Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Ronehamn består av ett mindre samhälle, en lant- och fiskehamn samt småbåts- och gästhamn.
Tillkännagifves att Gud i sitt allvisa råd den 23 Juli kl. 11,30 e. m. behagat hädankalla framl. handl, Ferdinand Häggs å Ronehamn efterlemuade maka Engel Sofia, född Kinnmark, i en ålder af 76 år, 5 mån., sörjd och saknad af slägtingar och vänner.
Sv. Ps. 275, v.8—9.
Anhöriga.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Juli 1897
N:r 114
En son.
Ronehamn den 5 Juli 1897.
Hildur Cramér, Gustaf Cramér.
född Snöbolm.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Juli 1897
N:r 102
Utlåtande bar af länsstyrelsen afgifvits om den iniemnade koncessionsansökan å en järnväg Ronehamn—Hemse—Hafdhem, samt öfver en liknande ansökan om koncession å en järnväg Burgsvik—Hafdhem— Hemse.
Landshöfdingen som själf deltagit i ärendets senare handläggande, har i afgifvet utlåtande och på särskildt angifna grunder yrkat, att k. m:t måtte bifalla Burgsvik—Hafdbem—Hemse, men deremot yrkat afslag å ansökningen om koncession å en järnväg Ronehamn—Hemse—Hafdhem mod afseende på sträckningen Hemse—Hafdhem, men bifall till sträckan Hemse—Ronehamn.
Med afseende på öfverbygnaden å alla de föreslagna banorna hemställes, att den måtte bestämmas blifva den samma som å Gotlands järnväg.
E. o. hofrättsnotarien Lundblad, hvilken deltagit i ärendets handläggning bar uppå i särskild skrifvelse anförda grunder hemställt om bifall till koncessionen &å Roneham—Hemse—Hafdhem banan under förutsättning att vid anläggning af denna järnväg de för Gotlands järnväg gällande tekniska bestämmelserna iakttagas. Deremot har han afstyrkt bifall till ansökan å en bana Burgsvik—Hafdhem—Hemse, men yrkat bifall till densamma i dess ursprungliga form med sträckning Burgsvik—Hafdhem.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Maj 1897
N:r 75
hölls i torsdags förmiddag i Hemse skolhus inför laundshöfding Poignant för att utröna meniagarna hos befolkningen om nyttan och lämpligheten för orten af de båda föreslagna järnvägssträckningarna Hafdhem — Burgsvik och Ronehamn — Hemse — Hafdhem. De socknar, som kallats till mötet, voro Öja, Hamra, Vamlingbo, Sundre, Fide, Näs, Hablingbo, Hafdhem, Grötlingbo, Eke, Rone, Alfva, Hemse, Burs, Linde och Fardhem. Utom från Burs hade från samtliga dessa socknar ombud, försedda med fullmakter, eller andra intresserade infunnit sig till ett antal af omkring 100 personer.
Landshöfdingen öppnade mötet med uppläsande af det väg- och vattenbygnadsstyrelsens utlåtande, som på sätt och vis varit orsaken till detta förnyade möte och hvari styrelsen meddelade, att den icke kunde tillstyrka den tilltänkta lättare öfverbygnaden å järnvägsdelen Hemse—Hafdbem, utan borde för den användas samma materiel som för Gotlands järnväg. Hvad deremot fortsättningen till Rone anginge, vore det möjligtvis icke uteslutet att få begagna sig af mindre tung öfverbygnad.
Vidare föredrogos stiftelseurkunder, d. v. s. förslag till bolagsordningar för »Gotlandssödra järnvägsaktiebolag» (Ronebanan) samt »Järnvägsaktiebolaget Hemse — Burgsviks, en af etyrelsen för Gotlands järnväg till konungen 10 dennes stäld skrifvelse med protest mot att vid de möjligen blifvande järnvägsanläggningar, å hvilka koncession sökts eller redan meddelats, finge användas ett lättare bygnadsnadssätt än &- Gotlands järnväg, och slutligen ett utlåtande af öfveringeniör Danielsson, deri ban starkt uttalade sig mot den lätcare öfverbygnaden.
Efter det landshöfdingen uttalat en varning för fortsatt tvedrägt och uppmanat till ömsesidigt tillmötesgående, öfvergick man till att sockenvis inhämta de närvarandes meningar.
Burgsviksintresset fick sin första förespråkare i hr Laurin, Öja, hvilken ansåg en Burgsviksbana med samma öfsverbygnad som Gotlands järnväg vara den lämpligaste. Han sekunderades af hr Viktor Hansén, som uttalade sin ledsnad öfver att man omöjligen kunnat komma öfverens rörande de båda olika järnvägsförslagen. Det fans ingen annan råd än att låta hvarje parti bygga för sig, och i fråga om Burgsviksbanan kunde han meddela, att de, som voro intresserade af densamma, gerna, om så behöfdes, skulle öka sina före slagua teckvingssumm r. — För denna bana uttalade sig vidare handl. Jacobsson i Öja, kyrkoherde Kullin för Vamlingbo i et längre anförande, hvari han i lifliga färger skildrade hur invånarne på sudret t åna efter lättare kommunikationer. Hr Olsson, Nora, instämde, likaså hr Vestergren för Sundre komuwun, handl. Jacobsson för Näs (instämmanden af ötriga från socknen), Nilsson, Sjaps, för Habliogbo. Ombudet för Hafdhem Jacobsson, Spenarfve, ansåg att Burgsvibkborna borde draga ut sin bana ända till H.burgen, då de möjligen kunde få något att frakta på den samma. Han ansåg Ronebanan vara den enda lämpliga, och ville vara med äfven om tyngre öfverbygnad, ifall sådan blefve oundgänglig. — För Grötlingbo uttalade kyrkoherde Jacobsson att denna kommun vore tillräckligt tillgodosedd med” en bana till blott Hafdhem, men naturligtvis hade man ingenting emot dess mutetäckning, åt hvilket håll vore detsamma. Men då Ronebanan syntes ha största utsigterna för sig, röstade han för densamma, hvari öfriga ombud fråu Grötlingbo instämde.
Så fick omsider Roneintresset ordet. Hr Nils Broander, Bölske i Eke, meddelade en kalkyl öfver bärigheten hos de båda föreslagna banorna och han kom till det resultatet att inkomsterna skulle belöpa sig till omkring 25,000 kr. pr år för den ena eller andra, men Burgsviksbanan skulle i utgifter äta upp nästan rflltsammaus, då Ronebanan skulle få omkring 7,009 öfver till amorteringar. Han protesterade mot beviljandet af koncession & Burgsviksbanan, icke minst påden grund att om dylik koncession beviljades, mötte sedan svårighet för Gotlands järnväg att utsträcka sin bana” till Hafdhem, hvarom förslag hos styrelsen förelåge. I fråga om öfverbygnaden ville talaren och dem han företrädde rätta sig efter hvad väg- och vattenbygnadstyrelsen komme att föreskrifva, Dock trodde han att Gotlands järnvägs vagn r kunde trafikera en bana af den byguad som föreslagits för Ronebanan. ZLastade väga dessa nämligen 9,800 kilo och en bana med lätt öfverbygnad tillåter ett skeutryck af 12,00 kg. Till sist anförde han, att Ronebanans intressesfär omfattade en femtedel” af hela Gotlands åkerareal och en sjättedel af dess befolkning, då deremot för Burgsviksbanan båda dessa siffror sjönko den till vid pass en tjugondedel. -Konsul Gustaf Cramér betecknade talet om en tyngre öfverbygnad såsom en sprävgkil.
En lätt öfverbygnad vore alldeles tillräcklig, ehuru man naturligtvis finge foga sig i det oundvikliga. Vände sig mot Burgsviksborna.
Hvarför hade de icke framlagt en räntabilitatsberäkning för sin bana? Naturligtvis derför att den skulle bli för dålig. Protesterade mot hvarje annan koncessionswsökan än den om Ronebanan, som vore den enda lämpliga. Häri instämde hr J. Broander. — För Alfva uttalade nämdeman Bolin, Gandarfve, att kommunen kunde vara belåten med bana till Hafdbem, men skulle utsträckning ske, ansåg han bäst att det skedde åt Rone. — Dr Säterwall var af samma åsigt. För Hemse gälde det att på närmaste väg kowma till hamn. Protesterade mot koncession på en Burgsviksbana. — Hr Lars Duse, som ansåg att intriger förstört saken betydligt, förordade Ronebanan och upplyste derom, att af alla slags sockerfabriker voro andelsfabrikerua de bästa. Hr Henrik Viman ansåg Linde ha största fördelen af Ronebanan, och samma åsigt uttalades från Fardhem af hr Johansson, Gardarfyve.
Efter ytterligare några korta replikskiften mellan de olika riktningarnas främste målsmän afslutades mötet, som varat i nära 4 1/2 timmar.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 April 1897
N:r 59
skola inom
Gotlands lotsfördelning
följande reparations- och underhållsarbeten utföras: vid
Visby lotsplats:
Magasinet. Yttertakets smörjning med asfalttjära samt norra taksidans tätning. Anskaffning af en takstege.
Uppassningshuset. Taktjärning.
Inhägnaden. Oljemålning.
Fårösunds N:a gatts lotsplats:
Boningshuset. Reparation afen dörr: Norsholmens stångmärke. Reparation, oljemålning och affärgning.
Fårösunds S:a gatts lotsplats.
Bungeörs uppassningshus. Anskaffning af 2 fack fönsterbågar med glas och beslag, bågarnes målning, .reparation af yttre skorstenen samt golf och tröskel i bislaget, hvitlimning af yttermurarne, reparation af bislagets väggar, nytt fönster i bislaget, rappning af stenfoten till bislaget, affärgning 2:ne gånger af allt yttre trävirke å hus och bislag.
Bungeörs kummel. Oljemålning 2:ne gånger af flaggstång och stege.
Bungeörs båthamn. Upprensning af inloppet samt sprängning och upp rensning af hamnen till cirka I mt.
djup vid lågt vattenstånd.
Kyllej lotsplats:
Rute misslopers stångmärke. Reparation, oljemålning och affärgning.
Lörjebacke kummel. Oljemålning och affärgning
Slite lotsplats:
Sjömärket å Magö. Anskaffning och oljemålning af en 14,2 mt. lång stege.
Härviks lotsplats:
Uthuset. Affärgning och taksmörjning.
Nya brunnen. Anskaffning af en järnpump. Nytt träkar.
Ronehamns lotsplats:
Långårds stenkummel. Hvitkalkning.
Klinte lotsplats:
Inseglingsmärkena. Reparation, oljemåluing och affärgning.
Uppassmingshuset. Anskaffning af en anslagstafla, taktjärning.
Flaggstången. Oljemålning.
Vestergarns lotsplats:
Plaggstången. Oljemålning.
Stenkyrkehuks fyrplats:
Fyrtornet. Oljemålning invändigt, i lanterninrummet af koppartak och nischer, urverksfodral, uppassningsbord, in- och utvändig oljemålning af blindfönster, utvändig oljemålning af fyraltan, bröstmur, fotlist, dörr och tornet.
Boningshuset. Utvändig oljemålning, affärgning och taktjärning.
Bagarstugan. Utvändig oljemålning, affärgning och taktjärning.
Vedboden. Utvändig affärgning och taktjärning.
Förrådshuset. Utvändig affärgning och taktjärning.
Latrinet. Utvändig affärgning och taktjärning.
Inhägnaden. Reparation och affärgning.
Hallshuks fyrplats:
Boningshuset. Utvändig oljemålning af lister och fönsterbågar samt taktjärning.
Förrådshuset. Utvändig oljemålning af lister och fönsterbågar samt taktjärning.
Latrinet. Oljemålning af dörr och lister.
Vedboden. Utvändig oljemålning af lister och fönsterbågar samt taktjärning.
Inhägnaden. Oljemålning af 3 grindar och 4 stolpar.
Hallshuks —stångmärke. Reparation och oljemålning.
Gotska Sandöns N:a fyrplats:
Fyrmästarebostaden- Tapetsering af 2-rum, kök och förstuga, oljemålning af tak, paneler och dörrar i samma lägenheter samt af verandan, och bislaget invändigt.
Äldre fyrvaktarebostaden. Tapetsering af ett rum, kök och förstuga, oljemålning af tak, paneler och dörrar i samma lägenheter samt taksmörjning med takfärg.
Nya fyrvaktarebostaden. Husets drif ning, utvändig beklädning med papp och bräder, anbringning af taklist, innerpanel i kök och bislag, tapetsering af ett rum, ut- och invändig oljemålning, ytterpanelens affärgning, samt taktjärning.
Fyrbiträdesbostaden, Tapetsering af ett rum och 2 kök, oljemålning af tak, paneler och dörrar i nämnda rum och kök.
Ladugårdsbyggnaden. Taksmörjning med takfärg.
Gotska Sandöns S. O. fyrplats:
Ladugårdsbyggnaden. Taksmörjning med takfärg.
Fårö fyrplats:
Fyrtornet. – Anskaffning af en ny ytterdörr samt dörrarnes oljemålning, utvändig hvitkalkning.
Fyrmästarebostaden. Anskaffning af 5 nya fönsterbågar med glas, inläggning af nytt golf till 2/3 i fyrbiträdets kök, reparation och målning af fotlister å södra långsidan, brädfodring kring 2:ne ytterdörrar samt taktjärning.
Fyrvaktarebostaden. Brädfodring kring 3:ne ytterdörrar, fotlistens målning samt taktjärning.
Bagarstugan. — Anskaffning och på läggning af ny takpapp å takets östra sida samt taktjärning.
Källaren. Reparation och oljemålning af en ytterdörr samt anuskaffning och insättning af ett nytt lås till densamma, reparation af 2:ne trappnedgångar samt taktjärning.
Uthuset. Anskaffning och anbringning af 2 nya fönsterbågar med karm och glas, nytt golf, dörr och dörrkarm, rappning af väggarne invändigt samt taktjärning.
Vedboden. Taktjärning.
Latrinet. d:o
Fårösunds fyrplats:
Fyrtornet. Trappans skrapning och mönjemålning, tjärsmörjning afstormlejdaren samt dörrens tätning.
Faluddens fyrplats:
Boningshuset.. Oljemålning af 6 st. enkla och en dubbeldörr.
Fyrtornet. Utvändig oljemålning.
Källaren. Taktjärning.
Kruthuset. d:o
Fotogénboden. d:o
Latrinet. d:o
Gotlands S:a uddes fyrplats:
Boningshuset. Taktjärning.
Uthuset. d:0o Källaren. d:o Fotogénboden. d:o Latrinet. d:o Brunnen, Anskaffning och anbringning af nytt staket af järn.
Walars fyrplats:
Flaggstången. Oljemålning.
Stora Carlsö fyrplats:
Fyrbyggnaden. Anordning afen särskild källare i en redan befintlig källare.
Fyrbiträdeshuset. Anskaffning och uppsättning af en rökhuf af Wimans patent samt taktjärning.
Båtskjulet. Spritrappning af väggarne, takets och gaflarnes tjärstrykning.
Skärsände lifräddningsstation:
Båthuset. Reparation af tegeltaket.
Lyktstängerna. Affärgning.
Flaggstången. Affärgning och oljemålning.
Faluddens lifräddningsstation:
Båthuset. Anbringande af cementgolf 51,12 qv. mt., 15 cm. tjockt, samt ställning för rundhult, ställning för trossvirke m, m. och ställ ning under taket för segel m. m.
I anledning; hvaraf de personer, som äro hugade att å entreprenad åtaga sig utförandet af ofvan uppräknade arbeten vare sig i sin helhet eller delvis, uppmanas att innan kl. 12 på dagen den 1 nästinstundande Maj inkomma med skriftliga, förseglade anbud, hvilka äfven kunna med post insändas och å hvars konvolut äfven skall finnas angifvet, hvad anbuden afse. TI öfrigt varder till spekulanters kännedom meddeladt:
att den, som aflemnat anbud, är dervid bunden intill dess anbudspröfningen försiggått eller senast den 3 nästinstundande Maj, att närmare upplysningar meddelas af vederbörande lotsförmän, fyrmästare och fyrvaktare å platserna,
att alla arbeten skola vara klara till afsyning senast den 1 nästkommande Angusti.
I öfrigt hänvisas till föreskrifterna i Svensk Författningssamling n:o 96 af den 17 November 1893.
Visby af Lotskaptensexpeditionen den 7 April 1897.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1897
N:r 55
(Bref till denna tidning.)
Ronehamn, 5 April.
I Ronehamn råder för närvarande en ganska liflig rörelse. Skeppet Albin, kapten Persson, som hitkommit från Helsingborg med gödningsämnen, intager nu plauklast för att dermed afgå& till Malaga i Spanien, och skonerten Hanna, Olsson, samt jakten Selma, Backe, ligga efter fullbordad lastning färdiga att afsegla, den förre till Kiel med plankor och bjälkar, den senare till Aarhus i Danmark med slipstenar.
Ytterligare treune fartyg, två skonare och en slup, ligga under utrustning för att derefter intaga laster och afsegla till utrikes orter.
Den yttre delen af den gamla listbryggan har i vinter undergått en behöflig och genom gripande reparation och är nu fullt färdig.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 April 1897
N:r 54
Måndagen den 5:te. April från kl. 9 f. m. låter undertecknad för vederbörandes räkning genom offentlig auktion, som förrättas i närheten af Vaktuddeni Hablingbo, i mindre utrop till den högstbjudande försälja 60—80,000 kilogram sjöskadadt hvete, som ilandbergats från strandade ångaren ”Manhem”; samt dessutom bergningsrätten till den från samma ångare kastade lasten. Betalningen erlägges kontant.
Närmare upplysningar meddelas vid auktionstillfället och dessförinnan af her Carl E. Ekman i Visby eller undertecknad.
Ronehamn den 30 Mars 1897.
J. V. Broander.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 April 1897
N:r 51
Måndagen den ö:te April från kl. 9 f m. låter undertecknad för vederbörandes räkning genom offentlig auktion, som förrättas i närheten af Vaktuddeni Hablingbo, i mindre utrop till den högstbjudande försälja 60—80,000 kilogram sjöskadadt hvete, som ilandbergats från strandade ångaren ”Manhem”; samt dessutom bergningsrätten till den från samma ångare kastade lasten. Betalningen erlägges kontant.
Närmare upplysningar meddelas vid auktionstillfället och dessf.rinnan af herr Carl E. Ekman i Visby eller undertecknad.
Ronehamn den 30 Mars 1897.
J. V. Broander.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Mars 1897
N:r 50
Visby rådhusrätt.
Rättegång om »Lady Anns» last. »Den Köbenhavnske Assuranceforening» har till rådsturätten instämdt dels tullkammaren i Visby och dels. kaptenerna K. Levin i Södertelge och K. Rutström i Ronehamn, den förra med yrkande att utfå nettovinsten af en af tullkammaren hållen auktion å i öppet haf funna fotogenfat, hvilka antagits häröra sig från fartyget Lady Ann, hvilket förgåtts med man och allt och de senare för att få utrönt huruvida de ansågo de af dem gjorda fynden vara från Lady Anne samt för att höra dem om deras anspråk på bergarelönen.
Tullkammarens ombud, kontrollör Dellgren, framhöll, att ägare af gods som anträffats i öppen sjö själf skall inför domstol styrka sin äganderätt. Så snart äganderätten till de gjorda fynden af fotogenfaten blifvit utredd, vore tullkammaren beredd att till rättsinnehafvaren utbetala vinsten af de försålda faten.
Kaptenerna Levin och Rutström ansågo att intet bevis förebringats om att de af dem bergade faten hade tillhört skeppet Lady Annes last, och yrkade derför att få sig tillerkänd nettovinsten från den på de af dem bergade faten hållna auktiouen. Skulle detta ej bifallas, yrkade de att utfå bergningslön med 60 procent af bruttovinsten, som uppgår till kr. 1,546:50. Kär. ombudet bestred bergarnes rätt till vinsten då han ansåg det fullt bevisadt, att de af dem bergade faten härörde sig från Lady Ann. Äfven ansåg han bergningslönen för hög, och medgaf endast 50 proc. af nettovinsten. Utslag faller 20 April.
Hemtad till rätten hade kanalarbetaren E. Sandberg blifvit, sedan han upprepade gånger uraktlåtit att infinna sig för att svara ahgående våld som han 21 Sept i fjor föröfvat mot bamnarbetaren Sandelin.
Sedan svar. af rättens ordf. tagits i vederbörlig upptuktelse för sitt uteblifvande, hvilket svar. motiverade med, att han, som £. n.
vistas på landet, hade så lång väg in till staden, tillfrågades han om han ville erkänna.
— Ja, det är väl så godt det — menade svar.
— Nå, men hur gick det här till egentligen? sporde ordf.
— Jo, si, Sandelin kom och ville att jag skulle bjuda honom på! öl; men det tyckte jag inte att jag hade lust med. Och då så slog” jag honom i hufvudet med en kvarterbutelj.
— Var det något i buteljen?
— Ja, nog var det väl alltid någon skvätt kvar.
— Hur många slag slog ni?
— Ett, tror jag.
— Nej, två var det minst — rättade målsägaren.
— Åhnej, ett var det, säger jag.
— Nej, två var det, kom i håg det.
— Ja, kanske det då.
— Var ni full, när ni slog målsägaren?
— Ja, det var så der midt emellan.
Svar. dömdes att för våldet böta 50 kr. och att ersätta hämtningen med 22 kr. 15 öre.
För fortköring dömdes landtbr. H. Wöhler att böta 4 kr.
Hästen obunden hade åkaren K. Gardelius lemnat och fick derför böta 2 kr.
Olaga utskänkning af maltdrycker bar hustrun Hilda Johansson bedrifvit. Hon fick för brottet böta 40 kr.
Till 2 kronor böter derför att han ej gått ur vägen för mötande personer, då han på trottoar burit större börda dömdes smedsarb. H. Söderdahl.
Österbymålet afgjordt. Den för våld å allmän väg åtalade arb. Hugo Olsson från Österby dömdes i dag att böta 20 kr. och att med 27 kr. ersätta målsägaren fri läkreavård.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Mars 1897
N:r 49
Arfvingarna efter en nyligen i Ronehamn afliden handelsbokhållare, hvilken på sin lifförsäkring inbetalt omkr. 500 kr. hafva i dag från det bolag, der han var försäkrad, fått mottaga lifförsäkringssumman 3,000 kr., en välkommen hjälp för de efterlefvande, hvilka lära befinna sig i knappa omständigheter.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 Mars 1897
N:r 49