessa tego skulle stenarne ropa», Och »hvad manar oss helgedomen att tacka Gud för och bedja Gud om — hvarvid grundligt genomgicka kristna kyrkans symboliska bilder allt ifrån de tre östra fönstren, dopfunten, altaret, predikstolen ända till tornet med spira, klockor och gluggar — allt nya lärdomar och påminnelser för många och kanske de flesta bland åhörarne. Till sist framhölls betydelsen af den »sköna Herrans Gudstjenst», det liturgiska i gudstjensten från ingångspsalmen till välsignelsens uttalande, allt förmåner som hedningarne sakna och uttryckte talaren som ett önskningsmål templets öppnande äfven om hvardagarne der det bekymrade och trötta bjertat kunde mera ostördt få hvila och utgjuta sig för Gud. Detta och mera dertill gjorde denna aftonsång — den började kl. 4,30 e. m. och varade till kl. 7 — till en högtidsstund som väl sent torde glömmas af den talrika åhörareskaran som väl uppgick med barn till 1,000 personer.
Kostnaden för denna betydliga reparation har tagits ur kyrkokassan och belöper sig bortåt 4,000 kronor. Genom denna kassa har nu församlivgen blifvit i tillfälle att försköna sitt tempel, som i gedigenhet och stil torde godt täfla med t. ex, Öja, Grötlingbo och flera af öns kyrkor.
Och heder ba arkitekt och bygnadsmän, af hvilka de senare äro bofasta inom socknen och värda all aktning och tacksamhet likaväl som våra fäder och dem som satt församlingen i tillfälle att utan några vidare direkta utgifter åstadkomma depna bshöfliga och tidsenliga reparation.
På aftonen voro kyrkorådet, kontrollant, bygnadsnämd och ordförande, kyrkoherdar m. f. inbjudna till en enkel fest i prestgården.

Vamlingbo 12 December.
Vraket efter den vid Veatlandsholm förolyckade jakten »Kristian» från Burgsvik har af de senaste stormarne sönderslagits och delvis flutit i land. Den i nämde vrak befintliga jernlasten har å offentlig auktion försålts till ägaren af vraket V. Hanséa för en summa af 100 kronor. Meningen lär vara att upptaga densamma på sjöisen, när så lämpar sig, i anseende till det låga vattenståndet på platsen som omöjliggör detta arbete på annat sätt.

Såsom egendomtigt förtjenar antecknas att vår kyrkoherde, P. R. Kullin som i morgon, tredje söndagen i advent, håller sin profpredikan i Hejde, äfven profvade på samma dag i Vamlingbo för öfver ett tiotal år sedan, och då med den utgång att han erhöll platsen. Om nu samma förhållande skulle inträffa, förlorar kommunen en i dess angelägenheter dugande och pålitlig man, som det torde bli svårt nog att ersätta.

Södra Gotland, 12 December.
En hersklysten gumma, enka efter en arbetare, finnes i en socken på söder, Sin hemmagitta son och dennes hustru håller hon riktigt i tygel, om jag så får uttrycka mig, och dessa våge ej knota det minsta utan fördraga tåligt den despotiska gummans nycker. Ett exempel, berättadt för Eder meddelare af en närboende person, kan här anföras. Tidigt en morgon för kort tid sedan kom en främmande person i ett ärende till stället och blef insläpt af gumman, husbonden i huset. Inkommen i stugan förvånades den besökande af att finna husets son ligga — under bordet, och ännu icke unpstigen. På tillfrågan hura härmed förhölle sig, berättade denne (sonen) sedan gumman gått ut, att mor tvang mig att ligga under bordet och min hustru att ligga på loftet. För att öfvertyga sig om att jag ej skall springa upp till gumman min om nätterna, har hon, den obarmhertiga nattpolisen som jag alltid kellar henne, stundom bundit mig fast vid bordets fötter under nätterna. Det hela låter otroligt, men min sagesman påstår det är fullt sanningsenligt, men tillägger derjämte att hjelten i det husliga dramat, sonen, vid vissa tider ej är vid fullt normal sinnesförfattning.

Burgsvik, 11 December.
Spara skogen! Denna uppmaning, hur ofta än framstäld, tycks intet gehör vinna åtminstone på södra delen af ön, der skogen sköflats och ej en gång ungskogen sparats; allt har gått under auktionsklubban. Dertill ha nog laga skittena i sin mån bidragit, men på många ställen spelar också vinningslystnaden hufvodrollen; en följd af de oskäligt höga vedprisen, Häromdagen hölls auktion hos en bonde i Hamra å en mängd unga smala spiror, hvilka betalades oskäligt högt. Såt,tx, betalades små spiror, ej större än ett par karlar med vanlig styrka lätt kunde bära dem längre stycken med 1,75 till 2 kronor stycket. Samme person har å flere föregående auktionergförsält,ungskog å ett större fält, utan att något försök till ätersådd å stället af tallfrö synts till. Markensär dessatom otjenlig till odling.

Bockduell. Då häromdagen ett par baggar utsläptes bland några tackor, började de förr så goda kamraterna att rivaljsera mot hvarandra. Med högburet hufvud intogo de behornade rivalerna en utmanande ställning, som snart artade sig tillen sammandrabbning, med tackorna som sekundanter,. Fåraherden, som aflägsnat sig ett stycke, hörde »smällarne», begat sig skyndsamt tillbaka men innan han kom fram till stridsplatsen låg den ene kämpen i döden så stilla som »elfvor på äng», under det den segrande lugnt betraktade sin fallne motståndare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 December 1891
N:r 194

Mönstring

inom Hafdhems kompaniområde nr 188 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 10 f. m. vid Sandesrum i Grötlingbo med beväringsmännen från Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 10 f. m, vid Lingsarfverum i Vamlingbo med beväringsmännen från Öje, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Burgsvik & Fide den 6 Dec. 1891.
Hugo Wennemo,
kompaniområdesbefälhafvare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192

Från landsbygden.

Vamlingbo, 1 December.
Fornfynd. Under pågående körning af sten från ett s. k. »röse» påträffade en dräng i tjenst hos kyrkovärden G. T. Zackrisson i Vestlands, häromdagen en nål afbrons, hvars öfre del var spiralformig, samt en kula eller rund tingest af okändt materia. I samma stenröse har för åtskilliga år sedan äfven hittats ett armband af brons m. fl. fornsaker.

Till ombud för kommunen vid sammanträde i Hemse för behandling at åtskilliga frågor rörande läkarebostället derstädes, utsågs å extra kom.-stämma i söndags hemmansägaren O. Mårtensson i Gervalds.

Fjällflsket har på åtskilliga ställen å kusterna lemnat vackra resultat. Priset å gädda är här 2 kr. 50 öre för 8 1/2 kilogram (omkr. 1 lispund).

Särskildt ondt om smågrisar lär det vara på södra delen af ön. Många familjer ba ätt förskaffa sig dylika djur från långt norrpå belägna socknar, under det andra fått nöja sig utan dessa »rariteter», Priset har också varit högt uppdrifvet, ända till 6 — 7 kronor pt stycket, 3 — 4 veckors ålder.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 December 1891
N:r 187

Från landsbygden.

Södra Gotland, 19 Nov.
God förtjenst med sina dragare ba bönderna från Sundre och omnejd haft i höst med körning af blocksten från de s. k. Hallströmska stenbrotten i Sundre till Burgsviks hamn, der stenen utskeppats. Dagligen ha flere foror ankommit, af hvilka somliga varit väldiga kolosser. Ett jätteexemplar af blocksten vägande något öfver tretusen kilogram kördes häromdagen af hemmansägaren Kristian Engström, Kyrkarfve Vamlingbo med ett par hästar den 1 3/4 mil långa vägen.
Utskeppniog af sten från ofvannämda brott har under sommarens lopp verkstälts dels med mindre segelfartyg och dels med ångfartyget Klintehamn, hvilka, då vinden ej varit landpåliggande, utanför Hoburgen intagit last; men sedan »Klintehamn» upphört med sina turer för sommartrafiken och blott angjort hamnarna på vestra kusten, ha blocken måst forslas den långa vägen till Burgsvik, älldenstand någon skeppare på hösten ej djorfres med sitt fartyg angöra Hoburgen, der ej någon ankarbotten lär finnas.

Illa bestäldt med ordningen lär det vara i en folkskola söder, som skötes af en äldre lärarinna. Häromdagen inkom en person i skolan under pågående lästimme i något krende till lärarinnan, hvilken under samtalet uppmärksamgjorde henne på att ej alla barnen vore inne. Lärarinnan svarade att hon ganska väl visste det, men kunde ej hjelpa det, ty då hon ringt och bedt de tredskande komma och då dessa ej åtlydde hennes tillsägelser, kunde hon intet göra, alldenstund hon saknade krafter att aga de större pojkslynglarne, hvilka, då de sådant någon gång skolat erhålla, ej blygts att sätta sig till motvärn.
En gång, berättade lärarinnan, hade hon, då tiden för rasten var tilländalupen, ringt och desslikes bedt barnen komma in, Men dessa, som just ifrigast sysselsatte sig med sina lekar förklarade i korus i trotsig ton, att ännu på en stund ville de ej börja läsningen och dermed måste lärarinnan låta sig nöja. Jag stod ju alldeles maktlös gent emot alla dessa vanvettiga barn, förklarade lärarinnan, helst de flesta af barnens föräldrar om ej uppmuntra så åtminstone gilla sina barns uppförande. Det torde just ej vara så särdeles trefligt att vara lärarinna derstädes.

Skenande ök och olyckshändelse. Vid körning från Burgsvik till hemmet häromqvällen råkade en yngling få sina dragare, ett par oxar, i sken, I vild fart med uppåtstående svansar satte de skrämda öken i galopp, Iåtande sig hejdas hvarken af körsvennens ryck i tömmerna eller de för oxarne bekanta och smekande tonerna i det ideliga ropet »kibben», »kibben». Vid en krökning af vägen stjelpte vagnen, dervid ynglingen blef liggande lämte en del af vagnen, under det oxarne ännu fortsatte i samma fart nära en fjerdedels mil tills de fasttogos af ynglingens fader. Körsvennen blef liggande der vagnen stjlpte oförmögen att kunna fortskaffa sig vidare, Bland andra svåra skråmor var äfven ena foten så svårt skadad, att han ej kunde stöda sig derpå. Af tillstädeskommande pereoner blef han förd till sitt hem.

Hangvar, 19 Nov.
Inborttsstöld föröfvades härom natten hos ett arbetarefolk vid Bäx, dervid tillgreps ett eg lamkött samt några valar strömming. Hos rättare Person vid Ibre har äfven stulits potatis samt något strömming och har gjorts försök en gång förut, men blefvo tjufvarne skrämda och måste taga till fötterna. Man tror sig vara dem på spåren, ty de äro ej så långväga från, som så väl kunna ha reda på gömmorna; skulle vara en glädje om man fioge reda på dem, ty det är ej första gången det händt i dessa trakter af vår socken.

Hundskatt ha vi fått inom socknen och som betingar en rätt stor summa för hvarje djur nämligen 6 kr. för hund och 10 kr. för bynda. Nu är det många, som komma att förpassa sina »kära» till de sälla jagtmarkerna.

Rågbrodden är så frodig och grann att kräken måste beta densamma för att den ej skall ruttna ner och förqväfva den i vår kommande vya växtligheten.

Fårö, 18 Nov.
Rapphöns ha i är setts å Fårö. Man har aldrig sett dylika der förr.

Sidensvansar i stora skaror ha på sista tiden ströfvat omkring vid gårdarne å Fårö. Enligt bondpraktiken skola de bebåda en sträng vinter.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 November 1891
N:r 180

Från landsbygden.

Vamlingbo, 14 Nov.
För ett ganska hotande olyckstillbud var en bondson från trakten utsatt för några dagar sedan då han skulle skjuta rapphöns en qväll i skymningen, i det att bössan vid skottets aflossande sprang totalt sönder, så att delar af låset, stocken m. m. flögo rundt omkring skytten, som blott fick behålla kolfven qvar i handen. Förunderligt nog skadade personen ifråga sig icke det ringaste, utan slapp undan med blotta förskräckelsen.

Apropå rapphönsjagt förtjenar antecknar att en jägare under lotgifoingstiden i ett enda skott fälde ej mindre än 8 (säger åtta) rapphöns.

Vid extra kommunalstämma har till brandstodsvärderingsmän för socknen utsetts hemmansögarne Jakob Lindström, Sippmanna, Johan Pettersson, Stenstu samt Adolf Kristiansson och Johan Gustafsson från Sigreifs. — I en grannsocken, der ärendet af samma natut ej varit bebörigen pålyst, lär besvär komma att anföras öfver det verkstälda valet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 November 1891
N:r 178

Från landsbygden.

Vamlingbo, 3 Nov.
Ett ovanligare sjöfynd har i dagarne påtrnffats å vestra kusten, bestående af en liten flaska inneslutande ett visitkort, hvarpå stod skrifvet åtskilligt på ett främmande-språk (antagligen tyske) som det lär vara svårt att tyda, alldenstund det tyckes varit skrifvet med mycken brådska med blyertz. Flaskan, som var väl tillkorkad, låg vid sjöstranden emellan några små furustäf. Smärre partier af sådana stäf lär äfven ha hittats på andra platser å kusten. På tal om sjöfynd kan äfven antecknas att en landtmen från Nora för kort tid sedan å östra kusten tillvaratagit en s. k. flatbåt. Fyndet är anmäldt hos tullstyrelsen.

Särdeles godt om rapphöns är det härstädes. Att vid en promenad öfver en kornåker få se en fyra till tem kullar bör ej till ovanligheterva, och härom morgonen då en landtman kom ut på gården, promenerade ej mindre än omkting tjugu stycken derstädes i sällskap med tamhönsen. Priset har för rapphöns här varit 50 till 67 öre stycket på haadelsplatser, allt efter tillgång. Blir det blid och snöfri vinter, torde denra trakt i vår kunna uppvisa en makalös stam af detta villebråd.

En ovanligare naturföreteelse iakttogs härstädes sistl. söndagsqväll strax efter mörkrets inbrott. Till en början liknade detsamma ett stjernskott, men sedermera utbredde det sig till ett lysande eldklot, hvarefter detta vidgade sig och beskref en cirkelformig båge i luften samt tycktes derpå sänka sig mot jorden i fom sf en meterlång eldqvast. Fenomenet varade omkr. 20 sekunder.

Ett bevis på godt förhållande mellan husbonde och tjenare har härstädes i dagarne lemnats af landtbrukaren L. N. Olson i Nora som af egna medel bekostat en vacker bröllopsfest åt en sin dräng, som i närmare ett tiotal år troget och ärligt tjenat sin husbonde till dennes fulla belåtenhet, Till den vackra festen voro inbjudna såväl brudparets som värdfolkets slägtingar och bekanta, hvilka samtliga äfven visade sin önskan om lycka och framgång åt de nygifta genom sammanskjatande af penningebelopp jämte en del andra värderika föremål.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 November 1891
N:r 171

Från landsbygden.

Vamlingbo, 27 Okt.
Från kyrko- och kommunalstämmorna ka antecknas följande: Af staten för nästa år framgick, att utgifterna för kyrkan slöto på en summa af 461 kronor, för skolan med det beslutade skolhusbygget 6,000 kronor och för kommunen 520 kronor. Sedan respektive inkomster fråndragits, återstår omkring 5,900 kr. hvilka utdebiteras på fyrk enligt följande grunder: till kyrkan 13 öre pr fyrk, till skolan 60 öre dito (derat 45 öre pr fyrk till bygget, de öfriga byggnadsmedlen anskaffas genom lån som betalas på två år), och till kommunen 13 öre pr fyrk samt dessutom till pastoratets bygnadskassa 5 öre pr fyrk (— bygnadsfyrk) hvilket alltsammans gör 91 öre för fyrk i hufvodsak.
Kom så skolhusbygnadsfrågan före. Hvad först husets storlek beträffar (om hvilket utspann sig en långvarig diskussion), enades man om att det skulle vara 46 fot långt och 25 fot bredt med tak af tegel från Malde tegelbruk i Fröjel, samt innehålla lokal för småskolan och bostadsrum med kök åt lärarinnan. Desslikes beslöts att bygget skulle försiggå nästa scmmar och i hutvudsak vara färdigt till 1 Augusti. Skolrådet hade framlagt ett detaljeradt kostnadsförslag, jämte ritning för bygget, det förra på en summa af 4,500 kr., hvilket i hufvudsak godkändes och antogs.
Domkapitlet har bifallit församlingens ansökan om begagnande af kyrkans tornrum till magasin till våren 1893, hvilken resultation nu upplästes för stämmans ledamöter.
Till synemän för enskilda sockenvägar utsågs hemmansägarne N. L. Olsson, Nora, O. Hansson, Bonsarfve och O. Olofsson, Qvarna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Oktober 1891
N:r 167