ha vi kter sedan ett par dagar, i det termometern håller sig en eller ett par grader under fryspunkten. Om vi nu blott finge litet snö till jul, skalle bestämdt belåtenheten vara allmän.
Gotlands Allehanda
Lördagen 14 December 1889
N:r 146
Här finns allt om vädret på Gotland.
ha vi kter sedan ett par dagar, i det termometern håller sig en eller ett par grader under fryspunkten. Om vi nu blott finge litet snö till jul, skalle bestämdt belåtenheten vara allmän.
Gotlands Allehanda
Lördagen 14 December 1889
N:r 146
tycks det vilja bli. I natt och under dagens lopp har rådt starkt töväder, som alldeles smält undan snön, så att gatorna nu lysa bara genom den slaskiga sörjan. Vänder sig viaden igen, kunna vi väl ändå hoppas att få vintern åter till jul.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 11 December 1889
N:r 144
fingo vi i en hast. Inatt ha vi haft ända till — 7 grader. På sina ställen å norra landsbygden har man iakttagit — 12 grader.
Gotlands Allehanda
Måndagen 2 December 1889
N:r 139
under den nu gångna November månad har bjudit på öfvervägande mulet och fuktigt. Jämt halfva antalet af månadens dagar ha kommit med nederbörd, sammanlagdt 45,4 millimeter. Oaktadt detta har barometerståndet varit rätt högt, i det att det under förra delen var omkring 960 mm., höjde sig mot midten af månaden och var högst 21 Nov. med 775,2 mm., men sänkte sig åter till omkring 755. 26 Nov. var det blott 741,7 mm. Maximitermometern visade under början af månaden högst + 9 grader, men sjönk så småningom. Den lägsta temperaturen under månaden var — 2 grader. Vinden, delvis rätt frisk, var under första veckan af månaden öfvervägande S. och O., gick sedan öfver till N. och V. för att till sist kantra öfver till S. och V.
Gotlands Allehanda
Måndagen 2 December 1889
N:r 139
ha vi ändtligen fått från och med gårdagen, då det snögloppade under både för- och eftermiddagen här i staden. Någon kyla var det visserligen icke, så att snön smälte undan nästan lika fort som den kom. Fram emot aftonen sjönk emellertid temperaturen, så att det frös på, hvilket sedaö fortsatte hela natten ock delvis äfven i dag, så att hustaken delvis ha en hvit täckning.
Ute på landsbygden har snöfallet dock varit ymnigare, särskildt norrut, der man till och med fick ett litet före, sora sträckte sig så långt ned som en half mil utanför staden. Också ha i dag ett par slädar synts rassla fram på våra bara gator.
I morgon ha vi Anders och den dagen gäller det ju, evligt gamla märken, om vi få en braskande eller slaskande jul.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 November 1889
N:r 138
ha vi haft under de senaste dagarne, och det icke att undra på, ty i lördags var en Falbs ovädersdag at första ordningen. Det är väl den som äfven sträckt sina verkningar till oss. Natten till tisdagen var ovädret mycket häftigt, så att »Sofia» gqvarlåg här till omkring 7-tiden på morgonen. »Klintehamn» afgick på sin sista tur till Stockholm i vanlig tid.
Under båda de senaste nätterna har det haglat och marken och hustaken ha på morgonen. varit täckta af ett tunt lager med snö. Temperaturen har dock icke varit lägre än + 2 grader.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 27 November 1889
N:r 137
Tioårsfest. Förliden söndagsafton hade goodtemplarlogen å Klintehamn anordnat en fest i folkskolelokalen derstädes till minne af goodtemplarordens införande i Sverige.
Den talrikt besökta festen öppnades meå bön och sång, hvarefter skolläraren Lingström i ett kort sammandrag redogjorde för ordens införande i vårt land, huru den första logen, kallsd »Klippan», på initiativ af en energisk nykterhetsvän kommit till stånd samt huru orden genom inre och yttre strider utvecklat sig till den ståndpunkt, den för närvarande innehar.
Sedan derpå en Davids psalm afsjungits, uppträdde medicine kandidaten Berlin med ett sakrikt föredrag, hvilket inleddes medels ett populärt påvisande af betingelserna för matsmältningen och blodbildningen. Härvid framhölls födoämnenas olika karaktär af näringsoch värmebildande, samt skärskådades de tra ämnesgrupperna: kolhydrater, fett och ägghvita hvilkas bestämmelse är att värma och nära kroppen. För dessa är alkoholen främmande, och häraf leddes talaren logiskt in på frågan om spritdryckarnes närande och värmande förmåga. Undersökningen ledde derhän, att de voro onyttiga i bägge fallen. Värme kunna de visserligen framkalla, uppjaga och ur kroppen fördrifva på bekostnad af de värmekällor, som redan i kroppen förefinnas; men tillföra honom ett uns ar värme förmå de icke. Genom att reta nerverna förorsaka de en utvidgning af och en ökad blodtillströmning i de yttre, iotill huden liggande blodkärlen; häraf blir huden varm, likasom vid häftiga, på nerverna retligt verkande sinnesrörelser, och en örfil har liknande verkan. Men denna värme utströmmar nu genom hudens porer, och likasom en ventil af den heta ånga, som genom honom utströmmar, upphettas, så upphettas ock huden af den genom henne utstrålande värme, som kroppen göres förlustig. Alkoholen riktar alltså ej kroppsvärmen, utan beröfvar spritförbrukaren en värme, den spriten ej sjelf kan ersätta, men väl af en ökad mängd af verkligt värmebildande ämnen måste ersättas, om ej spritkonsumenten skall duka under. Att alkoholen icke är ett medel att rekommendera mot yttre köld, sökte talaren bevisa medels fakta, hämtade från expeditionerna i polartrakterna, dervid visat sig, att bruket af rusdrycker rent af varit dödsbringande, men förhållandet vore enahanda i tropikerna, och huru då kunna inbilla sig, att dessa drycker på mellanrummet hos oss skola vara af oskyldigare art.
Vid sjukdoms- och andru särskilda fall, då en hastig uppirifning af värme och kroppskratt påfordras, är alkoholens bruk berättigadt — icke såsom ett njutningsmedel i det dagliga lifvet. .
Mötet afslutades af skoll. K. Pettersson, som från socialmoralisk och kristlig synpunkt fäste uppmärksamheten på den solidariska ansvarighet vi såsom medborgare i ett politiskt och kristligt samhälle böra häfda, samt att bruk af sådant, som leder till missbruk och är en frestelse till olyckor och brott för svaga och lättsinniga karaktärer, sålunda af oss bör motarbetas i hvarje fall, som detta, då icke heller det måttliga bruket är till något egentligt gagn. Till sist nedkallades Guds välsignelse öfver nykterhetsarbetet.
Då loge sedan sattes, intogos några nya medlemmar.
Mårtenstiden härute på mellanbygden hafva vi festat på »Mårtensankor i st. f. på »Mårtensgås», ty gässen äro mycket tunnsådda i dessa trakter. Är ankan icke klassisk som gåsen, så smakar hon ej sämre för det
Mot folkets fruktan för vintern här det alldeles »åt skogen». De tåga på vedauktionen och »ropa» på pinnarne såsom gälde det guld. Skall denna vedfeber fortfara, så torde snart priset på skogens alster bestämmas pr kilo. Sudergutarne spå snar vinter; jag spår blida dagar, och kunde denna spådom blottt lifva hoppet hos någon frusen fysik så vore ändå något dermed vunnet.
Priset på fyrkarne står tämligen högt öfver allt härute, men maken till Hamraboarnes sågo vi aldrig, ty detta pris har hvarken rim eller reson. Men nu för tiden, då många arbetsföra söner och döttrar öfverlemna åt fattigvården. att till deras gamla orkeslösa fäder och mödrar afbörda deras tacksamhetsskuld ör en gång njuten kärleksfull uppfostran och vård, är det icke underligt att fattigvården varder dryg. Ett sådant onaturligt sjelfsvåld borde dock aldrig understödjas.
En dansk skonert har i dagarne uti s. k. Noreviken utanför ostkusten af Vamlingbo, intagit omkring 100 tolfter plank, tillhörande konsul Öfverberg i Visby och utgörande sista delen af ilandbergade lasten efter derstädes förliden höst förolyckade engelska ång. »Eskdale». Med ett jämförelsevis ringa arbetsmanskap lyckades det, tack vare det rådande behagliga vädret från land, att på omkring ett dygn utfrakta trävarorna till fartyget. Omedelbart efter intagandet af lasten i söndags afseglade fartyget till bestämmelseorten.
Ett våldsamt slag på munnen så att en tand utslogs erhöll en arbetare från en sydlig socken häromdagen af en sin granne för det han påpekade för denne olämpligheten af att förtära starka drycker, alldenstund han vid tillfället var tämligen »påstruken».
Ett egendomligt kringgående af lagen, har en person i trakten gjort sig saker till, alldenstund han, då hundskatt bief infördisocknen, »skickade» sin hund i väg till en slägting i en annan skattefri socken. Men när jagttiden kom »lånade» han åter hunden på några dagar och så åter i väg med honom blott för att slippa betala skatten. Vår man, som tyckte idéa var god, lär dock ej så oantastadt slippa ifrån saken.
Snö föll härstädes i söndags på morgonen i ganska riklig mängd, hvilken dock efter hand bortsmälte. Senare på dagen drog en ganska häftig hagelby öfver trakten. Under desenaste nätterna har här på söder rådt lindrig frost.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 November 1889
N:r 131
ha vi haft nu några dagar. I går var det åter igen en af Falbs olycksdagar. Några rubbningar i vår ångbåtstrafik ba ej ägt rum. I morgse hitkom »Klintehamn» vid 1/2 2: tiden, lyckligt och väl undan stormen, som vid samma tid började att blåsa.
»Visby» ankom hit i går från Stockholm först vid 8-tiden på morgonen efter att till midnatt ha legat förankrad vid Oaxen. Resan från Landsort och hit fördröjdes ej så mycket af den tämligen starka blåsten som fast mer af en ganska intensiv regntjocka.
Gotlands Allehanda
Fredagen 8 November 1889
N:r 129
Gothem, 1 Nov.
En svår olyckshändelse, slutande med dödsfall, inträffade härom dagen härstädes vid Bengtbingels. Husbondesonen Johan Olof Olofsson var sysselsatt i skogen med hemkörning af ved. Då han ovanligt länge blef borta, började hans syster och svåger att söka efter honom och funno honom i ett bedröfligt tillstånd liggande framstupa med vedlasset öfver sig, med venetra benet tillvakasträckt under lasset och med bröstet hvilande mot en stor sten. I denna ställning hade han legat i öfver 4 timmar och var af plågorna så medtagen, att han icke rätt kunde redogöra för förloppet. Man antager dock att det tillgått så, att O., som gick vid sidan af lasset, vid någon vikning af vägen velat stödja detta, men att krafterna svikit och han fått lasset öfver sig. Förd till hemmet afled han der efter två dygn. Hans efterlefyvande moder har förut förlorat 7 barn.
Kappelshamn, 2 Nov.
Den första snön föll härstädes i fredags afton, ehuru på figurligt sätt. Förhållandet var, att den kände föreställaren af »Optiskt mek. bilder» hr A.; Rosendabl annonserat muntligt i folkskolan, att han derstädes samma afton ämnade gifva en af siva »magiskt» belysta föreställningar, hvarvid soö skulle falla. Föreställningen gafs både denna och påföljande afton inför eu ganska stor och tacksam publik. Och det var rätt kuriöst bl. a. att åse burna väderqvarnea vid Autwerpen »snodde på», under det mjölnarna dansade »zorongo» kring vingarne.
Väderleken är blid för årstiden, dock har de senaste dagarae luften varit kylig och full af tjocka.
Religiösa möten både af statskyrklig och metodistkyrklig anda hållas på hamnen hvarje vecka. Da förstnämda uti folkskolans lokal af socknens v. pastor och de senare af metodistförsamlingens föreståndare, Båda slagen af möten äro väl besökta.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 November 1889
N:r 127
under Oktober månad har varit öfvervägande regnig. Ej mindre än 17 dagar ha bjudit på nederbörd, tillsammans 53,9 millimeter. Barometerståndet har ej egentligen varit lågt, för det mesta hållande sig mellan 753 och 763 millimeter. Högst var det 27 Oktober med 777,6 mm. Temperaturen har i allmänhet varit blid. Maximitermometera har visat i början af månaden till och med + 16 grader, sedan aftagande till 14, 12, 10 o. s. v. Minimitermometern har visat lägst — 2 grader. Vindarne voro under månadens början sydliga med ostlig eller vestlig afvikning, drogo sig sedan på norr för att under da sista dagarne återigen ha gått öfver på SSO. SSV.
Gotlands Allehanda
Fredagen 1 November 1889
N:r 126