Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Ronehamn består av ett mindre samhälle, en lant- och fiskehamn samt småbåts- och gästhamn.
handlanden L. J. Cramérs död, får jag bärmed vänligen uppmana alla, som häfta i skuld till L. & G. Cramér, och icke under Ioppet af hösten erhållit anstånd med sina skuldbelopp, desamma ovilkorligen uppgöra innan 1 Januari 1897, efter hvilken tid de då resterande beloppen, vare sig på revers eller bok, komma att utlemnas för inkassering.
Ronehamn 3 Dec. 1896.
Gustaf Cramér.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 5 December 1896
N:r 188
som hedrat min aflidne sons minne och visat mig deltagande i min sorg, får jag härigenom frambära min innerliga tacksamhet.
Ronehamn den 2 December 1896.
Maria Cramér,
född Facht.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1896
N:r 187
vigdes i går middag i Rone kyrka stoftet af aflidne handlanden Lars Cramér å Ronehamn. Begrafningsakten var särdeles högtidlig och dervid var närvarande ett stort antal af den dödes vänner äfven från staden, dit dessa på aftonen återvände med extratåg från Hemse.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 November 1896
N:r 185
inkom 26 dennes i Florö invid Bergen i Norge hemmahörande ångf. Kinn, fördt af kapten H. Qvigstad och lastadt med 262,500 st. stäf. Då ångaren, som var stadd på resa från Kotka i Finland till Helmsdale i Skottland, behöfde förstärka sitt kolförråd, beslöt kapten Qvigstad att för sådant ändamål anlöpa Ronehamn.
Efter afslutad kolning afgick ångaren samma dag till sjös.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 November 1896
N:r 185
Vid tullstationen i Ronehamn försäljas onsdagen den 2 December klockan 12 middagen 57 fat fotogén, utgörande sjöfynd.
Visby Tullkammare d. 24 Nov. 1896.
J. F. Lyth, F. Dellqren.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 November 1896
N:r 185
Efter en längre tids tärande bröstsjukdom afled i måndags e m å Ronehamn ene delägaren i firmån L. & G. Cramér, handlanden Lars Johannes Cramér, i en ålder af fylda 46 år.
Med Lars Cramér bortgick en man, som visserligen aldrig gjorde mycket väsen af sig, men hvars gedigna karaktärsegenskaper gjorde sig väl gällande inom den krets, der han satts att verka. Flitigt använd i sin kommuns värf, ådagalade han städse stor plikttrohet, vaket intresse och omuntlig redbarhet. Dertill var han af ett blidt sinne, älskvärd och godhjärtad som få, anspråkslös och till bakadragen. Under sin hälsas dagar var han en af Gotlands raskaste och skickligaste bollspelare, och det var han som välförtjänt nog för några år sedan vid den första stora idrottstäflingen härstädes hemförde segerns största och första pris, den pokal, som till täflingarna skänkts af konungen.
Lars Cramér kvarlemnar hos alla, som kände honom, ett godt eftermäle. Han sörjes af moder, bröder och en stor krets vänner.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1896
N:r 182
Svenska ångf. Arla, kapten K. Lewin, inkom 22 dennes till Ronehamn för att lossa och i tullverkets vård öfverlemna femtiosju fat fotogén som af kapten Lewin upphittats och bergats i öppen sjö 30 nautiska mil söder om Öland. Kapten Lewin, som med sitt fartyg var stadd på resa från Horsens i Danmark till Libau, berättade, att en hel del fotogénfat syntes drifva omkring i sjön, då fyndet gjordes, men då han på bestämd tid skulle vara i Libau, hann han ej att berga flere än de ofvannämda femtiosju faten, som alla äro oskadade. Kapten Lewin ivgick till Ronehamn för att få öfverlemna fyndet till svensk tullmyndighet i stället för att taga det med sig till Libau.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1896
N:r 182
Att min älskade son Handlanden Lars Johannes Cramér, född den 6 Juli 1850, efter långvarigt lidande stilla afled härstädes i dag kl. 5 e. m., sörjd och saknad af mig och syskon, varder endast på detta sätt slägt och deltagande vänner tillkännagifvet.
Ronehamn den 23 November 1896.
Maria Cramér,
född Facht.
Ps. nr. 483.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1896
N:r 182
Martebo, 28 Sept.
Lummelunda skyttegilles täflingsskjutning om statens pris försiggick vid gillets skjutbana i Martebo 20 Sept. och tog sin början kl 2 e. m. med 2:a klassen, i hvilken 3 skyttar deltogo. I 1:a klassen deltogo 16 skyttar. Omedelbart efter täflingens slut förrättades prisutdelning enligt nedanstående lista:
2:a klass
1 pris K. Liljenfeldt för 92 poäng och 2 pris V. E. Johansson för 77 poäng.
1.a klass
1 pris Hj. Lindgren, 53 poäng; 2 d:o S Steubom, 50 d:o; 3 d:o E. Björkegren, 44 d:o; 4 do E Ringbom 43 d:o; 5 d:o K. Carlsson, 40 d:o; 6 d:o R. Björkegren, 36 d:o; 7 d:o O. Viberg, 35 d:o; 8 d:o A. Qviström, 35 d:o; 9 d:o A. Forsberg, 35 d:o.
Sedan företogs en insatsskjutuing i hvilken 19 skyttar deltogo. 12 pris utdelades för skjutna fr. o. m. 55 t o. m. 21 poäng:
Efter prisutdelningen samlades skyttarne till en enkel fest, hvarvid äfven flera för gillet viktiga frågor afhandlades.
Grötlingbo, 1 Oktober.
Stortorgdagen på Sandesrum i går var efter vanligheten talrikt besökt, gynnad, som den var, af det trefligaste sommarväder man gerna kunde önska sig. Tillförseln af kreatur var medelmåttig emot hvad fallet brukar vara andra år och afsättningen var äfven trög. Deremot gick handeln raskt undan kring de många salustånden, der varor af »egen tillverkning» rönte liflig afeättning. Vid guldsmedsbutikarna sågs ett och anvat ungt par med glada ansigten växla ringar. Cirkustäl ten, karusellen och skjutbanorna gjorde äfven goda affärer. Särskilt Cirkus Roberts prestationer gåfvos alltid för fullt hus, med lifligt bifall, ty sådana föreställningar äro för oss landsbor nöjen hvilka sällan bjudas oss. Ehuru lagstiftniogen lägger hinder i vägen för att torgföra andra varor än de, som kunna hän föras till egen tillverkning, tyckes deremot ingen inskränkning fiunas för ölförsäljning, ty stora mängder såldes af denna vara, men det oaktadt var ordningen förträfflig kela dagen.
Eke, 25 Sept.
Burskretsens lärarförening bade 25 Sept. sitt höstmöte i Eke skolhus, der bland annat förekom lektion af skoll. Gardell i Lye öfver skapelsehistorien, hvilken lektion tillkommit med anledning af en vid senast föregående möte förd diskussion om huru nämda berättelse borde i folkskolan rätteligen behandlas.
Vidare diskuterades frågan: Är talet om mångläseri i folkskolan berättigadt, och hvilket läroämne skulle i så fall lämpligast kunna undvaras? Frågan, som inleddes af skoll. Söderdal, gaf anledning till en liflig öfverläggning, efter hvilken man stannade vid det uttalande, att »oaktadt på grund af den knappa tiden svårigheter möta att grundligt genomgå alla för folkskolan föreskrifna läroämnen, anser mötet dock, att de alla äro af sådan vikt för den allmänbildning, som folkets barn behöfva, att intet utan skada kan uteslutas».
Att hålla lektion i historia vid nästa möte utsågs fröken Isabella Forsell från Ronehamn.
För kommande två år valdes till ordförande skoll. Gardell i Lye och till sekreterare skoll. Söderdal i Lau efter skoll. Qviberg och Nordström, som mnndanbådo sig återval. Skoll.
Stengård omvaldes till vice ordf.
Sedan förhandlingarna på öfligt sätt afslutats, vidtog en stunds mera fritt samkväm, innan deltagarne återvände till sina hem.
Södra Gotland, 1 Okt.
Olyckshändelse. Då postföraren J.N. Vessman, Burgsvik, härom dagen arbetade i ett sandstenebrott, hade han så underminerat detta, att förr än han visste ordet af brottet rasade samman, begrafvande Vessman. Lyckligtvis träffade ingen sten, hufvudet, utan han bade detta fritt så att, då han återkom efter den bedöfning smärtorna åstadkom, han kunde ropa på hjälp, hvilken ock anlände och befriade honom från de 5-6 lass sten och grus som låg hopad öfver honom. Underligt nog, var intet ben krossadt men är han föröfrigt så sönderbråkad i kroppen att han ej kan röra en lem.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1896
N:r 151
har i dag kl. 10 f. m. sammanträdt å hypoteksföreningens lokal. Till en början upplästes regeringens fullmakt för riksdagsman Per Larsson, Lilla Fole, att vara tingets ordförande samt företogs upprop af tingets ledamöter, hvarvid alla de ordinarie befunros närvarande.
Till vice ordförande utsågs med 22 röster fabrikör P. A. Hellgren.
Följande utskott för föreliggande ärendens behandling tillsattes:
Första utskottet (frågorna om nytt lasarett och sjukvården): riksdagsman Per Larsson, fabrikör P. A. Hellgren, nämdemannen P. Johansson, Vellarfve, O. N. Bolin, Gandarfve, och riksdagsman L. Norrby i Fardhem.
Andra utskottet (skogsfrågor): förste landtmätare O. Warfvinge, direktör K. V. Gardell, nämdemännen Arwidsson, Glammunds, och J. Jakobsson, Lillgårda, samt hemmansäg. A. J. Bergman, Botvide.
Tredje utskottet (undervisning af abnormg barn): bankdirektör H. Pettersson, nämdmännen G. Kellström, Bunge, J. Österberg, Kräklingbo, F. Hermansson, Hafdhem, och konsul G. Cramér, Ronehamn.
Fjärde utskottet (undervisningsfrågor) öfverste O. Carlstedt, kapten K. T. Broander och hemmansäg. J. F. Å. Uddin Ungbåtels.
Femte utskottet (ekonomiska landthushållningsfrågor): konsul Björkander, landtbrukarne O. L. Björkegren, Angelbos, och L. Pettersson,» Hallbjens.
Sjätte utskottet (jagtvård): öfverstelöjtnant Ihre, hemmansäg. L. P. Bodin, Grausne, nämdeman E. N. Eriksson, Alfvena, godsägaren W. Wöhler, och hemmansäg. N. Olsson, Nore.
Sjunde utskottet (utgiftsstaten): bankdirek tör Petterson, direktör Gardell och nämdeman F. Hermansson, Hafvor.
Åttonde utskottet (protokollet): riksdagsman P. Larsson, konsul Björkander och öfverstelöjtnant Ihre.
Nionde utskottet (valförslag): riksdagmau P. Larsson, fabrikör P. A. Hellgren, kapten K.T. Broander, nämdeman O N Bolin Gand arfve, och riksdagsman I:. Norrby i Fardhem.
Alla val skedde i det närmaste enhälligt.
Landshöfding Poignant vände sig härpå till tinget med några ord i lasarettfrågan. Eburu frågan vore af gammalt datum, ansåg han att den icke skulle annat än viona på, om den ytterligare finge ligga till sig i hvad den rörde ett definitivt beslut om ett nytt lasaretts uppförande. Ritningar finnas nu tillgängliga och »ju längre man bygger på papperet, desto bättre bygger man sedan i verkligheten». Hvad som nu närmast förelåge vore bestämmandet af tomt samt frågan om er; sättning för den gamla lasarettsbygnaden. Tomtfrågan befann sig nu i mycket lyckligt läge, i det att en lämplig plats finnes att få för så billigt pris som 1,400 kronor. Landshöfdingen uttalade den förhoppningen, att tinget måtte besluta inköp af densamma. Tillfället att förvärfva en alltid ändamålsenlig tomt borde icke släppas ur händerna.
Frågan om lösen för gamla lasarettet vore svårare, dock endast i fråga om baloppet, enär vederbörande redan erkänt billigheten af en lösesumma, när nytt lasarett komme till uppförande. Bäst vore derför att tinget icke bestämdt uttalade sig om summans storlek, utan lemnade detta åt andra myndigheter. Landshöfdingen menade, att länsstyrelsen i sitt blifvande utlåtande skulle få tillfälle att motiveradt yttra sig härom. Beklagligt skulle vara, om landstinget läte hela frågan förfalla.
Landstinget behandlade härefter på vederbörligt sätt inkomna revisionsberättelser och årsredogörelser från institutioner, som på grund af anslag eller af andra orsaker äro redovisningsskyldiga för tinget samt beslöt att afskrifva kr. 4: 77 i landstingsmedel, som ej kunnat indrifvas, hvarefter tinget åtskildes kl. 12 för att ånyo sammanträda i morgon kl. 10 f. m.
I eftermiddag arbeta utskotten och i afton gifver länets höfding supé för landstingets ledamöter och tjänstemän m. fl. inbjudna.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 September 1896
N:r 149