Embetsbiträde

har begärts af kyrkoherde A. H. Nyberg i Rute.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1891
N:r 140

Olaglig utdebitering.

Vid granskning af senast utgifna redogörelse af statistiska centralbyrån för kommunernas fattigvård och finanser för år 1889, befinnes enligt tabell 5, att inom flera församlingar den personliga afgiften införts till högre belopp än lag föreskrifver eller högst 50 öre pr man och hälften pr qvinna.
Då personlig afgift får upptagas endast för skolväsendets behof och således skall beslutas på kyrkostämma, faller skulden för olaglig utdebitering på hrr pastorer, och förvånansvärdt är det, att någon enda af dem kunnat tillåta ens framställning af en dylik olaglighet.
De församlingar inom Visby stift, der olaglig utdebitering ägt rum under ofvannämda år äro: Björke (1 kr. på man, 50 öre på qvinna), Rute (60 öre och 30 öre), Ganthem (55 öre och 30 öre) och Viklau (65 öre och 40 öre).

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 September 1891
N:r 135

Borgenärerna

i färgaren J. V. Forgella denna dag började konkurs äro genom offentlig stämning kallade att torsdagen den 5 instundande November före. kl. 12 på dagen, här å rådbuset sina fordringar lagligen anmäla och bevaka; hvilket härigenom kungöres.
Visby rådhus den 28 Augusti 1891.
På rådstufvurättens vägnar:
HJALM. TORPADIE

Genom offentlig stämning hafva borgenärerna uti inspektoren Olof Svenssons från, Risungs i Ruthe socken denna dag började konkurs förelagts att sist före klockan XII middagen den 29 nästkommande Oktober:inför Domhafvanden i Gotlands norra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar i laga ordning bevaka.
Visby den 28 Augusti 1891.
DOMARE-EMBETET.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Augusti 1891
N:r 133

Tjenstledig

är kyrkoherde A. H. Nyberg i Rute under senare hälften af Augusti och — förra bälften af September. Kyrkoherdarne Sik i Lärbro och Stengård å Fårö komma under tiden att gemensamt uppehålla pastoralvården och predikoskyldigheten i Rute.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Juli 1891
N:r 116

Höauktion.

Genom anktion låter ägaren å Brantings i Rute måndagen den 27 Juli kl. 12 på dagen till den högstbjudande försälja omkring 20 häckar klöfver och timotej hvilket står stackadt, och kommer endast att säljas i stackvis med betalningsanstånd till den 24 västkommande Oktober för vederhältige köpare.
Obs! Varan kan samma dag få afhämtas om så önskas.
Tingstäde den 23 Juli 1891.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Juli 1891
N:r 112

Kyrkogårdsinvigning.

Sedan visitationen i Eskelhems pastorat i går afslutats, hölls i moderförsamlingens kyrka bibelförklariog af kyrkoherde R. Uddin Sanda, hvarvid kollekt upptogs till inköp af en orgel för Eskelbem tolkskola. Derefter invigdes högtidligen den från kyrkoherdebostället afsöndrade tillökade kyrkogården, hvilken invigning förrättades af biskop von Schéele, assisterad af kopotraktsprosten Budin, kyrkoherdarne Eneqvist från Roma, Uddin Sanda, Öfverberg Stenkumla, Nyberg Rute, Söderström Rone samt pastorerna Ekman Mästerby och Timander Hejde.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106

Stor lösöreauktion.

I anledning at fasta egeodomens utarrendering låter landtbrukaren ber Olof Svensson vid Risungs i Rute, genom offentlig auktion, som derstädes förrättas onsdagen den 15:de innevarande Juli och börjas kl. 9 f. m..till den högstbjudande försälja hela sitt nyligen uppsatta och värdefulla lösörebo bestående af cirka 500 ort arbetadt silfver; nysilfverarbeten, kokkärl at koppar och jern, malm och blecksaker, porslin och glav deribland en finare ljuskrona; en besparingsspis; möbler och husgeråd: schiftonier, byrå, skänkar, mat-, té-, spel- och ”sybord, flera st. betsade och oljemålade sängställen, en resårsoffa med stolar, flere andra soffor med tagelstoppning, väggoch toalettspeglar, bättre och sämre stolar, lavoarer, kommoder med kärl, böroskåp, väggur deribland ett utmärkt regualator, gardiner och goltmattor, lakan och servietter af hellinne, goda fjäderfylda sängkläder, stopptäcken, res- och sängfiltar; laggkärl af flera slag; kör- och åkerbruksredskap såsom en bättre, lättgående droska, lastvagnar deraf en med vurstsitsar, arbetsvagnar, kälkar, klös- och andra harfvar, vändplogar, nya at Öfverrums modell, spetsplogar, fösa, sladd, vält, häckar, svänglar, oxok med kettingar, en ny hästräfsa, vindmaskin, sädesrensare med 2:ne apparater, ett nytt tröskverk med skak; diverse handredskap, en potatisrifvare, hästtäckon, grimmor, ryktdop, vaguslyktor, en assuransspruta, snickare- och smedjeverktyg af olika slag, resfällar, ett parti beredt läder och skinn; kreatur: en hingst i3:e året, 2:ne arbetshästar, 1 årsgammalt föl, ett par unga dragoxar, 7 st. goda nyburna mjölkkor, en qvigkalt 30 stycken gamla och uoga får, ett parti höns; diverse jagtredskap, barometer, kikare, en ny flagga med lina, ett parti höstsädeshalm jämte mera annat här för vidlyftigt att uppräkna, Godkända inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommande December, mindre vederhätftige betala kontant eller ställa godkänd säkerhet om anståndstiden vill begagnas.
Fleringe den 7 Juli 1891.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juli 1891
N:r 103

Stiftets prestsällskap

hade i går årsmöte härstädes. Detta begynte kl. 10,30 f. m. med gudstjenst i kyrksalen vid Mellangatan, dervid kyrkoherde Gadd i Öja predikade öfver 1 Kor. 2: 1—9 samt altartjensten sköttes af komminister Söderberg och pastor Beckman i Endre.
En stund efter gudstjenstens slut samlades de omkring 25 i mötet deltagande presterna å läroverkets högtidssal, under biskopens presidium. Först valdes till revisor i presterskapets enke- och pupillkassa prosten O. Öfverberg i Stenkumla och till hans ersättare kyrkoherde Nyberg i Rute. Sedan härefter till mötets sekreterare utsetts pastor Beckman och komminister Ekman samt en vers af ps. 307 afsjungits, öppnade biskopen förhandlingarne med ett kortare tal.
Han tackade deltagarne att de trots brådskan af två helgdagar nära hvarandra lyssnat till hans kallelse. — Allt mer och mer höjdes det ropet attkristendomen ej längre behöfde något rum.
Detta var ett dåraktigt tal och man behöfde blott se sig omkring för att få det vederlagdt, och sant vore yttrandet att det vore lättare att bygga en stat i luften än en stat utan religion. Men denna måste vara positiv, annars kunde den ej tillfredsställa. Och positiv vore just den kyrkliga kristendomen. Till detta resul: tat komme hvarje tänkande menniska. Och historien pekade åt samma håll, Men om man medgåfve detta, ville man kanske ej gå in på att kristendomen behöfde vara en statsreligion. Här finge erfarenheten gifva sitt vittnesbörd och den gaf vid handen att Jesus haft rätt då han anbefalde folket åt lärjungarne. Ty flertalet menniskor hinna ej någon högre utveckling. De bli exemplar, få bli individer. Då vore af vigt ett owmgifningen vore god. Och för den skull borde man tänka sig för, inaan man upplöste bandet mellan stat och kyrka.
Detta samband, denna samfundsanda vore det som genom möten sådanna som deita skulle stärkas.
Första frågan på programmet: Om nya födelsens rätta ställning till rättfärdiggörelsen — inleddes af lektor Lemke med en afhandling, hvari han uttalade, att nya födelsen vore en af Gud verkad lifeförnyelse, så att menniskan försattes i ett nytt lifsområde, och att detta påvyttfödande vore en frukt afrättfärdiggörelsen. — Pastor Lagerman undrade, om ej nya födelsen vore något föregående rättfärdiggörelsen. — Biskopen förklarade sig stå på referentens ståndpunkt. Omöjligt vore att göra gällande ett tidsmoment mellan Kristus som lifsprincip och lifvet i Kristus. Causa vore rättfärdiggörelsen, effectus nya födelsen.
Andra frågan: Hvad förstås med att Kristus skall vinna gestalt hos menniskorna såsom mål för det själasörjarens andliga födsloarbete, hvarom ap. Paulus Gal. 4: 19 talar? — ioleddes af kyrkoherde Ehrenström, som i ett längre föredrag påpekade vigten af det i frågan omtalado målet. Pastor Lagerman: Jag bör arbeta på, att Kristus måtte uppenbara sig i fulla kraften af sin död och uppståndelse. Folk måste tvingas att läsa bibeln på så sätt att presten blefve en lefvande bibel. Man finge ej pruta af på kristendomen för att få så många kristna som möjligt. Det inre lifvet skulle skapa de yttre formerna.
»I hvad mån äga skriftens förutsägelser om amtikrist särskild tillämpning på våra dagars förhållanden?» lydde tredje frågan, som inleddes af kyrkoherde Jacobsson. Tal. fann att anknytningspunkten mellan bibelns skildringar af antikrists tider och våra dagars förhållanden icke vore svåra att uppleta. Man behöfde ej vara pessimist för att finna att bland oss fans mångt och mycket antikristiskt. Man sträfvade efter att på våldsamt sätt införa en ny tingens ordning, man pockade på fullständig frihet, som urartade till tygellöshet, man ville ej veta af den gu domliga auktoriteten, förnekelsen gjordes populär, ullt gjordes för att gifva sanningen det minsta möjliga rum, litteraturen predikade på ett bedårande listigt sätt köttets evangelium, undergräfde moralen, Man borde akta på tidens tecken. Biskopen påpekade att uppenbarelseboken i sin skildring af de yttersta tiderna skilde på två perioder. — Kyrkoherde Odin: Man borde vara vaken, tiden jäste. Men måhända jäsningen kuade taga gestalt till det bättre. Bildningslusten ökades, dermed ökades också sjelfständigheten. Något berättigande hade det att tänka sjelfständigt; det tillhörde endast presterna att leda tänkandet. Mycket af detta sjeltständighetssträfvande kunde te sig mer avtikristiskt än det i sjelfva verketjär. Biskopen instämde i att bildningen kunde bli ett medel i det godas hand, men ock i det ondas. Men det oaktadt stälde han sig på den ståndpunkten, att bildning måste bibringas, vare sig den blef till fall eller upprättelse. — Pastor Lagerman trodde att antikrist vore en konkret person. Vårt århundrade hade nog sett flere sådana. Napoleon! Man ville i hans namn se ett bevis härpå. Vidare satanisternas samfund. När den siste och värste antikrist kom, skulle han ej presentera sig och lemna sitt visitkort, utan säga sig vara den som sutte inne med den rätta tron, vore Kristus. Han skulle framträda som profet och ha många förelöpare. Bland dessa senare nämde talaren ett samfund i vår norra universitetsstad, bestående af både studenter och professorer, utilistsamfundet m. fl. — Biskopen påpekade faran för hänsynslöshet, mot andras tankar och känslor. Sådana som likasom af någon slags galenskap tala mot bättre vetande borde man behandla med kärlek. Det goda vore kanske ej så godt och det onda ej alldeles fullständigt ondt. — Komminister Söderberg påpekade hurusom nykterhetsrörelsen, om den ej bedrefves på kristlig grund, blefve ett ondt och arbetade antikrist i händerna. Det samma vore förhållandet med qvinnans uppträdande i församlingen och då man trädde upp emot svenska kyr: kans försoningslära.
Sista frågan: Hvarför pläga de religiösa striderna föras med större häftighet än andra strider, som bero på skiljaktighet i åsigter menniskor emellan? — besvarades af kyrkoherde Kullin i korthet så, att häftigheten berodde på stridens öfver måttan höga och dyrbara föremål. Det gälde ju något gudomligt, ej något menskligt.
Härefter afslutades mötet med afsjungande af ps. 226 vv. 3—4.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96

Auktion vid Sofieberg i Rute.

Genom offentlig auktion, som tisdagen den 30 innevarande Juni förrättas vid Sofieberg i Rute Och börjas kl. 10 f. m., låta sterbbusdelägaroe efter af lidna enkefru prostionan Sofie Tranér till den högstbjudande försälja all boety lösa egendom, bestående at guld, hvaribland en bättre halskedja, silfver, såsom mat-, té- och förläggarskedar, nysilfver, koppar, malm, hvarat ett par bättre armljusstakar; möbler: en byrå, ett antikt byråskåp afek, divan-, spel-, sy- och tébord, betsade och målade stolar, en gungstol, två länstolar, en större spegel med tillhörande bord, soffor, hvaraf en med resårer, sängar, väggtaflor, ett godt väggur m. m.; porslin och glag, bordlinne, goda fjäderfylda säogkläder, stopptäcken; kör- och åkerbruksredskap: en resvagu, två arbetsvagnar, kälkar, en ressläda, vänd- och spetsplogar, harfvar, hvaribland eo rollbarf, mullfösa, kornvält, vrång- och toderhäckar, 2 par selar, ett par bjellarremmar, hästtäcken, ett lättgående mindre . tröskverk i godt stånd, handredskap, såsom yxor, spadar, hackor, grepar, stocksåg m. m.; kreätur: ett par hästar, en mjölkko och några lam; fruntimmerskläder, en väfstol med till: behör, beredda hudar och skinn, jämte eo hel mängd andra, icke specifice rade saker. Kände vederhäftige inropare lemnas anstånd med betalningen till den 1:sta instundande Oktober, andra böra vara beredda att ställa borgen eller betala kontant vid auktionen.
Bunge den 20 Juni 1891.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96

Vid premieringsmötet

i måndags med Bro och Lummelunda hushållsgille vid Myrväller i Tingstäde, prisbelönades nedanstående djur:

Tjurar 3—10 år:
Måns, Olofsson, Lokrume 3:e

Kor:
Korsa, Bliesath, Lokrume 2:a
Stjerna, Norrby, Tingstäde 2:a
Nätta, A. Hultberg, Bro 2:a
Berta, Grählert, Tingstäde 3:e
Blomma, Grählert, Tingstäde 3:e
Blomma, N. Nyberg, Tingstäde 3:e
Blomma, enkan Bergqvist, Trägårds 3:e
Hjerta, Sjögren, Lauks 3:e
Netra, A: Hoffman, Norrgårda 3:e
Vira, A: Hoffman, Norrgårda 3:e
Krona, Hagbom, Tingstäde 3:e
Massa, P. Högberg, Tingstäde 3:e
Netta, P. Högberg, Tingstäde 3:e
Sulina, O. Myrström, Eriks 3:e

Qvigor:
Perla, Grählert, Träskväller 3:
Rosa, Öberg, Myrväller 3:e
Perla, Norrby, Tingstäde 3:e

Vid mötet i går i Fårösund med Rute ting prisbelönades:
Tjur (3—10 år):
Strid, Norrman, Bunge 3:e

Tjur (1—3 år):
Snappen, T. Lindgren, Fleringe 3:e

Kor:
Galma, O. Svensson, Rute 2:a
Rosa, K. Bergbom, Rute 2:a
Dora, J. Samuelsson, Bunge 3:e
Tora, G. Kellström, Bunge 3:e
Tora, J. Blomgren, Bunge 3:e
Nelly, J. Söderberg, Fårösund 3:e
Netta, Helena Oisson, Fleringe 3:e
Nippa, O. Gustafsson, Fårösund 3:e

Qvigor:
Berta, G. Kellström, Bunge 3:e

Utstälda voro 2 tjurar, 11 kor och 2 qvigor.
Å premieringsmötet i går på Fårön belönades:

Tjur (3—10 år):
Modig, J. Karlberg, Mölner 3:e

Kor:
Stansa, P. Broman, Dämmor 3:e
Blomma, P. Brogren, Dämmor 3:e
Blenda, E. Jacobsson, Hammars 3:e
Beda, P, Söderdabl, Hammars 3:e
Blomma, K. Öberg, Båta 3:e
Haga, Maria Landberg, Hammars 3:e
Stjerna, D. O. Ahlqvist, Landsnäs 3:e
Maja Lisa, J. Olsson, Vinor 3:e
Blomma, Löpare, Mölner 3:e
Marin, O, Larsson, Mölner 3:e
Perla, P, Ringbom, Simunds 3:e
Snälla, N. Hamstedt, Landsnäs 3:e
Senta, P. M. Broström, Broa 3:e

Qvigor:
Berta, P. Sundberg, Broa 3:e.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Juni 1891
N:r 91