Genom offentlig och frivillig auktion,

som lördagen den 19 innev. Nov., från kl. 10 f.m. förrättas hos L. Assersson, Ansarfve i Tofta, kommer till den högstbjudande att försäljas (helst i mindre lotter såsom passande till boplatser) 67/352:dels mtl Anosartve. Skulle köp icke komma till stånd bortarienderas hemmanet på vissa års tid. Köpe- eller arrendevilkoren tillkännagifvas vid auktionen.
Vid samma tillfälle försäljas äfven för vederbörandes räkning diverse lösegendom såsom 1 par hästar, 1 par oxar, kor, vagnar, kälkar, klös- och jernpinnharfvar samt 1 tröskverk och andel i en klingsåg för hästkraft; och lemnas åt godkände inropare 6 månaders betalnivgsanstånd eller vid anfordran.
Rovalds i Eskelhem den 9 Nov. 1887.
Etter anmodan,
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 11 November 1887.
N:r 90.

Pröfningsnämden,

som samman träder 16 Sept. för att granska bevillningstaxeringarne samt pröfva besvär eller annars framstälda anmärkningar i anledning af taxeringsnämdernas åtgärder, utgöres af följande af länsstyrelsen utsedde ledamöter:
lektor Bergman, handlanden Palm, smedmästaren Sandberg, hemmansägaren P. Johansson, Vellarfve i Roma, direktör Gardell i Endre, kyrkoherden Reuser i Stenkyrka, kronolänsman Håkansson i Bro, handlanden Nyström i Slite, skolläraren J. Engström i Hamra, hemmansägaren E. J. Eriksson, Alfvena i Vallstena, skolläraren Qviberg i Gammalgarn, hemmansägaren G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem, landtbrukaren Stålhandske i Vesterhejde, skolläraren Andersson i Tofta, skolläraren Björkander i Väte, landtbrukaren Olof Wallin, Valla i Klinte, konsul Broander i Rone, landtbrukaren P. Sundberg, Oxarfve i Hemse, kronolänsman J. A. Lindström i Öja,llandtbrukaren W. Åkerman, Odvalls i Stånga, och landtbrukaren J. Olsson Kyrkeby i Etelhem.
Klagomål, stälda till pröfnipgsnämden, skola vara lemnade på landskontoret senast 8 dagar före sammanträdet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Juni 1887
N:r 58.

Genom drunkning

omkom midsommardagen utanför fiskläget Blåhäll i Tofta arbetskarlen Ferdinand Wickberg från Klintehamn. Nämde Wickberg och sjömannen extra lotsen Anton Petter August Engqvist i Klintehamn afseglade sagda dag vid 8-tiden på morgonen med lustkuttern »Fårösund» från Klintehamn för att begifva sig till Visby. Vid half 9-tiden på qvällen, då de hunnit utanför Blåhäll, hade E. gått ned i skansen för att tillaga mat, som de skulle förtära före ankomsten till Visby, hvarunder W. anmodats sköta rodret. Då E. om en stund tittade upp ur skansen, fann han W. stående med rodret mellan benen, hvarvid E. sagt att detta vore vådligt och bedt W. akta sig för storbommen. W. skulle då luta sig ned, men träffades just i detsamma i högra sidan af storbommen, som med fart gått öfver, så att han föll öfverbord. Kuttern var då omkring 1/4 sjömil söder om Högklint. E. skyndade fram till rodret samt utkastade storskotet, en lifräddningsboj och en lodlina, släpande efter båten. W. var då ej synlig. E. vände derpå båten, då W. vardt synlig plaskande i vattnet och ropande på hjelp. Innan E. hann fram till den nödstälde, som ej kunde simma och var iklädd tjocka kläder, sjönk W. till botten. E. gjorde derpå under en qvarts timmes tid flere slag med båten omkring platsen för olyckshändelsen, hvarvid han upptog W:s mössa, som flöt på vattnet, och de saker han utkastat till W:s räddviog, men såg intet spår af Wickberg. Engqvist fortsatte nu ensam färden till Visby, dit han ankom vid midnattstid.
Syd, sydvestlig vind med jämn bris var rådande på qvällen.
Vid sin ankomst till staden begaf sig Engqvist genast till polisvaktkontoret och anmälde olyckshändelsen.
Wickberg, en medelålders karl, efterlemnar hustru och fyra barn ifattiga omständigheter. Något spår af den drunknade har ännu ej kunnat upptäckas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Juni 1887
N:r 51.

De värnpligtige,

hvilka antingen innevarande år undergått inskrifning, eller af äldre årsklasser, hvilka ej något år undergått vapenöfning, och tillhöra Roma kompani, omfattande socknarne Follingbo, Akebäck, Roma, Björke, Dalhem, Ganthem, Halla, Sjonhem och Viklau inom norra häradet, samt socknarne Stenkumla, Träkumla, Vesterbejde, Vall, Hogrän, Atlingbo, Eskelhem, Tofta och Visby södra landsförsamling inom södra häradet, skola för undergående at 30 dagars vapenöfning samlas vid Wisborgs kungsladugård torsdagen den 19 inne: varande månad kl. 6 e.m.; och erinras de värnepligtige om skyldigtieten att medtaga erhållna inskrifningsböcker och inskrifningssedlar.
Visby den 4 Maj 1887.
E. A. Arnelius;
Befälhafvare för Roma kompaniområde.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.

Dödsfall Sigrid Hedman

Att utexaminerade småskollärarinnan Sigrid Hedman stilla och fridfullt afled den 11 Maj 1887 i en ålder af 19 år, 10 mån. och 6 dagar, sörjd och saknad af fosterföräldrar, kamrater och vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Kroks i Tofta den 12 Maj 1887.
Maria Hedmans. Olof Hedman.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 Maj 1887
N:r 38.

Kommunala val.

Till ordförande i kommunalvämden hafva valts i Hamra hemmansägaren Lars Hallbom, Suders, och i Tofta hemmansägaren Johan Andersson, Ansarfve. Till ordförande i Bäls sockens fattigvårdsstyrelse har valts Petter Pettersson, Gute.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 Januari 1887
N:r 8.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Till två månaders fängelse dömdes drängen Olof Klint, Sindarfve i Hemse, för våld å allmän väg mot Petter August Petterson i Fardhem.

Vållande till eldsvåda. Förut omnämde minderårige gossen Rudolf Valberg i Sanda dömdes att i hemmet med aga rättas eller i allmän uppfostringsanstalt insättas, om tillgång dertill funnes.

Barnuppfostringsmål. Jakob Närström i Eskelhem, instämd af Ida Pettersson från Vestergarn, ådömdes edgång.

Ytkandet om äktenskapsskilnad mellan Petter Jakobsson, Jakobs i Ejsta, och hans hustru Anna Danielsdotter kunde ej bifallas, enär ej tillförlitligt blifvit upplyst, att hustrun verkligen öfvergifvit och förlupit sin man af ondska och motvilja och farit utrikes.

Oloflig ölutskänkning. Handlanden L. P. Jakobsson, åtalad af länsman Svallingson, ådömdes edgång.

För förargelseväckande uppförande inför domstolen dömdes Kristoffer Hansson, Krokstäde i Tofta, att böta trettiofem kronor. Han hade ej åtlydt ordförandens tillsägelse att afträda från den plats i tingssalen, der förhandlingarne ägde rum, samt upprepade gånger fallit ordföranden i talet.

Gift- och fotogenmål. För öfverträdelse af giftstadgan dömdes handlande G. A. Norrby i Klintehamn att böta tjugufem kronor.

För att utan att dertill vara berättigad hafva sålt en del giftiga ämnen dömdes handlande J. A. Vallin i Klintehamn till tjugufem kronors böter, hvarjämte det beslagna godset förklarades förbrutet.

För enahanda förseelse dömdes handlande Karl Smitterberg i Klintehamn att böta tjugufem kronor. Yrkandet om ansvar för uraktlåtenhet att hafva förordningen och sundhetskollegii cirkulär uppspikade i försäljningslokalen ogillades, enär svaranden ej förvärfvat sig tillstånd till handel med nämda ämnen, hvadan han ej kunde anses vara skyldig iakttaga denna föreskrift.
Dylika yrkanden i flere nedannämda giftoch fotogenmål af liknande art vordo afslagna.,

Åtalet mot handlande R. Snöbohm i Klintehamn angående öfverträdelse af gifcistadgan ogillades, enär de af svaranden vidtagna åtgärder ej vore af beskaffenhet att föranleda till ansvar.

Till tjugufem kronors böter dömdes handlande O. H. Nyman i Vestergarn, enär han utan berättigande sålt en del giftiga ämnen, hvarjämte det beslagtagna godset förklarades förbrutet.

För enahanda förseelse dömdes handlande L. P. Olsson i Hablingbo, Anton Melin vid Snosariva och L. P. Jakobsson att hvardera böta tjugufem kronor. Beslagtaget gods hos alla tre förklarades förbrutet.

Handlande J. Nilsson, åtalad af länsman Svallingson, för enahanda förseelse dömdes att böta tjugufem kronor.

Samma åklagare hade åtalat handlande J. V. Jakobsson, emedan denne sålt gitter utan att hafva ingifvit förteckning på de giftiga ämnen han haft till salu. Han bötfäldes till tjugufem kronor. Beslagtaget gods förklarades förbrutet.

För åsidosättande af den vård af eldfarliga oljor, hvilken är föreskrifven, dömdes handlande J. A. Vallin i Klintehamn, John Johansson i Klintehamn, Johan Nilsson i Stånga och N. A. Nyström i Klintehamn att hvardera böta tjugu kronor.

Ett liknande åtal mot handlande August Nyberg i Klintehamn ogillades såsom obestyrkt.
Svarandens ansvars- och ersättningsyrkanden lemnades utan afseende,

Till femtio kronors böter dömdes handlande Jobn Johansson i Klintehamn, emedan han efter hemforsling af ett kärl, innehållande 15 kannor gasolja, låtit kärlet qvarligga i åkdonet till följande dag.

Handlanden Karl Smitterberg i Klintehamn och godsägare Wöhler dömdes, emedan de innehaft större förråd fötogen än de ägde rätt att böta, den förre tjugu och den senare tio kronor.

För att hafva sålt eldfarliga oljor utan att derom hafva ingifvit behörig anmälan dömdes handlaudena Johan Hultgren, Isome i Väte, Anton Jakobsson i Fardhem, Johan Hansson, Hägvalds i Linde och J. Malkan samt handelsidkerskan H. Wirsén att hvardera böta femtio kronor. Beslagtaget gods hos en del förklarades förbrutet.

Ett liknande åtal mot handlande Johan Nilsson i Stånga ogillades, enär det styrkts att han en gång gjort behörig anmälan.

För att hafva begagnat ojusterade skålpundsvigter voro handlandena K. L. Krokstedt i Klintehamn, Kr. Malkan, V. Hansén, Klas Nilsson, M. Krusell, L. Krusell och handelsidkerskan H. Wirsén åtalaed. Åtalet ogillades, enär åklagarne ej kunde påstå, att nämda vigter äfven voro oriktiga.

Norra häradsrätten.
Vid femtio kronors vite förpliktades nämdeman A. Englund, Banna i Lärbro, att inom en månad afgifva redovisning för sitt förmynderskap för Jakobina Pettersson, Snäckers i Hangvar. Englund, som 1876 förordnats till förmyndare för nämda person, hade underlätit att lemna redovisning, då Jakobina Pettersson blef myndig.

För åverkan dömdes drängen Karl Valström, Fardume i Rute, att böta fem kronor. Han hade, okunnig om gränserna för ett par vid hvarandra liggande skogsskiften, forslat ett par lass s. k, ruckjord från hemmansägare V. P. Karlssons mark, då han af sin husbonde J. Falk ålagts hemköra dylik jord. Svaranden ålades derjämte ersätta jorden med 50 öre samt betala rättegångskostnaderna med 13 kronor.

För oloflig bränvinsutskänkning dömdes hustru Maria Thomsson, Olsarfve i Ardre, åtalad af länsman Bolin på angifvelse af smeden Edvard Andersson, Kopungs i Ardre, till 40 kronors böter, hvarjämte hon ålades utgifva utskänkningsafgift med 56 kronor 25 öre.

För oloflig utskänkning af maltdrycker dömdes husbonden Karl Vessman, Hammars i Lokrumme, på åtal af länsman Håkansson, att böta fem kronor.

Ansvar för lägersmål hade pigan Augusta Magnusson i Lärbro yrkat å husbondesonen Vilhelm Andersson, Bryor i Tingstäde. Svaranden, som aflagt honom ådömd edgång, frikändes.

För tillgrepp af ett vagnshjul var husbondesonan Johan Broström, Broa å Fårö, åtalad af rättaren Teodor Stenström, Furubjers i Tingstäde. Käromålet såsom varande obestytkt ogillades. För åtalet, som antogs hafva skett af obetänksamhet, fäldes Stenström till 25 kronors böter, hvarjämte han ålades ersätta Broström med 21 kronor och utgifva lösen för protokoll och utslag.

För misshandel å hemmansägare J. Falk, Fardume i Rute, voro hemmansägaren N. P.
Karlsson och dennes son Oskar Karlsson åtalade af länsman Smedberg. Oskar Karlsson ådömdes edgång.

För försummad hundskatt dömdes löjfnant v. Schewen å Fårö att böta fem kronor, hvarjemte han ålades utgifva dubbel hundskatt med tio kronor. Från åtalet mot hemmansägare Kr. Pettersson & Fårö afstod länsman Smedberg.

För misshandel å pigan Emma Vickman var kronobåtsmannen Anders Hallström i Halla åtalad af länsman Håkansson. Hallström ådömdes edgång.

Tvist om bränsle. På fgrordnande af k. m:ts befallningsbafvande och lotsstyrelsen hade länsman Smedberg iustämt hemmansägarne P. Medin, Jakob Medin, Johan Pettersson, Per Lindberg, K. J. Björkqvist, I. Pettersson, Lars Lautin, O. P. Karlsson och Petter Pettersson, samtlige vid Medebys i Hall, enär de ej under åren 1881—1885 fullgjort bestämmelsorna i ett mellan lotsstyrelsen och ägarne af Medebys bemman 1829 uppgjordt kontrakt, hvari bland annat stadgas att de.till lotsarne vid Hallshuk skulle årligen anvisa å sin skogsmark fyra famnar tallved till bränsle mot ersättning af nio kronor årligen. Svarandena förpliktades att mot nämda ersättning vid Påfordran utsyna åt lotsarne till afverkniug så stor mängd till ved tjenliga tallar, som åtgingo till tjugu famnar, vid äfventyr att utsyningen eljes af vederbörande utmätningsman på deras bekostnad verkstäldes.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Från landsbygden.

Tofta, 2 Nov.
Mot vattenbristen.
Med anledning af den stora vattenbristen flere ställen å ön, vill brefskrifvaren upplysa om ett sätt, som afhjelpt denna nöd på flere ställen, i afsigt att tjena till fiogervisning för andra. Efter att på flere håll och sätt försökt erhålla vatten, försökte sig en hemmansägare i sin gräfda och sprängda brunu, hvilken dittills endast vid vår- och höstfloden gifvit vatten, med borrning på så sätt, att en större 7 till 8 alnars jernstång stålades i nedre ändan och förseddes med ögla i den andra, hvarefter stången fästes vid en med sin gröfre ända i marken fastgjord- horisontel färsk granspira. Medstången borrades af två tilltre man ibrunnsbottnen, vid hvilken borrning här i sockuen på 5 särskilda ställen, der förr vatten saknats, rikligt med vatten efter 4 till 7 alnars borrdjup erhållits; och hafva samtliga dessa brunnar sedan, under 2 års tid till datum, bållit sin rikliga vattenmängd likartad, trots sista sommarens intensiva torka. Nu sedan det mest brådskande utarbetet är afslutadt och de flesta brunnar äro torra och ringa gifvande, är den mest passande tid till dylika försök, hvilka utan stor kostnad kunna af hvem som helst utföras.

Burgsvik, 2 November.
Frälsningsarmén på Burgsvik.
Detta var en nyhet som spred sig i kringliggande trakter under sist förflutna vecka. Nu skulle alla åstad, för att höra den så mycket omtalade arméns sång, musik och predikniogar. Redan på lördageqvällen vid första sammankomsten var en stor mängd menniskor församlade, hvilkas antal dock ökades, då föredraget kl. 10 f.m. på söndagen: börjada och då omkr. 2—3800 personer voro tillstädes. Affären gick bra, ty inträdesafgiften erlades med 25 öre för hvarje person, män, qvinnor och barn. Ändtligen randades middagstimmen och ett vapenstillestånd på 3 hela timmar afslöts, hvarefter striden ånyo upptogs, sedan ytterligare de inträdande, hvilkas antal numera vuyit högre, erlagt en tolfskilling för man. Emot qvällen slutade detta andra föredrag, och man trodde nu att dagens förhandlingar voro slutade; men deruti bedrog man sig, ty efter ett par timmars uppehåll fortsattes manövern; änuu skulle flere slantar hamna i arméns kassa; denna gång var dock inträdesafgiften sänkt till 15 öre, hvilket i sin mån bidrog till att locka, äfven nu, ej obetydligt med åhörare, I det hela taget gaf frälsningsarmén ej stort intryck på de »stenhårda Burgsviksborna» såsom en »kapten» under sin predikan, då ingen ville ställa sig under deras fana, högtidligt förklarade. Beträffande sjelfva musiken, hvilken inom parentes sagdt ditlockat de flesta åhörarne, kan sägas, att den ej var af det angenämaste slag, om man besinnar, att ett tiotal personer, försedda med trummor, blåslnstrument och mera dylikt, bearbetade dessa, som det skulle gält att väcka en hel armé ur den djupaste dvala, i ett vanligt rum, hvars fönster och dörrar voro väl tillslutna, så att ej ett enda ljud finge tränga sig ut till någon obehörig. Också hördes ej att någon stor saknad gjorde sig gällande, då denna frälsningskår från trakten afreste.

Elektriskt ljus
fingo Burgsviksborna skåda, då den stora bergningsångaren »Berger Wilhelm» gjorde sitt första besök i Burgsvik för några dagar sedan. Änskönt den låg förankrad långt från sjelfva bryggan, kunde man dock tydligt urskilja det minsta föremål derstädes.

Södra Gotland, 1 Nov.
Grundligt lurad
blef en skytt ute i södret för kort tid sedan. Han utgick nämligen en afton vid solnsdgången med sin bössa och skulle speja efter »rapphöns». Utkommen på en åker fick han genast sigte ju tvänne fåglar, dem vår skytt med all säkerhet trodde vara rapphöns. Skottet affyrades och fåglarne erhöllo dödsstöten; men ovel — man fick med häpnad se, att på valplatsen lågo i stället två vackra »unghöns» hvilka gjort en tripp å grannens kornåker och der fingo skatta år förgängelsen. Hönsgumman blef förbittrad öfver tilldragelsen och skytten bade nära nog »kommit i fällan» för sin felslagna beräkning. »Själsnärvaro är af nöden vid alla företag», hade vår skytt skäl att utbrista.

Sydvestra kusten, 1 Nov.
Åter en störd bröllopsglädje.
Då ett ungt par sistlidne lördag i allsköns ro firade sitt bröllop i en bondgård vid Sansarfve i Silte i kretsen af en skara bröllopsgäster, inträffade samma dags afton efter skymningens inbrott i det då rådande mörkret en högst oangenäm tilldragelse. En mängd personer voro avkomna på aftonen och samlade sig framför bröllopshusets trappa; deribland befanno sig tre ynglingar från Sproge, som gåfvo sin närvaro eller ankomst tillkänna, genom att (som det uppgifves) uppkasta stenar å manbygnadens tegeltak. Detta observerades af de innevarande bröllopsgästerna; flere af dessa utgingo i mörkret för att på ett vänligt sätt lugaa fridstörarne; men allt var förgäfves. I stället blefvo gästerna (trenne manspersoner) utsatta för svåra stenuslag och stenkastningar af de vilde halfrusige sällarne. En kyrkovärd och en äldre bondson samt en kronobåtesman och en tjerde (äfven en bondson), alla fyra från Silte församling, erhböllo slag i hufvodet, af mer och mindre verkan, en del af svårare beskaffenbnt. Den sistnämde måste som det uppgifvits anlita läkare. De sårade anse det vore skäligt att ställa de oförskämde ynglingarne inför rätta för deras beteende. En staketspjela hade äfven begagnats att traktera de sårade med. Flere bröllop ha på kort tid här i vissa af vestkustens socknar firats, men ett sådant uppträdande bar ej på långa tider här ägt rum.

Alfva ångqvarn,
hvars ångpanna ligger under reparation, har på sin förra plats märkligt saknats. Väl finnas inom Hablingbo två, af sten uppförda större vädersiktqvarnar; men när en sådan långvarig vindstilla inställer sig på bösten som nu uader flere veckor varit fallet, så är det understundom förenadt med bekymmer för landtmannen att få sin säd förmalen eller siktad då saknas destomera ångqvarnen vid Sågbrann i Alfva. Densamma kommer troligen efter en kostbar reparation att ånyo sättas i gång. En stor massa hvete är inforslad till de omnämda väderqvarnarpe och allmänheten har bestämt sig för att låta sikta en stor del af sitt stora hveteförråd, på grund af det låga pris som erbjudes.

Veskinde, 3 Nov.
Kreatursförsäkring
är en sak, som beklagligt nog tyckes vinna föga sympati bland djurägare härute på landsbygden, hvilket framgår af den tredska, som en del kommunalstämmor visa i afseende på vel af försäkringsnämd. Så skulle — om jag icke är allt för illa underrättad. — Bro kommunalstämma häromdagen företaga ett sådant val, men gubbarne sade nej och dervid blef det.
Just nu ingå underrättelser från kringliggande socknar att ett slags utsot utbrutit bland en del hästar, hvaraf några ljutit döden; hvarför djurägare uppmanas att vara på sin vakt.

Träkumla, 2 Nov.
»Spelmanskollekten»
vid ett bröllop härstädes, utgöraude 5 kronor, upptogs med gästernas medgifvande till sjömansmissionen i Spanien, hvilket må såsom något ovanligt omnämnas.

Hafdhem, 1 Nov Trägen mödas lön.
Att axplockning utgjort en de fattigas inkomst i forna tider, har man sig bekant, bland annat, äfven af berättelsen om »Ruths axplockning på Boas» åker, men att i nuvarande tid se den fattigare befolkningen sysselsätta sig dermed, torde vara sällsyntare. Dock har en i Hafdhem boende fattig flicka detta år visat, att man med verklig fördel kan begagna sig af denna biförtjenst, i det hon medels axplocknivg samlat ej mindre än 1 1/4 tunna hvete, god och vigtig vara, samt 1/2 tunna korn.
Anmärkas bör att hon för omnämda hvetebergning ej användt mer än 14 arbetsdagar, hvadan hon såluuda förtjanat 1 kr. 42 öre dagen. Till kornplockningen deremot bar användts endast lediga stunder.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 November 1886
N:r 89.

Sjelfmord

föröfvades igår morgse af f. folkskolläraren Karl August Enderberg, sedan 18 sistl. September intagen å här varande fattigvårdsinrättving.
Af hållen polisundersökning har framgått att ett hjon, sysselsatt med städning i nedra våningens med glasdörrar utåt gårdsplanen försedda korridor, vid half 7-tiden på morgonen sett Enderberg falla omkull vid norra gafveln, men hade bjonet ej kunnat jakttaga från hvilket håll han fallit. Ett par personer skyndade nu ut på gården, der de funno Enderberg liggande på rygg vid stentrappan till dörren i sanslöst tillstånd. Han vardt då genast inburen i sitt på nedra botten befintliga rum, hvarefter två blödande sår i hufvudet förbundos i afvaktan på läkares ankomst.
Efter en stund återfick han sansen, då han berättade, att han på morgonen utgått på gården i ett ärende samt sedan begifvit sig upp i tredje våningen, från hvars korridor han \”genom en fönsterventil kastat sig ned på gården. Han beklagade sig öfver att han ej lyckats förkorta sitt lif under yttrande: »rysligt hvad lifvet kunde vara segt». Sistl. lördag hade han besökt snickareverkstaden och hade då, uppgaf han, varit betänkt att med en knif begå sjelfmord. Han anhöll derpå att få en pistol eller knif för att göra slut på lifvet.
Vid half 11-tiden på f.m. afled han enligt stadsläkarens intyg af skador i bjernan och ryggraden, som varafbruten, hvilka skador läkaren förklarar vara orsakade af fallet.
Enderberg, född 1833 i Tofta, har haft en växlingsrik lefnad. År 1880 dömdes han för tredje resan stöld till fem års straffarbete. Såsom sinnessjuk vårdades han å härvarande hospital från 7 November 1885, tills han i höst intogs å fattighuset. I yngre dagar var E. en mycket anlitad och väl anskrifven föreståndare för en privat småbarnsskola härstädes.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.