föll i ganska stor myckenhet härstädes i går afton. I dag regnar det.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Oktober 1894
N:r 165
Här finns allt om vädret på Gotland.
föll i ganska stor myckenhet härstädes i går afton. I dag regnar det.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Oktober 1894
N:r 165
har rådt i natt. Is bildades på smärre vattensamlingar.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Oktober 1894
N:r 164
har i dag på middagen fallit härstädes.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Oktober 1894
N:r 163
för vintern föll härstädes igår morgse i lätta flockar, dock ej i så stor myckenhet, att den blef kvarliggande på marken.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Oktober 1894
N:r 162
har nu kommit efter den senaste Brittsommaren. I lördags afton begynte det regna och har det sedan oupphörligt fortfarit dermed. Under 1 1/2 dygn har regnmängden här i Visby uppmätts till 20,6 millimeter.
Storm och dimma ha vi också fått känna på i går och i natt har det blåst mycket styft. Vinden har varit variabel: kastat från sydost till nordost.
Tjelvar, som haft en ganska svår resa från Stockholm, inkom hit först vid 6-tiden i morgse.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Oktober 1894
N:r 161
har under senaste dygnet fallit här i Visby.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 September 1894
N:r 151
tycks det arta sig till efter veckans stormar och rusk. I dag, vid vestlig vind, värmer solen från klar himmel och temperaturen är mild och behaglig.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 September 1894
N:r 144
tyckas i år ha kommit en vecka för tidigt. Under hela den gångna veckan har det nämligen blåst mycket hårdt med alltjämt tilltagande styrka. Natten till i går och under hela gårdagen hade vi västan orkanlik storm från nord och vest. Hafvet har naturligtvis varit ytterst upprördt och våra ångbåtar ha icke haft för trefliga resor, Polhem, som afgick härifrån I onsdags afton, uppkom till Stockholm först kl. 1 i går middag. Hit ha ångarne anländt i ordentlig tid. När Visby i går middag afgick norrut, såg det rent af hemskt ut, så vräktes den upp och ned af sjön. Den framkom dock efter 6 timmars färd till Fårösund och ankrade der. Vid 10-tiden i dag har ångaren anländt till Slite.
Tjelvar måste på grund af stormen uppskjuta sin afgång i går afton flere timmar.
I natt ha telefonledningarna till Fårösund, Vestergarn och Veskinde blåst sönder.
Om stormens framfart vittnar ett stort, afbrutet träd i Slottsparken.
I går middag syntes en brigg med lotsflagg hålla norr på här utanför. Det var briggen Svante på väg hit från England med kol. Trots den vräkande sjön och de orkanlika byarna gingo lotsarna ut och en af dem lyckades ock komma ombord. Men att gå in i hamnen var naturligtvis ogörligt, utan vände fartyget och länsade undan för vinden till Vestergarn, der det välbehållet ankrade vid 7-tiden på aftonen. Det hade i tre dygn legat under Gotland utan att i stormen kunna angöra hamn här.
Väderleken är kylig och ruskig, ehurn stormen i dag betydligt bedarrat.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 September 1894
N:r 143
Södra Gotland, 23 Ang.
Ovanliga fosterföräldrar. En person härstädes, ägare af ett dufslag, fick isomras det infallet att till ett dufpar, som förvarades i särskild bur, inlägga ett vanligt hönsägg ir att se, huru detta förfarande skulle upptagas af de nämda fåglarne. Men dessa i stället för att, såsom man vore restad tro, förnämt draga sig tillbaka från det efter deras förhållanden otympliga tuppämnet, satte sig deremot genast in i sina husliga plikter och rufvade ägget turvis under trenne veckors tid, intill dess en vacker dag nu för kort tid sedan, en liten pipande kyckling, förvånad och nyfiken, tittade fram genom det sprängda skalet. Men dermed tyckte sig ock dutvoparet hafva uppfylt allan rättfärdighet, antagligen inseende att det blifvit grymt luradt, ty nu få kycklingens ägare sjeltva sörja för hans kosthåll och vård, till dess han känner sig stark nog att försörja sig sjelf, oberoende af både menniskor och dufvor.
Många död af en smäll. Då en person i tisdags var ute på harjagt i närheten af sjöstranden, gjorde den medföljande hunden plötsligt stånd vid en enbuske i en hage och kunde ej vare sig med lock eller pock förmås att lemna sin intagna ställning. Förvånad öfver detta hundens beteende, då den ej vore fallen för eller dresserad för rapphöns, gick jägaren fram till honom och fann då på marken tvärt öfver en liten sten ormar sammanflätade i sådan mängd att de motsvarade en arms tjocklek, hvilka så hade tjusat hunden, att den ej rörde sig ur fläcken förrän ägaren tog honom i nacken och drog bort honom en bit, då förtrollningen bröts. Derefter riktade han på några stegs afstånd ett skott i ormklungan, hvilken derefter slets i trasor sönder. Sedan räknade man ej mindre än nio hufvuden.
Regn, föregånget af några hårda åskknallar, föll härstädes i så riklig mängd, att jorden fick en ordentlig »myr».
Rå sådden, som egentligen skulle börjat, enligt gammal praxis, som i lördags, har ej kunnat verkställas i brist på fuktighet i jorden. Visserligen finnes en och annan bonde, om sått ut någon tunna, men något mere hafva de ej vågat sig till. Det lilla regn som föll i början af förra veckan var, då såningsdagen kom, allaredan uttorkadt ur jorden.
I dag syns så många, som jord och dragare hafva, beså sina åkrar med en ifver, som tydligen visar att man är ense med sig sjelf att man, fast mot sin vilja, försi kat sig några dagar.
När, 23 Aug.
Säkerheten här på vår gamia goda ö börjar bliva dålig numera och skulden härtill är den mängd tillfälliga arbetare, som så mångenstädes här hafva fått arbete, en sak hvarför de borde vara tacksamme i stället för att såsom nu väcka ondt blod bland den gotländska befolkningen.
Dessa arbetare aufalla t, o. m. utan föregående ordväxling och tilltyga de öfvertallne dervid ganska illa.
Ett bevis härpå lemnar oss följande händelse från När socken:
För ett par dagar sedan var pastor Kalströms dräng sysselsatt med något arbete i trädgården, då dit inkommo ett par riktigt äkta »Sm aulandsrallabusar» och började samspråka med drängen ifråga, dervid en af dem låtsade sig träffa on gammal bekant. Dräingen, som ej kände till heller visste sig förut hafva sammavträffat med dem, svarade helt lugnt att de voro honom fullständigt obekanta.
Detta tyckt: emellertid »busarne» icke om, hvarför en at dem gaf drängen ett så häftigt slag i ansigtet att denne föll om kull och näsan sprang i blod.
Vid ett försök att åter resa sig, flck han slag af käppar, som bofvarne medförde.
Arbetarne lära dagen efter hafva blifvit tilltalde för sitt djerfva tilltag men endast svarat med hånekratt.
Det tycks västan som det ej skulle finnas lag öfver dessa arbetare, ty från alla socknar, der de flanas, hör man nästan liknands berättelser. — Ej nuderligt då om de hos befolkningen injaga skräck och afsky.
Levide, 21 Aug.
Ett häftigt åskväder drog fram här öfver en i dag vid-elfvatiden. Vid förste urladdningen slog blixten ned i ett ladugårdshus hos arbetaren J, Norrby, och dödäde en gris utan att anställa vidare skada.
En annan del af samma stråle följde en telefonledning, som framgår öfver nämnda hus, till telefonstationerna i Levide och Hemse, der apparaterna delvis skadades och tre trådar på förra samt fyra på det senare afsletos. Åskvädret åtföljdes i socknenens norra del af en skur hagel, stora gom bönor, som smart betäckte marken till ett kvarters höjd. På somliga ställen hopades haglen i drifvor, som ännu kvarlågo vid sex tiden på kvällen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Augusti 1894
N:r 131
hade vi i går här på Gotland nära nog öfver allt. I staden mullrade tordönet endast svagt, men det regnade i stället så mycket stridare under hela f. m. Regnet tycks södernt ha varit mindre ymnigt, men der har åskan i stället Iåtit höra sig starkare.
I Hemse anstälde åskvädret en del förödelse i telefonnätet. Tre ledningar blefvo helt och hållet afbrända, hvarvid äfven de ställen, der de voro fastsatta, blefvo så illa skadade, att de ej utan reparation vidare kunna användas. Men lyckligtvis funnos oupptagna nummer så att ledningarna kunde efter något jämkande åter införas.
Telefonisten, fröken Johansson, råkade också få känning af åskvädret, ty vid kopplingen hade det sig ej bättre än att hon af blixten fick en så stark stöt, att högra armen blef förlamad, dock dess bättre ej värre än att hon fortfarande kunde sköta om expedieringen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Augusti 1894
N:r 130