Dödsfall Julius Ledin

Tillkännagifves att Handlanden Julius Ledin, efter en lång och tärande sjukdom stilla och fridfullt afled vid Gerungs i Ruthe, torsdagen den 2 Oktober kl. 7 e.m. i en ålder af 88 år, 7 månader och 8 dagar, djupt sörjd och saknad af åldrig fader, syster, tvänne systerbarn och svåger, slägt och många vänner.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Oktober 1890
N:r 156

I anseende till afflyttning från orten

låter fröken Fredrika Kolmodin medels offentlig, frivillig anktion, som förrättas vid Risogn3 i Ruthe torsdagen den 9 instandande Oktober och börjas kl. 10 på dagen till den högstbjudande försälja en del at sitt lösörebo, såsom möbler, deraf 1 byrå, 2:ne soffor, 1 sängställe, kommoder, 1 gungstol, bord och stolar; jero- och blecksaker, hvaribland en jernspis samt diverse kokkärl, träkärl och andra husgerådssaker, 1 parti sängkläder, goltmattor och 1 bodiorede.
Vid samma tillfälle försäljas äfven 2 st, arbetshästar, 1 unghäst i 3:dje året, I par goda dragoxar, 1 ressläda, 1 lättgående droska samt 1 lastvagn inredd med värst. Med betalningen lemvar godkände inropare 3:ne månaders anstånd.
Othem den 25 September 1990.
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1890
N:r 153

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141

Till konsistorieombud

att bevaka respektive prestboställens rätt vid ktskilliga laga förrättningar ha utsetts: rörande Vesterby komministersboställe i Guldrupe kyrkoherde Kolmodin i Vall; rörande Gammalgarn kyrkoh. Ehrenström i Kräklingbo, rörande Kräklingbo kyrkoherde Berglund i Östergarn, rörande Lärbro kyrkoh. Nyberg i Rute och rörande Källunge kontraktsprosten Gustafsson i Fole.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Augusti 1890
N:r 129

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Augusti 1890
N:r 128

Lämnstäflingsskjutningarne

ha i dag försiggätt å vanlig plats söder om kungsladugården och hafva företett ännu mindre liflighet än föregående år.
Skjutningen verkstäldes på ett afstånd af 237 1/2 meter eller: 800 fot med 8 skott mot tioringad tafla. I täflingen deltogo ionalles 77 skyttar, deraf från Visby 14, Sanda 19, Hejde 4, Dalhem 7, Garda 7, Veskinde 6, Lummelunda 2, Stenkumla 4, Rute 2, Lina 5, Klinte 5, Tingstäde 1 och Stånga 1.
Pristagare blefvo:

Prisen, tillsammans 158 kr., utdelades af öfverstelöjtnant Schartau, på uppdrag af landsböfdingen. De bestyrande vid täfliogarne voro löjtnanterna Fahnvebjelm, Sellergren-och Blert. samt underlöjtnant G. Falk.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Augusti 1890
N:r 122

Till ledamöter i pröfningsnämden

för året har länsstyrelsen utsett:
lektorn C. J. Bergman, häradsskrifvaren Karl Nordahl, vagnmakaren K. Lindell, nämdemannven T. Viberg Endregårda i Endre, nämdeman P. Johansson Vellarfve i Roma; kyrkoherden K. F. Reuser i Stenkyrka, hemmansägären L. N. Eklund Nygårds i Fole, kalkbruksägaren L. D. Siltberg i Rute, handlanden Gunnar Bachér i Slite, skolläraren Viktor Carlsson i Gothem, hemmansägaren O. A. Nordström Björkbage i Dalhem, nämdemannen J. Österberg Hedeby i Kräklingbo, hemmansägaren J. O. Jacobsson Botval da i Ardre, hommansägaren A. J. Bergman Botvede i Sanda, styckjunkaren J. Vessman i Hogrän, handlanden R. Snöbohm i Klinte, hemmansägaren Joh. Johansson d. y. Gardarfve i Fardhem, hemmansägaren Herman Rosendal Rosarfve i Hafdhem, kyrkoherden P. R. Kullin i Vamlingbo, bemmansägaren Lars Jacobsson Tomsarfve i Eksta, handlanden Gastaf Cramér i Rone, bankdirektören W. Åkerman i Stånga, och hemmansägaren Anton Lagergren Kyrkebols i Garda.
Nämden sammanträder fredagen 19 nästkommånde September.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 Juli 1890
N:r 113

Rute hushållsgille

sammamträdde vid Fårösund och prisbelöning af djur ägde rum äfven å Fårön.
Hivogstar af norsk ras hade ej varit placerades inom gillets område; närmast hade sådana fuvnits att tillgå i Tingstäde och Martebo, och dit hade många ston förts för betäckning; numera funnes ingen närmare än på Hallfreda. Flere halfnorska hingstar hade inom området ka: strerats. Exempel anfördes dock å afvel efter sådan hingst, men ej fördelaktigt.
Af ren gotländsk ras funnos inom området goda exemplar. I anseende till svårigheten att underhålla dem ute å bete, hvilken svårighet ofta föranledde kastrering, förordade direktör Hoffman-Bang att flere landtbrukare saloge sig tillsammans för att hålla gemensam inhängnad för unghingstar. Inom Rute, Fleringe och Bunge höllos hingstar å gemensamt bete.
Premiering af hingstar af gotlandsras ansåg gillet önskvärd. För ändrad skogslagstiftning med skärpta bestämmelser uttalade sig gillet enhälligt.
Ordföranden fäste uppmärksamheten på angelägenheten att slå in på tillverkning af sötmjölksost, såsom i många fall säkrare och fördelaktigare än smörtillverkning ensamt. Man förordade ett mejeri för Rute pastorat, centralt beläget för de 3 socknarne och två för Fårö.
Angående sättet att få tjurar spaka, anfördes såsom bäst verkande att vid tidig ålder sätta ring i nosen. Väl gjorda sådana lofvade direktör Hoffman-Bang anskaffa från Väderbrunn åt hushållningssällskapet.
Några jordbrukare inom området hade gjort försök med odling af foderbetor.
Om lämpligaste foderväxter för mindre bördig örjord utbyttes olika åsigter.
Det ansågs önskligt att utställningen af kreatur & Fårö hölles vid skolhuset vid kyrkan.
Till ordförande för gillet under ett år utsågs hr J. H. Nyman, Fårösund och till prisdomare för två år hr M. P. Broström med hr Tyko Lindgren till ersättare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 Juli 1890
N:r 103

Rute hushållsgille,

omfattande äfven Fårön, har i dag haft sammanträde vid Fårösund, hvarvid bland de utstälda djuren följande prisbelönats:

1 bagge, Gotlands utgångsfår, H. Nyman, Fårösund, 1:a pris 20 kr.
Utstälda voro 2 tjurar och 19 kor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Juli 1890
N:r 101