föll i natt ett starkt regn, som skurvis fortsatt äfven idag på förmiddagen, då och då åtföljdt af en åskknall.
Gotlands Allehanda
Fredagen 27 Maj 1887
N:r 42.
1 Maj gynnades af vackert och lugat väder
med klar solbelyst himmel. Oaktadt någon verklig vårvärme ej förefans, tillbragte dock stora folkskaror dagen ute i det fria.
Å skolbetningen idkade Visby bollklubb pärkspel några timmar på e.m. Deraske idrottsmännens öfningar åsågos af 100 tals personer, af hvilka en del ungdom dessutom roade sig med lekar och dans. Platsen för klubbens öfningar var prydd med flaggor och virsplar. Under rasterna samladez3 klubbens medlemmar omkring eo bål, hvarvid åtskilliga tal och skålar utbragtes.
— Goodtemplarne af den ursprungliga grenen afmarscherade vid 3-tiden på e.m., företrädda af sin musikkår och ordens standar, till Adolfsberg, på hvars gårdsplan läger slogs. Aftonen tillbragtes der under omväxlande tal och musik. Föredrag höllos af handlande G. Johansson härstädes och den bekante nykterhetstalaren grosshandlare T. Jacobsson från Stockholm. Ena väldig menniskoskara böljade omkring Adolfsberg och i palissaderna under hela aftonen.
— Vårt vackra utvärdshus D. B. V:s paviljong öppnade igår sina portar och hade lockat rätt talrika besökare.
Gotlands Allehanda
Måndagen 2 Maj 1887
N:r 35.
Från landsbygden.
Sydvestra kusten, 25 April.
Det blida vårväder,
hvilket nu åter inträdt, har varit särdeles lifgifvande för råg- och hvetefälten, som af de senaste soliga dagarnes varma temperatur synbarligen för hvarje dag grönskat och betydligt foriskridit i växtlighet. Ett åskmoln skänkte oss i går ett lätt regn, men otillräckligt. Åskan hördes några gånger i vester och i söndags natt syntes flere blixtar.
Småskolan
i Hablingbo fortsätter nu sin andra årskurs och kan med fullt skäl sägas fylla sin plats och dess fordringar. För skolans 31 besökande barn samt med tillägg från folkskolan, till sammans 38 st. flickor, är ordnad en slöjdskola, onsdagar och lördagseftermiddagerna, deraf många vackra handarbeten vid afslutningarna blifvit framlagda. Skolornas slöjdelever hade derför beredt sin lärarinna Ebba Nordvall (på hennes årsdag) sistlidne måndag, då hon inträdde i skolan, en glad öfverraskning, i det att å hennes lärarebord fans en vacker nysilfverkaffekanna med inskription: minne åt lärarinnan Ebba Nordvall af tacksamma slöjdskole-elever. Eleverna voro alla högtidsklädda och försedda med blommor — hvilka de alla i sin ordning skyndade att framlemna.
»April snö fåragö.»
Såsom något ovanligt för årstiden kan antecknas, att på morgonen den 21 April syntes här i trakten en och annan slädskjuts i rörelse efter det starka snöfallet den förlidna natten.
Den klart framträdande solen gjorde dock efter några timmar föret på vägen om intet, men den svala nordanvinden, med sina kalla strömoln, qvarhöll marken betäckt af det hvita vintertäcket ända till e. m. Enligt här gjorda väderleksanteckningar sedan 1862 hat dyllkt förhållande härstädes icke inträffat (näml. slädfäre denna tid) ej ens den långvarigt stränga vintern 1881, än mindre uuder en sådan som innevarande års blidvinter.
En ask med löf på.
En mindre vanlig företeelse torde det vara att vid denna tid se en ask med löf på n. b. fjorgammalt sådant. Detta är likväl förhållandet med ett dylikt träd uti köksträdgården vid Näs skolhus. Asken, som stod på en backsluttning vid en liten rännil, tillfördes vid backens jämnande för plan till det nya skolhuset 2 år sedan 2 till 3 fot gammalt bygnadsgrus — förmodligen utgörande lemningar efter socknens i forntiden varande prestgårdsbygnad, att döma af åtskilliga små värdelösa fynd som påträffades — kläder sig ännu i en väldig mängd fröklungor och åtskilliga löfblad, hvilkas affall så småningom pågått hela vintern. sedan snöfallet dagarne före jul.
Burgsvik, 27 April.
Strömmingfisket
har åter i år tagit sin början och varit rätt ymnigt. Flere båtar bafva haft 60—70 valar. Afsättningen har varit någorlunda bra, emedan strömmingen varit ovanligt god, 30—40 öre valen.
Öja kyrkogård
skall i sommar utvidgas och förbättras. Arbetet har ej ännu tagit sin början. Äfven skall Hamra kyrka upputsas och kyrkogården förbättras.
En tysk ålsump
på resa till Norrland inkom för några dagar sedan i Stockviken för att fånga ål. Fartyget qvarlåg endast en dag.
Försäkra kreturen.
Olyckshändelse timade häromdagen, då en skollärare Hartman i Hamra tillhörig ko ljöt döden under kalfning.
Inbrottsstöld
lär en längre tid ha föröfvats i en källare, tillhörig en hemmansägare. Nu först för några dagar sedan skedde upptäckten, då ägaren skulle uppmäta sina potatis, och fann då en mängd vara borta. Vid nogare efterseende befans äfven en mängd fisk vara stulen m. m.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 April 1887
N:r 34.
Från landsbygden.
Vamlingbo, 1 April.
Valmötet
i Vamlingbo i går var högst fåtaligt besökt, detta förmodligen deraf att tidningen, i hvilken annonsen om mötet var införd, icke ankom hit förrän ett par timmar före valmötets början. Predikant Schedin, hvilken i egenskap af ombud för härvarande friförsamling, bevistade Svenska missionsförbundets ombudssammanträde i Hemse 26 Mars, ledde förhandlingarne, hvilka ledde till det resultat att ingen kandidat blef uppställd, oaktadt en sådan (Joh. Johansson, Gardarfve i Fardhem) var på tal. Af hvad Eder meddelare kunde finna, tycktes det som de närvarandes åsigt vore öfvervägaude tullvänlig.
Beträffande det så mycket omskrifna riksdagsmannavalet, tror Eder meddelare med bestämdhet sig kunna säga, att flertalet af valmännen i hans omnejd vilja hafva den förut varande representanten för södra domsagan landtbr. L. Norrby, Stenstu i Fardhem.
Väderleksförhållandena
härstädes te sig nu åter mera vårlika om dagen, fastän det åtskilliga nätter varit ganska skarp kyla. En stor mängd och olika arter af sommarfåglar ha nu anländt till våra bygder.
En säl
hittades häromdagen vid sjöstranden å vestra kusten af Vamlingbo af en bondson derstädes. Detta är ej så till vida något ovanligt; men det säregna i saken består deruti att sälen till följd af födslosjukdom fått släppa lifvet till, hvarom den i födslen qvarsittande ungen tydligt bar vittne. Det funna exemplaret var af en ovanlig storlek och ägde många pund späck samt en vacker hud.
Strömmingsfiske
har varit försökt å våra kuster denna vår, dock ej med framgång, i det att blott ett ringa parti dervid erhölls. En mängd tartyg passera nu dagligen här utanför. Från Burgsvik har, såvidt mig är bekant, ännu ingen ekuta utgått, dock lär snart sjöfarten blifva öppnad på denna trakt af länet.
Öja, 28 Mars.
Å gästgifyaregårdon i Burgsvik hade
Hobergs och Grötlinge hushållningsgille
sammanträde den 26 dennes under ledning af gillits ordförande handl. Viktor Hansen, biträdd af agronomen Wetterstedt
Endast ett tjugutal ledamöter hade hörsammat kallelsen.
Agronomens förhållande röjde både erfarenhet och ett godt sätt. Han låtsade liksom han ville lära, men då han blef rådfrågad eller ansåg att det kunde vara hans tur till att yttra sig, gaf sig sakkännedomen hos honom nogsamt tillkänna.
Hafvudfrågan var om jordbrukarnes vinnläggande att skaffa sig rent och godt (kraftigt) utsädeskorn till stundande vårsådd. Ördföranden framvisade prof på sådant, hvaraf ett parti fans till försäljning, och uppmanade närvarande ledamöter att de hvar och en i sin omkrets måtte verka för det goda syftemålets vinnande, att kunna producera ett verkligt godt maltkorn, hvilket snart vorde blifva det enda möjliga sädesslaget, som kan utan, förlust odlas här på trakten och möjligen i hela landet Ombyte af utsäde å sandjord förordades, med anvisning för sudergutarne att skaffa sig det från Hablingbo eller Näs, hvarest det bästa erhålles.
Derefter behandlades frågan om lämpligaste gödningssättet för åkerjorden, hvarvid utröntes att åtskilliga misstag blifvit gjorda vid användande af de konstgjorda gödningsämnena å ett och annat ställe; ehuru de fleste efter förut gifna anvisningar användt desamma på rätt sätt, enligt praktisk erfarenhet. Guano, såsom lämpligast för lerjorden, kan utsås såväl vår- som hösttiden, förutsatt att jorden har nog fuktighet, gagnar äfven mylljorden väl och verkar fortare å denna för alla slags stråsäd. Superfosfat gagnar mindre å lerjorden, användes helst å mylljord och bör i hvarJe fall ovilkorligen utsås i våtväder för att påskynda dess upplösning. Det passar bäst till höstsädet å kraftig jord med minst half gödning af ladugårdsspillning.
Till slut framhölls vigten af ladugårdsskötseln och mjölkhushållningen. Här kom man kort och godt sagdt till det resultat, att veta är ett, men att kunna utföra är ett aunat.
Försök med mejeri hade gjorts, äfven med mindre s. k. filialer, men som ingen jämn tillgång på mjölk kunnas erhållas, hade detta måst afstanna. Penningbristen och konkurrensen trycka landtmännen (jordbrukaren isynnerhet) ganska hårdt.
Efter mötets slut samlades några tullvänner enskildt, hvarvid de utryckte som sin högsta önskan att Ludvig Norrby såsom känd tullvän måtte återväljas till riksdagsman.
Näs, 30 Mars.
För första gången hölls härstädes förliden måndag ordinarie kommunalstämma under en bondes ordförandeskap, ty alltsedan den nya författningens tillämpning lärer denna befattning varit skött af församlingens pastor, med skollärarens biträdande såsom vice ordförande. Dessa hade nu bägge ovilkorligen frånsagt sig detta förtroende-uppdrag, hvarför dertill å sistlidne Decemberstämma valts en ung husbonde. Att stämman blef ovanligt lång, barodde måbända mer på de många ärendena än på ledarens ovana vid förhandlingarna.
Tvänne tidsenliga, goda beslut fattades angående posten och jagtvården. Rörande den förra, hvilken allt hittills till den isolerade socknen fortskaffats af pastor endast om söndagarne, hvarför betalts en viss liten afgift åt postbudet mellan Hafdhem och Hablingbo, som då inlemnade den i prestgården, hvilket ofta medförde den olägenheten att korrespondenter vid efterfrågan & posten, efter att hafva farit ett godt stycke förbi, fingo svaret att försändelserna (de lösa näml.) voro sända till prestgården, och följaktligen måste återvända för att efterhöra dem, — beslöts nu att åt ett pålitligt gångbud mot skälig ersättnivg uppdraga hemförande och utdelning af socknens post.
Att postförsändelserna till Näs\’ sockenbor ingalunda äro af minsta mängd eller betydelse, kan man vara öfvertygad om; ty de hafva länge haft ordet om sig att vara läsflitige, hvilket ock mycket bidragit till den ovanligt fort framskridande bildningen, jämförd med det gamla rådande förhållandet.
För jagtens vårdande och för hämmande af tjufskytte från närliggande socknar beslöts att på några år öfverlåta jagträtten på ganska liberala vilkor &å ömse sidor åt en person, om hvilken man kan fullt hoppas att han icke missbrukar den å fåglarne vid den stora hafskusten, af hvilken socknen omgifves på tre sidor.
Apropå jagten å Näs kan man med full trygghet utstryka den uti Gotlands Geografi omnämda fordom idkade sälfångsten å refvet, ty på öfver 30 år har intet försök dermed gjorts utaf någon delägare, hvilket heller alls icke skulle lemna någon lön för mödan, emedar kullen efterhand landar upp till en holme, som möjligen snart närmar sig landet.
Det slutade laga skiftet tager också alla tankar, krafter och medel i anspråk för närvarande; men man må se Näs bördiga lerjordar 10 härefter, den som lefver.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 April 1887
N:r 27.
Från landsbygden.
Burgsvik, 11 Mars.
Det blida vårväder
vi en kort tid haft nöjet att äga, har nu helt plötsligt gått sina färde; i stället bar skarp kyla inträdt, ibland ända till — 4 gr. Cels. på vissa tider af dygnet. De sommarfåglar som redan anländt (lärkan, staren och vipau) uppstämde under denna blida väderleksperiod mången ljuflig ton, men nu är den förstummad och tyst, nu flyga de oroligt af och an. Under loppet af gårdagen föll härstädes snö i förening med stark nordlig blåst, dock har, när detta skrifves, vinden tämligen bedarrat och makat sig mera åt vestlighållet, hvadan man hoppas få blidare i luften och våtväder, hvilket genare i högsta grad behöfves för den af det långvariga torrvädret utpinade jorden. Äfven lider höstsädet af den torra och kalla väderleken mycket och glesnar märkbart på åkrarne.
Fartygsägare och sjömän, som vid sol och varm luft lagade och putsade sina skutor, ha nu måst inställa detta arbete, tills mera gynsam väderlek inträder.
En god inkomstkälla
ha arbetarne på södra landsbygden i förfärdigandet af bryn- och slipsten, som de sedan afyttra till respektive köpare. Med säkerhet vet jag att flere sådana arbetare under vinterns lopp erhållit hundratals kronor, — åtskilliga till och med mer, — på man, och det är ju vackert så nu i dessa knappa tider.
I föreningen »Blå bandet»,
som för kort tid sedan stiftades i Öjasocken, ipgingo genast ett sextiotal medlemmar, och flere ha sedermera anmält sig vilja inträda. Till ordförande i föreningen är vald landtbrukaren Jakob Vessman, Strands, och till kassaförvaltare Hansson, Ranarfve i Öja, enligt hvad mig blifvit meddeladt.
En kry gumma
finnes i en af de sydligaste socknarne i länet. Häromdagen då hennes man, som likasom gumman är åldrig, hemkom från ett ärende i en grannsocken, tilldrog sig följande: De gamla makarnes kreatur utgöres af en ko och en gammal »märr», hvilken senare oftast spelar dem månget fult sprast, ty hon är behäftad med »skenvana». Förenämde dag var mannen åkande och kommen till gårdsgrinden skulle han öppna denna, då ett, tu, tre, »skonrusset»; med en för gubben oförmodad fart kilar igenom grinden, in på gården, gör der helt om och aflemnar lasset och hälften af vagnen, hvarefter färden fortsättes förbi den förbluffade ägaren ut genom grinden och gå i väg i fullt sken. Gubben kom ej i sin häpenhet ihåg att ens göra ett försök att mota det ystra djuret, han stod der som fallen från skyarne, men ej så med gumman, som Sysslade i stugan, ty då hon varseblef förhållandet rusade hon, tuvnklädd som hon vid tillfället var, i bara trätofflorna ut och efter »märren» i vildaste fart, efter att först hafva utslungat några kraftiga uttryck till den handfallne mannen. Jagten fortsattes öfver 1/4 mil tills omsider »kräket» återfans, och så har det åt hemmet med söndriga seldon och ramponerade hjuldon. På hemvägen möttes de (gumman och märren) af gubben, som i sakta mak kom lunkande.
Sydvestra kusten, 12 Mars.
Tillbud till olyckshändelse.
Vid Domerarfve i Hablingbo, der en större vädermjölqvarn för ett par år sedan blifvit uppförd, deri flere verk äro anbragte itrenne våningar, hvaraf i den andre våningen ett grynverk plaserats och en ovanlig större gryneten inlagts, inträffade sistlidne tisdag under pågående malning, då mjölnaren befann sig midt för nämde verk, att — den väldiga grynstenen sprang i flere stycken och utslungades genom det s. k. »mastret», hvaraf ett stycke slog emot undre våningens dörrpost och den andra flög ut genom ett fönster som krossades. Mjölnaren träffades lyckligtvis ej af stenstyckena, men föll omkull i förskräckelsen och erhöll endast lindriga stötar i hufvudet. Braket, då missödet skedde, hördes in i den öfver 800 fot derifrån liggande manbygnaden, der fönsterfack darrade.
Ovanliga gäster.
Såsom ovanligt kan nämnas, att under dessa angenäma vårlika dagar ha i vattnet å Libbenarfve myr syntes 4 ståtliga »ljugäss» gästa under flere dagar i denna vecka alldeles nära intill gården vid allmänna vägen. Sådana fåglar hafva icke på tiotal af år varit synliga så lång tid derstädes.
Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Mars 1887
N:r 21.
En släng af vinter
med åtföljande Marsgajst ha vi åter fått. Natten till gårdagen föll under frisk vind något snö, som delvis ännu qvarligger, och temperaturen sjönk under fryspunkten, i natt 3 grader.
Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Mars 1887
N:r 20.
Från landsbygden.
Sundre, 7 Februari.
Väderleken,
som en lång tid varit riktigt vårlik härstädes, bar nu helt plötsligt blifvit at kylig beskaffenhet, sedan en skarp nordlig vind blifvit rådande i förening med frost. — I dag ha vi stark blåst, med 4 köldgrader. Snön har åtskilliga gånger visat sig i luften, dock ej i någon nämvärd mängd.
Efterföljansvärdt.
På initiativ af tvänne medlemmar beslöts härom dagen på extra kommunalstämma i Vamlingbo att årets kommunalskatt skulle betalas i tvänne terminer nämligen i Februari och Oktober. Vid samma tillfälle förekom äfven till behandliog en vid sistl. D:cmberstämma väckt fråga om bildande af en
Kreatursförsäkringsanstalt
inom ett mindre begränsadt område isydligaste delen af länet, hvarunder en liflig öfverläggning uppstod. Sedan man en stund diskuterat om saken i fråga, hvarvid blott en af de närvarande förklarat sig emot förslaget, uppdrogs åt en komité bestående af kyrkoherden P. R. Kullin, stämmoordföranden N. P. Olsson Nore, hemmansägarne H. Jacobsson Austre, J. Pettersson Stenstu, L Anderson Augstens och O. Hansson Bonsarfve, att, i samråd med kommiterade från Hamra och Sundre socknar, hvilka äfven skulle inbjudas att ingå i företaget, utarbeta förslag till stadgar för nämda anstalt, hvaröfver de trenne socknarnes kreatursägare sedan skulle höras vid ett gemensamt sammanträde. Meningen med denna inrättning vore här att få kreaturen försäkrade emot olycksfall (icke mot eldsolycka) och vore det antagligt, enligt hvad flere närvarande förklarade, att saken skulle af de fleste djurägare inom de respektive kommunerna omfattas med intresse, hvadan man hoppades att i en snar framtid få denna försäkring till verklighet.
Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Februari 1887
N:r 12.
Från landsbygden.
Burgsvik, 21 Dec.
Den första snön
af någon mnämvärd mängd denna vinter föll härstädrs i lördags e. m. och qvarligger ännu när detta skritves. Blir denna snö liggande länge på marken är fara värdt, ofrusen som jorden är, att höstsädet deraf kommer att lida skada. — Kölden har dock nu blifvit skarpare sedan vinden svängt om på nordlighålhållet. Många hafva redan begagnat släde vid körslor, fast föret ännu är tämligen skralt på de flesta ställen.
»Hans Krohn»,
den i Burgsviks utlopp sedan några dagar förankrade tyska ångaren, afgick i går morgse eskorterad af bergningsångaren Neptun, till sin destinationsort. Fartyget har, der det nu legat till ankars, varit utsatt för en svår sjö, till följd af den starka vestliga storm, som rasat nästan hvarje dag, dock har det med tillbjelp af egen maskin förmått trotsa densamma.
Tidsenligt.
På ordinarie stämma i Vamlingbo har på initiativ af ett par röstberätigade medlemar räntan å lån i socknens spanmålsmagasin nedsasts från och med innevarande års utgång till 5 procent emvt dubbla beloppet förut. Övskligt vore om flera kommuner följde exemplet nu i dessa »tryckta tider»!
Kreatursförsäkring.
är en fråga, som tidt och ofta både i tal och skrift påpekats af vederbörande. Änskönt så varit förbållandet, har dock blott ett fåtal djurägare efterkommit uppmaningen i våra trakter. Följderna af en sådan uraktlåtenbet ha drabbat måuga, i det att de genom hyarjehanda olycksfall förlorat värdefulla kreatur, hvarför de ej erhållit någon ersättning. Se här ett nytt exempel: En landtbrukare hade en treårig, vacker häst, som, då hau skulle springa öfver ett led, afbröt ena frambenet, hvarför han måste nedslagtas, till stor förlust för ägaren. Hade hästen varit försäkrad, bade ej förlusten varit så känbar; flere likpande fall att förtiga. På tal om försäkring af kreatur kan äfven nämnas, att den i samband med södra häradets brandstodsförening föreslagna kreatursförsäkring icke i brefakrifväreas hemtrakt mött det intresse af djurägare, som man bhboppats. För mig har berättats, att en kreatursförsäkring inom ett mindre område, t. ex. ett pastorat, lär vara påtänkt af åtskilliga personer på södra landsbyglen.
Ett telefonnät öfver Gotland
har alltsedan en sådan fråga bragts på tal varit föremål för mången liflig. diskussion, både för och emot. Nu i dessa dagar, då ett förslag i fråga ankommit till respektive stämmo-ordförandena för att genom deras för sorg aehanudlas i de under denna månad hållna kommunalstämmorna, har åter frågan blifvit af spännande art och natur. Vid en kommnualsrämma på södra landsbygden häromdagen lär, enligt hvad mig berättats, en tämligen skarp diskussion varit rådande om saken i fråga, hvilken slutade dermed att omröstning begärdes, som utföll till de icke: telefonnämliges fördel. Denna för orten så vigtiga fråga torde dock i framtiden blifva en verklighet, änskönt dan på mångas ställen möter,.starkt motstånd, särskild från jordbrnkarnes sida. Embets- och affärsmän äro mycket ifriga för att få ett telefovnät öfver hela Gotland till stånd, och dernti kan man äfven fullkomligt instämma, helst som sjeltva anläggningens kostnad, amorterad på 20 år, ej skulle falla sig särdeles dryg för hvarje kommun.
Gotlands Allehanda
Fredagen 24 December 1886
N:r 103.
Slädföre få vi sannolikt i juldagarne.
Snö i ej obetydlig mängd började falla igår härstädes, så att släd den nu begagnas. Snöfallet fortfar äfven i dag. Termometern håller sig omkring nollpunkten.
Gotlands Allehanda
Fredagen 24 December 1886
N:r 103.
Från landsbygden.
Hemse, 17 Dec.
En lokomobil
skulle häromdagen flyttas från Stånga torffabrik och till Fröjel. Detta vore ju ej något ovanligt, om icke väglaget hade varit så otjenligt. Så snart den med fem par dragare förspända tunga pjesen kommit midt öfver jernvägsgåogen sjönk den ned i sanden och blef stående. Just i det samma rullade tåget in på Stånga station. Men som lyckligtvis många skogshuggare funnos i närheten, kom dem från stället utan att tåget hade behöft uppehållas synnerligen. Sedan fortsattes resan, Vid Gardarfve i Fardhem blef en person, som befann sig uppe på lokomobilen såsom förare, hängande i grenarna på en ek; dock skadade han sig ej. Vid Burge i Levide måste man sätta för ännu ett par dragare. Denna lokomobil har eldats med torf och detta har befunnits vara alldeles utmärkt uppvärmningsmedel.
Heder åt arbetaren!
I Alfva har man kallat en arbetskarl till kyrkovärd. Dessutom har man här brutit mot gamla seden att hafva en kyrkovärd från hvarje af socknens skiften (vanl. 4) utan 3 äro från ett skifte. Detta är något som hvarje församliog borde tillämpa, så slipper man att taga »astäufar för da jär hans täur» eller ta i högen den som är lämplig eller olämplig.
Hemse.
Eftersom Hemse är en plats, som i dagarne mycket låtit tala om sig,och som: mycket hastigt utvecklat sig till hvad det nu är och i en snar framtid torde vara långt mera försigkommen, kunde det kanske vara på sin plats omnämna dess industriidkares olika yrken. På samma gång får man äfven ett begrepp om dess ståndpunkt för närvarande. I Hemse finnes nämli., förutom läkare och veterinär, apotek (som numera är inrymdt i ett i år pybygdt större hus), 3 handlande jämte åtskilliga små försäljningsställen. af småkram, 1 bokhandle, 1 guldsmed, 2 urmakare, 1 gjelbgjutare, 2 färgare, 1:garfvare, 3 skomakare, 4 skräddare, 4 snickare, 3 byggmästare och 3 smeder. Lägges härtill en bleckslagare, en kakelugns makare, borstbindare, en vagnmakare och två målare, så kan man der tå nästan allt hvad som behötves. Två värdshus bjuda logis för resande och bröd erhålles i bageriet och mjölk i mejeriet. På postkontoret, som tillsv. förestås af fröken Tora Lagergren, är ej så litet att göra. Likadant är det ätven-på jernvägsoch telefonstationen. Andliga behot tilltredsställa kyrkan och missionshuset. Bland föreningar märkas en i utveckling stadd goodtemplarloge, en religiös läseförening, samt en liten andtmannaklubb. Att folkhögskolan här är förlagd och dess lärare här äro bosatta, kan ju antecknas som en lämplig afslutning, Att Hemse är och kommer att förblifva en lämplig handelsplats är allmänt erkändt.
Jag vet ej hvar jag vara vill
kunde en tjensteflicka häromdagen utropa, emedan hon på fjorton dagar innehade icke mindre än fem platser och har f. n. stannat vid den sjette, men huru länge vet man ej, ty pigors nycker växla hastigare än vindarn.
Sydvestra kusten, 19 Dec.
Väderleken
har plötsligt vid månens ingång i sista qvarteret öfvergått till vinterlik med nedgående termometerstånd. I lördags natt föll ett ymnigt snöfall och marken klädde sig i högtidsskrud, värdig den fest man snart månde fira. Nederbörd var i allo efterlängtad för att stärka våra källor, innan köld på fullt allvar inträder. Höstsädet skulle emellertid af detta snötäcke, som lagt sig å de besådda okalade åkerfälten, i nämnvärd grad komma att lida. Ett töväder vore i nämda fall välgörande.
En mickel i harjagten.
Då tvänne skyttar häromdagen utgingo i en närbelägen äng för att speja efter en jösse, blefvo de ej litet ötverraskade vid sin påbörjade jagt. Hunden började inom kort ett dref, med ett starkt gnällande, skyttarne spetsade öronen och sogo sig skarpt omkring och lade bi i afvaktan på jösse; men fram i skogsbrynet kom i stället en väldig räf. En af skyttarne affyrade sitt skott och mickel fick på pelsen, men föll ej; en del at haglen betannos sittande i en trädstam helt nära, der rotidjuret passerat de öfriga syntes göra en obehaglig verkan; å djuret. Vid skailgång, som å första spårsnö kommer att anställas, skall detsamma torvis so bita i snön.
Dyr jord.
Hvad ett kappland jord kostar å Hemse nya handelsplats har nu ji dagarne försports. En jordägare håller på att sälja jord för uppförandet af en ny bygnad i närheten af postkontoret — derstädes. 50 kr, kapplandet har jordagaren uttalat sig för, om platsen,skall kunna lemnas.
Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.