Dödsfall.

Åttiofem år gammal har änkefru Lovisa Mårtensson, Rute, avlidit. Hon var änka efter arbetsförmannen Karl Mårtensson, Hangvar, och sörjes närmast av barn och barnbarn.
— I den höga åldern av nära åttioåtta år har förre hemmansägaren Anton Dahlström, Råby i Hejdeby, avlidit. Gården vid Råby, som han övertog efter fadern, innehade han till 1922, då han överlämnade den till en son. I sin krafts dagar innehade han flera förtroendeuppdrag och var bl. a. kyrkvärd under många år. Närmast sörjes han av två söner och två döttrar.
— Fru Anna Gerdén, Söderköping, änka efter framlidne rådmannen i Visby Per Johan Garden, avled på måndagskvällen. Den bortgångna, som var livligt humanitärt intresserad, var född i Väskinde 1868. Hon sörjes närmast av tre döttrar, Ester, folkskollärarinna i Söderköping, Ellen, folkskollärarinna i Stockholm, och Ebba, telegrafist i Nyköping.
— Förra hushållerskan Maria Björklund, Bläse i Fleringe, avled i dag i en ålder av åttionio år. Hon var född i Hangvar och kom sedan som hushållerska till den för någon tid sedan avlidne Karl Björklund, Bläse. Denna befattning innehade hon i fyrtiofem år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 December 1946
N:r 282

Om upprättandet av ett lantvärn på Gotland år 1801.

Av Nils Vilhelm Söderberg.
II.

På morgonen den 9 mars finna vi landshövdingen och landssekreteraren i landshövdingens resvagn — eller kanske kursläde — dragen av gästgivarhästar på väg österut till Kräklings gästgivargård, där han skulle möta allmogen från Kräklinge ting. Därifrån gick vägen tillbaka igen, närmast till Tule i Ganthem, där sammanträde hölls med Lina och Halla ting kl. 12 och slutligen till Röstäde i Ekeby, där Endre och Dede ting mötte kl. 4 e. m. Protdkollet från dessa sammanträden är daterat i Röstäde.5) Vad som sagts på de olika mötena får man inte veta. De ha väl varit sig tämligen likartade. Landshövdingen har för allmogen framställt landets farliga belägenhet och nödvändigheten av det av Konungen anbefallda lantvärnet och vidare meddelat att Visby borgerskap beslutat biträda vid dess upprättande. Han förklarade vidare att ingen annan exercis skulle påfordras än som vore nödvändig för gevärens laddande och och \”för dem själfva icke skadeliga handterande\”, samt att t. v. inga vårdkasar skulle uppsättas eller strandvakter utgå. Allmogen å sin sida förklarade sig villig och skyldig att deltaga i landets försvar. Varje husbonde skulle vara beredd att mottaga gevär och ammunition och för övrigt skulle nödvärnsvapen som pikar, klubbor och påkar anskaffas så att man kunde\” gå fienden försvarsvis till mötes om fiendtliga anfall av i land satte besättningar på denna vår ö skulle ske\”.
Man får icke föreställa sig detta lyckliga resultat av förhandlingarna som beroende på ett landshövdingens diktat, på vilket allmogen svarade ett mer eller mindre tvunget \”ja\”. Gotlänningarna visste vad det var fråga om. De hade ansvarat för
sin ös säkerhet under ofredstid förr, finast under kriget 1788-90. Deras talmän ha säkert sagt sin ärliga mening. Det framgår av att de hade ett villkor att ställa upp. Om de under exercis eller eljes skulle kommenderas av främmande befäl skulle de bli väl behandlade av detta. Det var icke något nytt krav. Det begärde den gotländska allmogen av landshövding von Hökerstedt år 1742, då man ännu hade i friskt minne att förhållandet inte varit så väl beställt i detta hänseende under \”den stora ofredens\” dagar. Det var fullmyndiga män, som gjorde sin plikt efter bästa förmåga, det skulle deras officerare förstå.
Från Röstäde ställdes förmodligen kosan tillbaka till Visby, men nästa dag kl. 10 f. m. mötte landshövdingen Bro och Bills ting vid Gute i Bäl för att kl. 4 e. m. samma dag sammanträffa med Forsa ting vid Angelbos i Lärbro. Nästa dag, den 11 mars, samlades Rute ting vid Rute kyrka och kl. 4 e. m. sammanträdde Lummelunds ting i Stenkyrka prästgård. Mötet var ursprungligen utsatt till Grausne. Ändringen var dock utan tvivel endast till fördel för herr landshövdingen och hans följeslagare, ty i Stenkyrka härskade prosten J. N-son Lutteman och hans hustru Lovisa Fredrika Bacher, som säkerligen visste att väl förpläga de höga herrarna från staden.6)
Därmed voro sammanträdena med Norra häradet avslutade. Om dessa är endast antecknat i Röstädeprotokollet :5) \”mutatis mutandis7) enahanda sammanträden och lika utgång deraf\”. Efter ett par dagars uppehåll kom turen till Södra häradet. Där hölls det första sammanträdet med Garde ting vid Kyrkebys i Etelhem den 20 mars kl. 9 f. m. följt av möte med Burs ting vid Häggdarfve \”på Nähr\” kl. 4 e. m. Följande dag gällde det Hemse ting, som samlades vid Tjengdarfve i Hemse kl. 9 f. m., Grötlinge ting vid Lingsarfve i Hafdhem kl. 3 e. m. och slutligen Hoburgs ting vid Botvide i Öja. Den 22 hölls inga sammanträden, vi våga förmoda, att landshövdingen då vilade ut i prosten A. Ekholtz gästfria hem i Fardhems prästgårds). Den 23 mars gick färden vidare till Burge i Levede, där Fardhem och Habblinge ting mötte kl. 9 f. m., och slutligen hölls den sista sammankomsten med återstående Hejde, Banda och Stenkumla ting vid Sandäskes kl. 11 fm. Här är protokollet för Södra häradets sammanträden uppsatt5). Resultatet var detsamma som i Norra häradet : \”Försäkrade hear och en af allmogen samt de öfriga socknemän, hvilha redan å utsatta samlingsställen blifvit hörda och sig uttalat, at med oförfärat mod samt ett för Konung och Fosterland Warmt fjärta söka til at fullgöra hvad på dem kunde ankomma och at på sätt omständigheterna medgåfvo samt ända mål af detta Landtwärns upprättande öfwerensstäma\”.

5) Landskansliets utg. handl. 1801, pag. 81. LA.
6) Berta Wiman, Präster och Patroner, Visby 1933.
7) Ung. = med smärre ändringar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 3 December 1946
N:r 281

Dödsfall Lovisa Mårtensson.

Vår älskade moder mormor och farmor Lovisa Mårtensson har i tron på sin Frälsare lugnt och stilla insomnat i sitt 86:e levnadsår. Sörjd och saknad av barn, barnbarn, barnbarnsbarn, släkt och vänner.
Rute den 1 dec. 1946.
BARNEN

Tack och farväl kära mor.
Du nu de kära lämnat har.
Vi komma alla efter hand,
Då knytes åter fridens brustna band.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 2 December 1946
N:r 280

Medborgarekurserna.

Klart för kursen i Rute.
Måndags kväll hölls ett sammanträde i Folkets hus i Rute med representanter för olika folkföreningar i orten. Vid sammanträdet, som hölls under förman Oskar E. Carlssons ordförandeskap, beslöto de närvarande att utgöra kursbestyrelse, varjämte arbetsutskott och lokalt ombud för kursen tillsattes.
Sammanträdet inleddes med att:fiskeriinstruktör T. Gustavsson, Visby, lämnade en orientering över medborgarkurserna och redogjorde för programmet för den tilltänkta kursen i Rute.
Till lokalt ombud för kursen valdes förman Oskar E. Carlsson och till övriga ledamöter E. Holmer, O. Hedberg, K. E. Hansson och Valter Larsson.
Man enade sig om att den lämpligaste tiden för kursen var slutet av januari och början av februari nästa år. Föreläsningarna komma att hållas på kvällarna med början kl. 19,30. Som regel uttalade man sig för att föreläsningar eller övningar hölls på måndag, tisdag, torsdag och fredagskvällar. Till lokal för kursen hoppades man kunna få Folkets hus i Valleviken.
Ett preliminärt program diskuterades och fick följande sammansättning: statskunskap 4 förel., kommunalkunskap 4 föret, våra skatter 2 föret, hembygdskunskap 2 föret, hembygdsvård 2 föret, litteraturhistoria 2 förel., hälsovård 2 förel., heminredning och hemvård 2 föret, samt utrikespolitisk översikt 2 förel., 1 anslutning till föreläsningarna om skatterna kommer en kurs i självdeklaration tat hållas. Denna beräknas omfatta 6-8 timmar och kommer att ledas av någon taxeringssakkunnig i orten. Mötet uttalade sig för att någon eller några föreläningar borde beröra efterkrigsproblemen, och kursföreståndaren erhöll i uppdrag ordna med denna. sak. Åt arbetsutskottet uppdrogs vidare vidtaga anordningar för att kursens öppnande.oeh avslutning skulle få högtidlig prägel.
Kursbestyrelsen beslöt göra framställning till såväl kommunen som till olika organisationer angående anslag till kursen. Genom de anslutna organisationerna kommer även anmälningar till kursen att emottagas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 september 1943
N:r 224

Rute pastorat.

E. o. prästmannen N. H. Mårdh har förordnats att fr. o. m. 1 oktober tills vidare under den tid kyrkoadjunkten E. Percival fullgör militärtjänst uppehålla kyrkoadjunktstjänsten i Rute pastorat. Vice pastor H. Ringgren uppehöll tidigare detta förordnande men denne har av domkapitlet beviljats tjänstledighet från 1 okt. för fortsatta studier.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 september 1943
N:r 224

De gotländska landsvägarnas gåta. III.

Nog kan en sådan anordning synas alldeles omöjlig att främja vänväsendet, men verkligheten visar motsatsen, så att ännu just inom sådana flank ligga gamla ofta ännu präktiga färdevägar, som länge fyllt ett livsbehov och alltjämt kunna ha en uppgift. Låt oss blott peka på vägen från Buttle förbi Gurfiles i Ala inöver myrlandet till nyssnämnda hed och från Lavase i Ala över stora bron i dithörande myr in i samma digra skogsområde, därifrån vägar för övrigt utbreda sin i flera riktningar mot Anna, Norrlanda och Ganthem. Man kan också tänka på vägarna i Kapellskogar t. ex. förbi \”Munkstenarna\” (ett par sammanställda skeppssättningar) så ock gamla vägsträckningar från Havdhems kyrka t. ex. förbi Lejsunns och fram till Kruse i Alva och vidare.
Måhända kom från första stund \’\”gamla prästvägen\” från Brinnsarve i Ardre förbi Millklintar till Glose i Gammelgarn till stånd i ett sådant Sandhamn och likaså vägen från Gaustäde i Bunge till Skymnings i Flerinne – båda förenade olika delar av var sin fjärding. Exemplen kunna mångfaldigas. Till och med genom själva Mästermyr har man spårat en gammal vän – från Sallmunds i Levide (ligger efter allt att döma i själva huvudbygden av socknen) i riktning mot Silte kyrka.
Men jämte tingsindelningen måste nog man räkna med en annan faktor av största betydelse – den begynnande lagstiftningen, lanstadnandena, sedermera sammanfattade i Guta lag, som tvivelsutan i vissa partier har sina rötter i denna tid, men, visserligen i sin nuvarande skriftlina avfattning föreligger som en avgjort kristen produkt och sträcker sitt inflytande långt framåt. Här möter en hel del kloka bestämmelser av vänrättsnatur, t. ex. om allmänningar och enskild jordägare, som vill stänga, där, och hur biväg från huvudvän får tagas in över åkerfält till enen odling och om stängsel kring ägor och gårdar – om farwenum manns – ja t. o. m. stadgas om visst årligt underhåll av vägar – om broa gierth – allt av största betydelse flera hundra år framåt. Det är\’ rentav så att man tycker sig redan här få en skymt av alla de olika åkerlapparna lapparna om vartannat som storskiftena på 1700-talet sökte ordna om och alla sockenallmänningar eller ohägnade öppna fält, som 1700-talskartan framvisar, korsade av ett otal färdevägar. Med kännedom om detta löser sig mycket av landsvägarnas gåta, t. ex. den till formen enastående Libbenarvekviar i Havdhem! Men – kristendomen har kommit. Liksom den forna dyrkan av vattengudomligheter och soldyrkan fått vika för asakulten, så får nu denna rymma fältet för Vite Krist, blotplatser övergivas, stubbgardar brännas eller rivas, nya tempel byggas och deras klocKeklang strömmar bittida och sent ut över skog och myr. En ny ordning i landet gör sig gällande – sockenindelningen, som vänder bygdens ansikte mot kyrkan, bryter sönder vad som icke kan enas omkring denna som centralpunkt och låter skog, alvar eller myr få till uppgift att vara gränsvakt kring sitt så slutna område. Så får Gotlands vägväsen ett nytt tillskott, vars inflytande ligger i öppen dag allt intill detta nu.
Det skulle föra för långt att här gå i detalj, området är för vidlyftigt. Må \”stenarna tala\”! Det må vara nog att erinra om några minnesstenar, stenkorsen, som markera de gamla landsvägarna genom Medeltiden och de flesta bära vittnesbörd ännu i nutida vägnät t. ex. stenen vid Gunilde i Sanda, vid Burs kyrka, vid Tjengvide i Kräklingbo, vid Dalhems kyrka, vid gamla Endrevägen 1/2 mil från Visby, där sockenprästen Jörgen år 1336 blev ihjälslagen av en örn, vid Boge kyrka ävensom stenen vid Rute kyrka ni. fl. Vägarna tycks vara något av det mest konservativa som människorna befatta sig med.
Ännu en faktor till vägväsendets utveckling måste tagas i sikte, enligt mångas mening den viktigaste och väsentligaste, och därtill i hög grad kulturfrämjande, alltså även starkare verksam ju längre det skrider framåt. Det är handelsutbytet, köpenskapen. I den mån som den grå forntidens självhushåll, där varje familj var sig själv nog, löstes till vidgad företagsamhet med stamfränder och andra, måste handelsutbyte komma till stånd, kanske först i avseende på nya och bättre vapen och prydnader, men sedan så småningom rörande förnödenheter av alla slag. Men det dröjde nog länge innan affärsverksamheten tog sådan omfattning att den påverkade vägväsendet. Om de gotländska Kaupe, Kaupare och Kaupungs markera platser för köpenskap, vilket ligger nära till hands, åtminstone vad det sistnämnda angår, är oklart och än mer om handeln i så fall mäktat inverka på vägnätet. Den första handeln var väl icke stationär utan mobil, rörlig, och det är nog i alla tider så att affärsverksamheten lika mycket utnyttjat de förut banade vägarna som den skapat nya färdevägar och farleder. Handelsmannen liksom den enskilde sökte sig dit där han kunde räkna på kunder och marknader – i första hand de sjöfarandes, vikingarnas utfartslägen, båthamnar, fångstplatser m. m., kanske också till större kultplatser. Har väl någon ens gjort ett försök att utforska våra lanthamnars och våra fiskelägens historia t. ex. hamnen vid gamla Akergarn, där helge Olof byggde kyrka och döpte gutar eller Lickershamn, som säkerligen bär sitt namn efter Lickair Snelli i Gutasagan (Kap. 4)? Där inne i Lauterhornsviken på Fårö ligger namnlösa \”Gamla hamn\” med resterna av S:t Äulas körka och på aurburgen där går väg förbi.
K. Örg.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 september 1943
N:r 223

Idrott och sport.

\"\"

Gotlandsfotbollen.
På grund av utrymmesskäl blev en del idrottstext överstående från gårdagens nummer, däribland följande notiser och resultat från de gotländska serierna.

Othem statade med 8 man – VIF protesterar.
VIF spelade i Othem på söndagen och det tycks dra ihop sig till ett litet efterspel till detta möte. VIF-ledningen ämnar nämligen hos fotbollförbundet påtala det förhållandet att domaren blåste till spel trots att Othem endast hade åtta man på planen. På grund av att en bil försenats saknades tre man i Othem laget och sedan man väntat en stund beslöt man sätta in en reserv. Denne lämnade emellertid planen kort efter det startsignalen blåsts men spelet fortsatte. Fotbollförbundet får nu avgöra hur det skall förfaras med matchen.
VIF hade ett kraftigt övertag i första halvlek och tog ledningen med två mål, inspelade av Sjöberg och Larsson. I andra halvlek blev det 2-1, då Othem slog in en långboll mot VIF-målet. Broman och Lundh missförstodo varandra och\’ följden blev att bollen rullade i nät. Några minuter före full tid kom dagens andra diskussionsämne i form av en straff för Othem, som väckte förundran hos båda parter. Medan det borde ha blivit frispark för VIF, något som domaren förmodligen också avsåg till en början, ändrade han sedan sitt domslut därhän att det blev straff för hemmalaget, som vänsterbacken slog in och därmed räddade en poäng åt Othem.

Domherre var Kjellberg, Slite.
AIK vann klart över A 7 med 5-1 i eftermiddagsmatchen på Gutavallen. AIK var klart överlägset och Glyn ordnade i första halvlek 2-0. Därefter kom A 7:s vi med artilleristernas enda mål och sedan kom AIK med flera bidrag till målskörden. Allan Persson gjorde tredje, Inge Claeson fjärde och Glyn Persson sista målet.
Reservlagsserien: Slite-Fårösund 1-5 Klintehamn-VIF 2-5 AIK-A 7 inställd.

Juniormatchen Gute-VIF slutade 0-0.
De uppskjutna matcherna.

Fotbollförbundet har nu bestämt tider för diverse uppskjutna matcher. I Div. I spela Alva och AIK den 7 nov. och A 7-Hablingbo den 31 okt., båda uppskjutna från 29 aug. Den 7 nov. spela också Slite och A 7 både A- och reservlag. Matchen AIK-I 18 i reservlagsserien, som inställdes 5 sept., blev w. o. till AIK. Juniormatchen A 7-1 18 spelas 3 okt. och I 18-AIK 10 okt.
Gotlands polisman och åklagare tävlade i går för sjunde gången om landsfogdens i Gotlands län vandringspris i pistolskytte. Tävlingen hade samlat 26 deitagare, och de bästa resultaten blevo: 1) H. Olovsson, Visby, 153 poäng. Olovsson fick härmed sin tredje inteckning i priset och erövrade det för alltid. 2) C. Edström, Visby, 143 p., 3) S. Karlsson, Visby, 140, 4) E. W. Åkerberg, Visby, 137, 5) H. Jönsson, Rute, 137, 6) T. Högfeldt, Visby, 136, 7) H. Jarlheden, Visby, 135, 8) H. Strage, Visby, 134, 9) A. Hammarström, Fårösund, 133, 10) E. Örnfeldt, Fårösund, 131, 11) J. Lesley. Hemse, 131, 12) S. Erlandsson, Visby, 125, 13) H. Ullman, Visby, 125, 14) landsfiskal Nordbeck, Hemse, 122, 15) 1-1. Gutefeldt, Visby, 119 poäng.
Tävlingen omfattar tre sexskottsserier på 7,65 Waltherpistol och högsta möjliga poängtal är 180.
Inteckning i vandringspriset fick \’år 1937 fjärdingsman H. Jönsson, Rute, med 139 p., 1938 H. Olofsson, Visby, 150 p., 1939 dito 153 p., 1940 stndsfiskal H. Ullman 148 p., 1941 H. Jarlheden, Visby, 152 p., 1942 W. Remén, Slite, 141 p.
Till gårdagens tävling hade priser skänkts av fjärdingsmännen i Slite, Löfquists möbelaffär, Lindsströms järnhandel, Johanssons urmakeriaffär, Sylve Norrbys bokhandel, Schenholms eftr., färghandlare H. Karlsson, urmakare Sten Magnusson, Tempo, kontorist Karl Heller, Knut Falcks eftr., Östergren & Arvidsson, J. Ridelius bokhandel, Lindblads bosättningsmagasin samt handlanden Hj Pettersson, Roma.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 september 1943
N:r 223

Auktion i Rute.

FREDAGEN DEN 24 SEPT. kl. 11,30 f. m. hos Gust. Löfqvists sterbhus, Sigleifs, varvid med anledning av gårdens försäljning avyttras div. lantbruksmaskiner och redskap samt en del inre lösegendom.
FRITIOF JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Osdagen den 22 September 1943
N:r 218

Auktion Furillen

Lördagen den 25 dennes med början kl. 13,00 försäljes å arbetsplatsen vid kajanläggningen å Furillen några partier begagnat byggnadsvirke (sparrar, plank och bräder), 2 st. mindre pråmar, båtar samt div. marketenteriinventarier, madrasser m. m. Kontant likvid.
A.-B. VÄGFÖRBÄTTRINGAR, tel. Rute 51.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 21 september 1943
N:r 217

Auktion i Rute.

FREDAGEN DEN 24 SEPT. kl. 11,30 f. m. låter Gust Lökqvists stebhus, Sigleifs, med anledning av gårdens försäljning genom auktion avyttra: Redskap: slåtter- o. såningsmaskiner, hästräfsa, vändplogar, fjäder- o. slätharvar, sättare o. foderhäckar, skumplog, släde, kälkrack, arbetskälkar, åkkärra, lastvagn, 3 arbetsvagnar, rotfruktsskärare, hackelsemaskin, vind- o. frösåningsmaskiner, par- o. enbetsselar, decimalvåg, hyvelbänk, snickareverktyg, tjärfat, kättingar, div. handredskap m. m. 1 mindre parti träkol, takspån, taktegel. 1 kviga, kalvfärdig i nov. Inre lösöre: antik soffa, antik ekkista, soffor, sängar, bord och stolar, skänkar, glas o. porslin, väv, täckbåge, mangel, spis, div. laggkärl m. m.
Betalninganstånd till den 1 febr. 1944 med vanligt äganderättsförbehåll eller vid anfordran.
Visby den 18 sept. 1943.
Fritiot Jacobsson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 september 1943
N:r 215