Etikett: Väder

Rone, 25 Nov.
Ur hr Möllers föredrag i folkskolan vilja vi relatera följande angående betodlingen. Talaren började sitt anförande med att påvisa den låga kultur jordbruksnäringen (vår modernäring för öfrigt) innehar för närvarande här på vår ö. Men att den bäfstång, som alldeles otvifvelaktigt kommer att höja den är det stora företag som numera kommit till stånd, päml. Roma socke bruk. Men för att detta må kuona drifva sin verksamhet, så måste vi nu alla med förenade krafter gripa oss an med betodling. I Skåne underhålles ett sådant företag af en sju eller åtta socknar. Ja exempel funnos på att man der måst afvisa betodlare för omkring ett par hundra tunnland som velat men ej kunnat få vara med om betoling. Här på Gotland åter är det omkring 40—50 socknar, som skola underhålla ett enda sockerbruk och det må väl gå. Det är äfven detta som gör att så många på fastlandet tecknat aktier och nedlagt penningar här. Och när vår landshöfding så energiskt arbetat för detta företag, fullt öfvertygad om dess stora betydelse för landtbruket, så må vi väljeke längre stå med händerna i kors, som man säger, ty det vore den största skam för Gotlands landtbrukare. Hufvudsaken är nu i början att reda till en mindre areal, plöja minst 8 tum djupt och göda väl. Ty utan fullständig gödning går det ej. Ladugårdsspillningen, om sådan användes, bör utföras nu på hösten; det borde redan vara gjordt. På mulljord, der ej ladugårdsspillning användes, får man nu före jul utså koncentreradt kalisalt, minst 4 säckar på tunlandet. Jorden borde egentligen vara dränerad, men det låter sig ej göra, utan med väl afdikad jord med öppna diken går det nog bra. Sedan på våren utsås guano 20 procentig, minst 2—3 säckar efter jordens beskaffenhet och qväfvehalt hvarefter den genomköres till fullt djup med vanlig klös, Närmast före sådden, som helst bör ske så fort jorden väl reder sig i början eller midten af Maj efter vårens beskaffenhet, uteås chilisalpstern på det att de små plantorna må af den draga den största möjliga nytta. Sådden bör ej eke för tätt, 20 tum ungefär mellan raderna och 7—10 tum mellan hvarje planta. Talaren förevisade en betsåningsmaskin, som tycktes utföra sitt arbete särdeles fort och väl och betingade ett pris af omkr. 180 kr. Härefter beskrefs en mängd redskap, hästhackor, handbackor, upptagningsgrep och lastningsgaffsl, hvilken sistnämda var försedd med små kulor på ändarne, på det ej betorna må såras eller skadas under lossningen. En del förfrågningar besvarades och mötet upplöstes sedan talaren lofvat återkomma något efter jul för att upprätta kontrakt med betodlare, då fabriken lemnar de nödvändiga artificiella gödningsämnena.
Det omtalades, att här hade i sommar foderbetsodlingen lyckats alldeles förträffliga; sålinda funnos foderbetor exempelvis som vägde 3 1/2 kg. och voro 8 tum tjocka, hvaraf hr Möller drog den slutsats, att der foderbetan går till, der lyckas också sockerstan.

Södra Gotland, 30 Nov.
Olyckshändelse. Vid hofbeslagning af en häst häromdagen erböll ägaren, en hemmansägare från Vamlingbo, en så våldsam spark af hästen under magen, att han tumlade baklänges. Som en följd deraf har mannen sedan dess varit oförmögen till arbete.

Ett fall från höjden. Under pågående rothuggningsarbete å en nyodling, skulle en yngling härstädes fästa en tåglina i toppen af tall för att draga omkull densamma med.
Uppklättrandet gick lyckligt och ynglingen hade äfven fästat tåget och beredde sig till nedstigandet då den qvist han böll sig fast uti vid ett häftigt ryck brast af och den stackars klättraren störtade från den ansenliga böjden med en svindlande fart mot jorden med ryggen vänd nedåt, Genom en lycklig omständighet kom han dock i närhet n af linan, så att, då han var på omkring tio fot från marken hån lyckades fatta tag i linan. Af den stora farten mäktade han dock ej hålla sig fast, men det hade dock det goda med sig att det hindrade farten och ändrade den fallandens läge. En half timme efter fallet låg ynglingen bedöfvad, men sedan man badat hufvudet med vatten qvicknade han till och utbrast då: »de’ had’ när gått gale’», samt gick då utan hjelp till hemmet. Någon yttre skada hade han ej bekommit utan kände sig blott litet yr i hufvudet, men följande dag var han i arbetet igen.

Litet vinter fingo vi helt hastigt i söndagsnatt. Men lika hastigt som den kom, lika fort gick den sin väg igen. På måndagsnatten for den bistra kölden sin väg och en hastigt upptändande sydvestlig vind, hade till tisdagsmorgonen, sopat bort det hvita täcket igen så att bjellerklang fingo vi ej höra i November månad i år och lika godt var det. Bottenlösa vägar och vattendränkta fält, var hvad som blef i stället.
Ett godt hade denna snö med sig och det var att den nödgade djurplågare, som ännu hade sina hästar och något enda nöt med gående på bete dygnet om, att stalla dem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 December 1893
N:r 187