Till ordförande

i årets bevillningsberedningar har länsstyrelsen utsett: för Visby stad härädskrifvare Nordahl, för norra fögderiet kronofogden Calissendorff, för södra landsförsamling samt Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Levide, Burs, När, Alskogs och Garda pastorater, häradsskrifvare Bergman, samt för Hafdhems, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Hablingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Från landsbygden.

Sanda, 28 Dec.
Ett ganska talrikt besökt nykterhetsmöte, anordnadt af Blåbandsföreningon W. S. M., har i dag hållits vid Anderse. Föredrag hölls af skolläraren A. Rosvall i Eskelhem, som till text valt några verser i Efeserbrefveta 5 kap.
Med ledning af nämde text, der apostelen talar om ett rätt familjelif, påpekade talaren hura rosdryckerna vore ett af de svåraste hindren för ett lyckligt familjelif, både vid dess ingående, stadfästande och i dess fortsättning, Föredraget som med rätta kunde kallas en utmärkt ungdomspredikan afhördes med spänd uppmärksamhet och lemnade säkerligen ett djupt intryck på de närvarande.
Talaren uppmanade slutligen de unga: »Börja aldrig ett äktenskap med rusdrycker, ty der rusdrycker flitigt begagnas kan aldrig en (geten kärlek finnas». Sedan framstäldes till allmänt samtalsämne: »Om rusdryckerna såsom fridstörare», hvarvid följande fråga framkastades: »Om samhällets och hemmets frid hindras genom afskaffande af rusdryckerna såsom pjatningsmedel?» hvilken fråga efter ett lifligt samtal och sakrika skildringar besvarades med ett allmänt nej. Efter det offentliga mötets slut hölls förenings- och styrelsesammanträde hvarvid några personer ingingo i föreningen, som räknar 50 medlemmar.

Till nämdeman för Banda ting har i dag enhälligt — med 24 afgifna röster — omvalts den afgående nämdemannen Jakob Ferdinand Sahlstén, Sallmunds i Mästerby.
Fråga om bildande af ett kreatursförsäkringsbolag inom Mästerby hade väckts till Decemberstämman och uttalade stämman sig allmänt för ett sådant, hvarefter valdes en interimstyrelse hvilken Åck i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar m. m.

Wamlingbo, 29 December.
Ett groft och straffvärdt okynne utfördes sistlidne Juldags qväll, under det då rådande intensiva mörkret, utanför Missionshuset härstädes, Några ynglingar företogo sig nämligen, under det en mängd folk voro församlade till en bönestund, att utanför huset, just der folket vid utgåendet skulle passera fram, upplägga en hel hop större stenar ofvanpå hvarandra, hvaruti voro instuckna gärdsgårdsstörar o. d. Stenarne hade de hemtat från en s. k. »stenvast» ett godt stycke derifrån, och var det väl de råa sällarnes mening att det utströmmande folket skulle skada sig å hindret i mörkret, Lyckligtvis upptäcktes ofoget då ett par flickor kommo gåeende, hvilka, under det de passerade bredvid stenhögen, af en pojkbyting motades uppå densamma, då de högeligen föeskrämda under rop störtade in i huset. Spaningar efter de verkliga upphofsmännen lära pågå och blifva de, såvida de anträffas, nog åtal lade på laglig väg för sitt oförsvarliga beteende det de må erhålla en välförtjent näpst. Flera gånger förut lära grofva upptåg af likadan art utöfvats på samma plats, under pågående sammankomster.

Från den i dag hållna ordinarie kommunalstämman kan följande antecknas: Debiterings- och uppbördslängderna granskades och godkändes. Till stämmans ordförande för 4 år utsågs genom omröstning hemmansegare N: L. Olsson Nora och till ordförande i kommnnalnämd och fattigvårdsstyrelse, likaledes genom omröstning hemmansegaren Oskar Hansson Bonsarfve. Till ledamöter i sparbanksstyrelsen invaldes handl. Lars Krusell, hemmansegarne Adolf Kristiansson Sigreips och Jakob Johansson Storme. Till deputerade i sparbankestyrelsen utsågos landtbrukarne Oskar Nilsson Tana, Olof Kristiansson Gervalds, Oskar Jakobsson och Olof Nilsson Bjerges. Styrelseledamöter i magasinet blefvo P, Olsson Nora, Hans Södergren Sigfride och Oskar Lårsson Stenstu, För ett pris af 28 kr. 50 öre åtog sig nuvarande postföraren Daniel Hansson Sigfride att äfven nästa år ombesörja postföringen A linien Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan.
På framställning af magasinsstyrelsen beslöt stämmans ledamöter att instandande vår försälja 25 procent råg och 20 procent korn af den inneliggande fonden.
Till revisor i kreatursförsäkringsförenivgen otsågs kyrkoherde P. R. Kullin.

Burgsvik, 28 December.
I en kinkig belägenhet var en person härifrån trakten då han var på väg åt hemmet från krogen med sitt julbränvin, Under det på qvällen rådande mörkret, råkade nämligen mannen, som inmundigat så pass af den svenska nektarn, att gärdsgårdsstörarna vid vägen här och hvar fingo bastanta »örfilar» när marschen gick framåt, att göra en försvarlig kullerbytta i ett dike, till hälften fyldt med vatten, dervid hjelten under sina många försök att krafla sig app krossade åtskilliga i fickorna instufvade flaskor, hvilkas innehåll naturligtvis ökade våtvarorna i diket, Ursinnig öfver det lidna nederlaget och drypande af vätan lyckades ban omsider att komma på det torra igen och fortsätta den afbrutna promenaden. Plötsligt snafvar han åter, denna gång mot en större step, dervid sjelfva »kuttingen» som han bar i handen fick en så våldsam stöt att korken flög ur och ett egendomligt läte gaf tillkänna att innehållet rann bort. Ändtligen efter många mödor och besvärligheter, och sedan minst hälften af spritförrådet gått »putz weg», lyckades han få »kaggen» sin i den rätta ställningen och or korkhålet, samt åter knoga i väg emot hemmat, som ock efter många slingringar utan några vidare äfventyr lyckligt uppnåddes.

En »svart» räkning erhöll en person från en grannsocken för litet sedan. Deri fans nämligen fordran på en svart häst, en svart stut och en svart gris. Så att nog såg det svart ut alltid för den mannen!

Roma, 27 Dec.
Dödsfall. Den 25 dennes afled i Björke skolgård folkskolläraren derstädes Petter Ferdinand Lindström i en ålder af något öfver 52 1/2 år, L., som var född i Hejde, aflade folkskollärareexamen i Visby 1858, hvarefter han tjenstgjorde som informator hos grefve Seth å Varplösa och hos öfserstelöjtnant Gahne i Bäl samt vikarierande lärare i Väte, tills ban 1864 kallades till folkskollärare | Björke, Den klena gestalten besatt en otrolig arbetsförmåga och viljekraft. Nitisk osh samvetsgrann som lärare, räckte han Kiven till att sköta de kommunala a inom sin församling, Men derjämte bistod han ständigt sina enskilda församlingsbor med råd och hjelp och blef också i hög grad älskad och athållen.
På återvägen från ett besök kos en kollega sanne han i en svår lunginflammation. Efter ett 14 dagars lidande utandades han på julmorgonen sin sista suck, Hans ädla väsen och gagnande verksamhet hafva lemnat efter sig ett kärt minne, och sörjande kring hans bår stå derför ej blott den efterlefvande makan och 4 barn utan äfven många vänner, hvilkas hjertan förenas i dessa ord: »Älskad i lifvet, saknad i döden».

Burgsvik, 29 Dec.
Blodförgiftning? En bondhustru från Öja, som en dag före jul skulle intaga några till torkning uthängda kläder, råkade derunder sticka sig i ena fingret å en tagg på en krusbärsbuske. Ej aktande det lilla såret, ur hvilket något blod flöt, fortsatte hon obekymrad sitt arbete, tills hon fick erfara att små sår ej äro att förakta. Under häftiga plågor svulnade inom kort handen och armen till förskräcklig storlek, hvilken svulst sedermera gick in åt bröstet. Enligt hvad sports, lär qvinnan i går forslats till larsarettet.
Under symptomer tydande på blodförgiftning afled kort efter jul en äldre mansperson i Fide socken, hvilkens död orsakats genom vårdslösande af ett obetydligt sår.

Vadan af att lägga brinnande tobakspipa i fickan fick nyligen en person härifrån trakten erfara. En halftimme efter pipans nedläggande tyckte mannen att kläderna kändes ovanligt heta, men utan att bry sig derom fortsatte mannen sin väg tills han nödgad af brandlakt och olidlig hetta å v.nstra sidan beqvämde sig att efterse orsaken, Det befanns då att fickan och innantyget å tröjan jämte byxorna å venstra sidan voro alldeles förkolnade, så att mannen hade stor möda att släcka »elden under askan».

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1891
N:r 201

Postkungörelse.

Välfrejdad och till myndig ålder kommen mansperson, som är villig åtaga sig landtbrefbäring antingen 3 gånger i veckan med begagnande dervid af häst och åkdon, å en, 3,2 nymil lång ringlinie Roma poststation—Björke skolhus—Atlingbo skolhus—Hogrän skolhus—Valls skolhus—förbi Mickels, Tynne och Björke skolhus åter till Roma poststation
eller ock med gående bud 3 gånger i veckan fram och åter å den 0,8 nymil långa sträckan Sanda poststation—Mästerby skolhus,
anmodas att sednast den 30 innevarande månad till undertecknad ingifva anbud å härför fordrad ersättning, hvarefter kontrakt kommer att upprättas med den minst fordrande, så framt han i öfrigt anses till landtbrefbärare lämplig.
Visby postkontor den 17 December 1891.
Gustaf Wigren,
Poustmästare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 December 1891
N:r 197

Från landsbygden.

Eskelhem, 7 Dec.
Ett om särdeles groft okynne vittnande spektakel utspelades vid Simonarfve för några dagar sedan. På stället arbetade samtidigt smeden Tomson med tillhjelp af tjugoårige ynglingen Anton Vahlgren och en skomakare med sina lärpojkar. Under dagens lopp utkom en af skomakareläringarne, Axel Liddin från Sanda, hvarvid på lek en täflan uppstod medelst snöbollskastning nämde ynglingar emellan. All denstund täflingen troligtvis blef något långvarig uppmanade smeden, Vahlgren — en skicklig skytt och som för tillfället hade sitt bakladdvingsgevär med sig ismedjan — skjut efter Liddin så blir du af med honom, hvilken uppmaning Vahlgren ej drog i betänkande att efterfölja, utan lydande sin mästares befallning laddar han bössan löst och springande efter Liddin en 50—60 steg, aflossar han på omkring 2 fota afstånd från den flyende skottet, som träffar Liddin i höften och hvilket enligt rådfrågad läkares utsago kunnat förorsaka ganska menliga följder, om det träffat endast ett par tum högre. Vahlgren uppmärksammad på förhållandet lofvade helt gemyntligt pojken 1 krona blott han ville tiga med det skedda; men troligtvis blir nöjet eller okynnet honom ganska dyrt, alldenstund andra akten i detta drama kanske kommer att utepelas vid Gotlands södra häradsrätt.
På tal om vårdslös skjutning kan äfven nämnas att på ett bröllop härstädes för en tid sedan den utanför posterande ungdomsskaran var så ifrig i sina hedersbetygelser medelst skjutning att de ej aktade för rof att sönderskjuta rocken på flera ställen för en af de härvarande marskalkarna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 December 1891
N:r 191

Mönstring

med beväringsmän tillhörande Klinte kompaniområde nr 185 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 10 f. m, hos handlanden Krökstedt å Klintehamn med beväringsmän från Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde och Väte socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 10 f. m. å samma ställe med beväringsmän från Klinte, Fröjel, Ejsta och Sproge socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Klintehamn den 28 November 1891.
A. Lange,

Befälbafvare för Klinte kompaniområde n:r 185.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1891
N:r 188

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
För att ha promenerat å jernvägen mellan Barlingbo och Roma hade länsman Håkanson instämt statkarlen P. Othberg, Stenstugu i Endre. Han erkände, Utslag vid elutsammanträdet.

För oordentlig bokföring samt för det han, oaktadt han borde inse sitt obestånd, fortsatt sin rörelse i uppenbar atsigt att fördröja konkursens utbrott dömdes handl. A. Hellgren i Sjonhem till 2 månaders fängelse. Hellgren har afvikit från orten.

»Finngubben» framme. Som våra läsare torde minnas var för någon tid sedan en »Finngubbe» ute och gick i Sanda samt fördref trolldom mot kontant erkänsla. Bland andra, han sedan hemsökte var också eu hustru Elisabet Rosvall, Skogs i Vänge. Mot 30 kronor: borttog han trolltyget i hennes ladugård samt sade dessntom att Olof Johansson, boende & samma ställe, nog vore den, som tillstält trolltyget. Detta hade hustru Rosvall sedan berättat för en grannqvinna, och med anledning häraf hade Johausson instämt sagda hustru Rosvall för ärekränkning. Hon förklarade att hon endast till sin grannqvinna sagt, att »finngubben» påsvått att Johansson var trolldomens upphofsman, »men det tror jag inte», hade hon tillagt. Utlåtande vid slutsammanträdet.
Ett ruskigt mål förekom vid sammanträdet i måndags. Hemmansägaren Gustaf Andersson Stora Velinge i Butle hade vid ett föregående tillfälle med ed friat sig från beskyllningen att hafva öfvat djurplågeri å cn honom tillbörig hingst. Till Anderssons fördel hade hustru Johanna Karlsson, som sade sig ha varit närvarande, vittnat. Då kronolänsman Boberg emellertid till detta sammanträde på förekommen anledning instämt sagde Andersson med yrkande om. ansvar för mened, uppträdde hustru Johanna Karlsson och berättade under strida tårar att hon förut vittnat falskt, dertill tubbad af Gustaf Andersson, Hon berättade:
Åtta dagar före djurplågeriets senaste behandling vid tinget hade Gustaf Karlsson inkommit till Johanna Karlsson, som då var ensam, och frågat henne, om hon ville göra honom en tjenst. I så fall skulle hon få tillbaka en ogulden revers å 60 kr. samt dessutom erhålla en tunna säd. Hustrn Karlsson hade i början nekat, men då Andersson upprepade gånger legat öfver henne och yttrat att han utan hennes vittnesmål säkert skulle bli fast, gick hon in på att vid tinget säga som Gustsf Andersson förestafvade, nämligen att hon sett honom vid det tillfälle han skulle misshandlat hingsten samt då iakttagit, att han blott slagit hästen två gånger öfver manen med en sveg. Ville hon ej göra detta, skulle han lemna skuldsedeln till inkassering.
Sedan Andersson gått, hade Johanna Karlsgon till sin man, som kommit bem, sagt, att hon kunds hjelpa Andersson, hvarpå Karlsson, i tro att hustrun verkligen visste något, underrättat Andersson derom, och så hade tillkomsten varit af vittnesmålet, som hustru Karlsson sade sig bittert ångra. Hon tillade också att Andersson tagit henne med sig till ängen, der djurplågeriet skett, ocs noga visat henne platsen samt gifvit henne upplysningar.
Gustaf Andersson bestred alltsammans. Han hade hvarken tubbat henne eller lofvat henne något.
Åklagaren fick för vidare bevisning uppskof till andra rättegångedagen af första sammanträdet å höstetinget.

För utfående af skadeersättning hade samme Gustaf Andersson instämt Olof Levander och Olof Levén, Velinge i Butle. Hans påstående var, att de skulle ersätta honom med 1C0 kronor för det hans skog år 1888 tagit skada genom eld, uppkommen genom Levéns vårdslöshet vid tyning. Levander var instämd såsom den, för hvars räkning Levén tynat, Levén bestred att ovarsamt ha anlagt eld för tynandet. Tvärtom hade detta skett på vattenhaltig mark, och lågorna hade fattat i tunen innan någon verklig eld hunnit göras upp. Man hade snart blifvit herre öfver branden, som endast torkat några mindre trän, så att Anderssons förlust möjligen kunde motsvara värdet af en kast ved. Den förstörda tunen hade Lavén återställt, ehuru Andersson ansåg densamma ej tillräckligt god. Aundersson hade, påstod Levén, stämt endast af hämd derför att svarandens söner vittnat mot Åndersson.
Levander, som icke kunde finnas hafva del i målet, då han ej varit närvarande, då elden uppgjordes, skildes ifrån målet och tillerkändes 15 kronor af Andersson för sin inställelse.
Ett vittne Jakob Karlsson intygade det att skadan varit ringa, dels att den tun Levén uppfört vore fullgod.
Andersson bestred allt hvad svaranden och vittnet sagdt och vidblef sitt yrkande om ansvar å Levén för vårdslöshet vid uppförande af eld, dertill på opasslig tid, dels om ercättning. Han erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af höstetingets första sammanträde.

För missfirmelse hade återigen samma Gustaf Andersson instämt O. Levander, som vid flere tillfällen skulle ha kallat käranden skojare, bedragare och förb-d rackare, första gången vid den ofvan nämda skogsbranden, senast i somras. Svaranden bestred. Uppskof.
Ett vattenmål. Husbönderna J. Rondahl, K. Olofsson, Axel Engström och P. Pettersson hade imstämt husbondesonen Karl Hellgren, Hammars i Kräklingbo med yrkande om ersättning för det han våldsamt bortritvit en damlucka för en såg, och derigenom hindrat dem att använda en bredvid liggande qvarn.
Hellgren å sin sida hade uttagit genstämning å kärandena med påstående att de måtte ådömas ansvar för det de i olaga tid haft damluckan nere — dertill tillspikad — och derigenom förorsakat öfversvämning å hans jordar.
Båda parterna erhöllo uppskof för sakens närmare utredning.

Öfverdådig framfart. På a gifvelse af busbonden Jakob Ringbom, Liknatte, i Stenkyrka hade länsman Smedberg instämt husbonden T. Karlsson Sudergårda i Stenkyrka. Enligt stämningen skulle saken ha tillgått så:
Ringbom hade lördagen 7 November på aftonen på vägen mellan Visby och Stenkyrka i Lummelunda upphunnit en skjuts, som han tillropat att antingen väja eller köra fortare. Då Ringbom sedan försökte komma förbi skjutsev, som emellertid fortat betydligt, vände Karlsson, som var körsvenn en, hästen tvärs öfver vägen, derigenom hindrande Ringbom att komma förbi, Detta upprepades tre gånger, tredje gången ofvan en backe vid Etebols, med den påföljd att Ringboms vagn stjelpte, hvarvid bak- och framvagnen skildes, hästarne satte af i sken och Ringbom fick en stöt i hufvudet så att ett stort sår uppstod, hvarjämte han skadade benet.
Svaranden bestred detta. Han hade, enär det var mörkt, icke märkt någon skjuts förrän Ringboms hästar skenat förbi honom.
Som vittnen hörde åklagaren skolläraren Axel Lindgren i Stenkyrka, hvilken vid tillfället åkt med målsägaren, samt nu afgaf en vittnesberättelse öfverensstämmande med hvad här ofvan omtalats.
Pigan Kristina Rudberg, som åkt med Karlsson, hade ett par gångar hört högljuda rop från personer som åkte fort efter dem, men ej sett något af Ringboms skjute förrän ett par hästar skenade förbi med något som hon antog vara en framvagn.
Johan Lundin, Lundbjers i Lummelunda, berättade, att Ringbom kört om honom på vägen och äfven sökt komma förbi Karlsson, men plötsligt ett par gånger hållit inne hästarne, såsom vittnet antog emedan Karlsson vändt tvärs öfver vägen. Sedan hade han träffat Ringboms stjelpta skjuts och då sett att R. var blodig. På särskilda frågor berättade Lundin att Karlsson vore känd för att köra öfverdådigt och ej släppa någon förbi sig, Lundgren att Karlsson ett par gånger mot ersättning i penningar sökt förlikning med Ringbom. Detta senare erkände Karlssop, men sade det ej ha skett derför att han var skyldig, utan för att slippa allt bråk.
Åklagaren öfverlemnade målet. Ringbom fordrade 25 kronor för sveda och värk och 25 kronor för inställelsen, Karlsson fordrade 50 kronor för sin inställelse,
Utslag vid slutsammanträdet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 December 1891
N:r 187

Till valförrättare

vid det 3 Januari 1892 blifvande kyrkoherdevalet i Hejde har domkapitlet utsett kontraktprosten Buddin i Eskelhem med kyrkoherde R. Uddin i Sanda till ersättare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 November 1891
N:r 176

Tillskott

ur presterskapets löneregleringsfond har tilldelats kyrkoherdarne i Hangvars, Atlingbo, Hörsne, Sjonhems, Levide, Östergarns, Hejnums, Vänge och Follingbo pastorat samt komministrarne i Östergarn, Fardhem, Sanda och Dalhem.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 November 1891
N:r 175

Auktion Norrgårda i Sanda.

Onsdagen den 11 innevarande November från kl. 9 f. m. låter sterbbusdelägarne efter aflidne husbonden Olof Pettersson, Norrgårda i Sanda, genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja bela lösöreboet, bestående af guld och silfver, koppar-, malm-, jernoch blecksaker, porslin och glas, sängkläder och linne; möbler, bestående af byråer, skänkar, 1 kommod, bord, stolar, sängar, speglar och väggur m. m., 1 väfstol med tillbehör samt träkärl at hvarjehanda slag; åker- och körredskap bestående af 1 tröskverk, 1 vindmaskin, reg- och arbetsvagnar, 1 kälkrack, flere par arbetskälkar, slät- och krokpinnharfvar, vänd- och spetsplogar, vrångoch foderhäckar, 2 par selar samt smedoch snickareverktyg; kreatur; bestående af hästar, oxar, kor, får och höns, 1 parti spannmålssäckar, 8 st, strömmingsgarn samt diverse ämnesvirke m, m. Godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1 nästkommande Februari, andra betala vid anfordran.
Sanda den 2 November 1891.
Efter anmodan,
A. OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 November 1891
N:r 172

Väghinder.

Landsvägen emellan Krampebro i Fole och Tibbles i Hejdeby socken är i anseende till omläggning af en der befiotlig bro aflyst från begagnande från och med måndagen 2 till och med onsdagen 4 nästkommande November, och kan i atället begagnas vägen från Krampebro genom Fole och Bro socken och vidare till Visby.
Likaledes är aflyst vägen mellan Hugrefs i Gammalgarn och Sandviken från begagrande torsdagen 5 November, då en bro invid Davide gård omlägges; i stället kan tagas vägen förbi Ötergarns kyrka.
Till följd af broomläggningar aflyses i November månad:
landsvägen från Ejmunds i Mästerby till Gardrungs i Stenkumla från och med tisdagen 3 till och med torsdagen 5:te, då i stället vägen genom Sanda och Eskelhem socknar kan begagnas;
s. k. prestvägena från Klinte kyrka till Fröjel fredagen 6:te, då vägen i stället kan tagas från Klinte kyrka öfver hamnen och derifrån till Fröjel;
s. k. Hejdebogata fredagen 6:te och lördagen 7:de, under hvilka dagar istället kan begagnas vägen från Loggarfve i Klinte till Hejde; och
landsvägen från Vible i Vesterhejde till Visborgs kungsladugård måndagen 9:de, då i stället kan tagas vägen från Bjers i Vesterhejde till landsvägen vid s. k.
Zion och derifrån denna väg till Visby stad.
Tisdagen och onsdagen 10 och 11 instundande November komma 22:e broar vid sju strömmar å landsvägen mellan Slite och Boge att omläggas, till följd hvaraf vägen derstädes blir ofarbar; i stället begagnas vägen från Slite till Klintes i Othem och derifråa till Boge.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Oktober 1891
N:r 168