vid folkskolan å Ronehamn har i går med 3,096 röster valts folkskollärare Værnér härstädes. Skollärare Lindström erhöll. 547 röster.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Mars 1892
N:r 40
Från landsbygden.
Slite, 3 Februari.
Försvarsfest. Några å Slite boende medlemmar af Gotlands försvarsförbrnd anordnade tisdagen 2 dennes en fosterländsk fest i Slite skolhus kl. 7 e. m., hvilken fest var besökt af närmare 250 personer. Redan på middagen kunde man af den på skolgården svajande flaggan ana, att något ovanligare var i görningen. — En halftimme före den utsatta tiden var den rymliga, nu festligt prydda skolsalen fullsatt. En af pastoratets folkskollärare beträdde nu talarestolen och heleade i varma ordalag de tillstädesvarande samt förklarade festens ändamål vara den att, om så behöfdes, höja och stärka fosterlandskänslan. Derpå följde sången »Vårt land», sjungen af en dubbelqvartett, och så ett kort föredrag om »Hvad lär oss historien om fostertandets försvar?» hvarvid i sammandragfyttrades ungefär följande:
Att genomgå hela historien vore inom den lilla ramen af minuter otänkbart. Endast några af de intressantaste sidorna hunne derför betraktas, Talaren hade funnit historiens intressantaste sidor vara de, som afhandlade de stora kulturfolken i gamla tiden. — Ville att åhörarne skulle hålla fast vid en sak: historien hade en benägenhet att upprepa sig sjelf; händelserna gå oupphörligt igen, till exempel seder och bruk för att ej tala om modegalenskaper. — Ett svar ville talaren emellertid strax gifva och det löd: historien lär, att ett folk, som ej ville värna sin frihet och försvara sitt fosterland — är dömdt till undergång. En flyktig blick på den heliga urkundens berättelse om språkförbistringen och derat följande förskingring ställer denna som en fiende mot framåtskridandet. — Men låtom oss betänka, hvad vigt för menniskoslägtets förkofran dét var, att särskilda raser och folk bildades, -— Deraf var — och endast! deraf en möjlighet gifven att utveckla mångsidigheten i menniskonaturen, och på samma gång bilda nationalkänsla eller samhörighetskänslan — samhörighet med sig sjelfva och det land, der man fått sin tillvaro, — Det är denna samhörighetskänsla, som går under namn af fosterlandskärlek, Här påpekade talaren lyckan af att vi svenskar hafva ett sådant ord, som fosterland, då våra grannland hafva mindre sägande, såsom »faedrland», »födeland» och »Das grosse Vaterland», Nationalkänslans bildande var grund och på samma gång första steget till framåtskridande. — Detta framåtskridande har varit utmärkt af stora svallningar. — Vända vi oss till visdomens och på samma gång hemlighetsfullhetens, magiernas och mysteriernas lotusland, hvars byggmästare tyckas bygt för evigheten, så fans der redan 3,000 år för Kristi födelse ordnade samfund. — De gamla folkens makt var en eröfrande makt. Häri orsaken till svallningarna, — Folken gingo från djerthet till hjeltemod, från hjeltemod till eröfringar, från eröfringar till makt, från makt till rikedom, och derifrån till prakt och veklighet samt till de sista scenerna i sorgespelet — inre förderf, förfall och död. Denna skala genomlopp Memfsriket och Tebe kom till glans, — I Tebe möter oss en kraftyttring i syfte att värna frihet och försvara fosterland, en kraftyttring, som i hög grad höjde nationalkänslan och som verkade pånyttfödande i alla delar, ja till och med reformerande på religionsväsendet. »En högstämd ande meddelade sig åt folket», som gjort en god insats i mensklighetens odlingsarbete. Kulturfolken vid Eufrats och Tigris stränder visa samma svallning. Efter åtskilliga växlingar kommo Kaldeerna till makt, hvilken de byggde på spillrorna af Niniveh och Babylon. För denna makt måste ock Egypten böja sig, — Så följde väldenas uppkomst, törfall och fall från nejd till nejd, trån tidehvart till tidehvarf, ur dimma till maktens glans ned i midnattsmörkrets djup — tåget går öfver nationens grafvar,. — En lärdom lemnas oss: så länge fosterlandet var målet för deras sträfvanden, så länge stod herskarstafven vid deras fot. — När veklighet och njutningslystnad trädde fram och tosterlandets väl åsidosattes, var undergång gifven. — Sa der vägen historien visat.
Det till omtång obetyliga Grekland, dertill deladt i flera, hvår för sig sjelfständiga stater, stod, genom sin enighet, då det gälde det gemensamma fosterlandets törsvar, som en mur gent en till antalet ötverlägsen fiende. — Ett fåtal bjeltar, hvars enda tanke var att rädda frihet och ära, bröt Asiens herskare, det stolta Persien, — Hvilken glans i alla tider från Sparta! »Kom åter med den eller på den» voro en spartansk moders ord till sin i kriget utgående son, då hon lemnade honom skölden, och en annan sade vid underrättelsen om sin sons död i striden. »det var derför jag gat honom lifvet». Alla voro besjälade af samma känsla. — Maratons slätt dränkte i blod den träldom som hotade och der spirade upp med fullaste för dem känbara lifsktaft, den frihet och kultur de värnade, ty de hade stridt »innan söadringens ande fått makt öfver dem», — Och det var först när förräderiet kom med som Termopyle pass blef en graf för Leonidas och hans tappra, hvilka prydde sig till en hopplös strid som till en fest. — Det var nämligen deras sed att aldrig vika. — »Vandrare säg Spartanernas folk, att vi ligga här alla döda, emedan vi trogetlydt, hvad lagen oss bjöd», stod att läsa på vården, rest öfver de tallne, men vid Salamis fick ock Persiska öfvermodet en våt graf. — — —
Ett slädparti var i söndags anordnadt här. Vid 1/2-tretiden atgingo 12 skjutsar till Angelbos i Lärbro, der 13 skjutsar från skilda håll mötte, hvarefter, sedan välbehöflig förfriskning inmundigate, tåget af 25 skjntsar i ilande fart återvände bit. I den prydligt dekorerade salen inträdde ett 70-tal personer, hvilka läto de rikliga undfängningarne sig väl smaka, hvarefter dansen under sprittande musik fortgick, med kortare afbrott till ett godt stycke in på småtimmarne. — De för tillfället utsedda värdarne hade all heder af denna sin tillställning.
Hablingbo, 3 Febr.
Tiden tillstundar att Bevillningsstadgan, som nog äger en och annan oegentlighet, skall vid taxeringarne för året tillämpas. Denna del af lagen som för allmänheten torde vara lika obekant som mycket af all annan lag borde dock först och främst intresserar de personer hvilka få detta ansvarsfulla förtroende att debitera allmänheten och vi önska taxeringsmännen må göra detta efter bästa förstånd i förening med rättvisa. Till ledamöter i beredningen för taxer. i detta distrikt äro här valde: landtbrakarne Nilsson Stjups och O. Jakobsson Vadstäde.
Granskning af socknarnes inom Södra Häradets Brandstodsförening upprättade värderingsiostrument har i dagarne verkstälts af Sfrälben och för den det intresserar knnna vi nämna att hela föreningens försäkringssuma utgjorde vid årets slut kronor 22,157,240, Enligt Bergmans (Gotlands geografi) var denna summa år 1876 17,081,625. Denna nyttiga förening har således på de flydda 15 åren arbetat upp sig till öfver 5 millioner och torde stått kanske ett och annat hundratusen tal högre om ej, såsom här är fallet i trakten, en del lågt uppsätta sina lösören eller ock alls intet för att undvika mångskrifveri, hvilket dock ej torde vara klokt. Klinte kommun, som, enl. Aldén har högsta fyrktalet bland kommuner på Gotland, har äfven högsta försäkringsvärdet nämligen kronor 1,118,871 kr. dernäst Rone med 1,063,732, Hemse 915,796, Öja 779,984, Burs 911,996 kr. Den minsta försäkringssumman bland de 44 socknarna har Sundre med 139,298 kr.
Norra häradets förening har enl. G. A. i år 19,221,781 kr. och har sedan 1879 då summan var 17,655,147 kr. på dessa tolf åren ökats med nära två millioner.
Hablingbo som i fjor var inne med en försäkringssumma på 755,217 kronor har i år sjunkit med 28,900 kronor, hvilket har sin grund i den under förl. året bildade kreatursförsäkringen inom socknen som står till nära 70,000 kr.
På tal om kreatursförsäkringsföreningen kan sägas att största delen af församlingsmedlemmarne anslutit sig till densamma, och eburu ägarne ej tillhöra något slags djurskyddsförening torde väl få här i trakten kunua framvisa en sådau jämau och väl vårdad kreaturssamling som denna. Detta må utan förhäfvelse kunna framhållas till ägarnes förtjenst och uppmuntran.
Inte en, utan en hel flock starar slog i söndags eftermiddag d. v. s. sista Januari ned i Snöboms Lukase en trädgård. Månne de, der de suto så högtidsklädda i trädkronan, pratade om tidig vår?
Yxan flyger flinkt mellan trädstammarne i kapp med hackspettens. Detta arbete ger mod och lefnadslust och kurerar bleksot. I dag Blasius måste hon (yxan) hvila sig; ty hugger man den dagen i skogen inträffar olyckshändelse under året.
Burs, 4 Febr.
Höga pris. Den som har präktig skog till afsalu plockar in dugtigt med pengar. Vid i dag hållen skogauktion bär i socknen betaldes tallarne ganska bra. Man beräknade att veden kommer att kosta 6 till 8 kronor kasten på »stående rot» utom arbetet. Men är bränslet dyrt, så är ätven födan dyr. Så betingade på en auktion i När i förr. veckan potatisen ett pris af 5 kr, 75 öre för gammal tunna.
Kyrkoherden Äsberg ligger fortfarande sjuk i influensa, hvarför domkap, förordnat vice pastor Kristiansson i Rone att jämte eget pastorat förestå Bara.
Tvänne af de till skollärareplatsen å Ronebamn sökande, nämligen herr Berge och Lingström, hafva i går och i dag aflagt undervisningsprof. De öfriga medsökande lära ej komma att aflägga prof.
Burgsvik, 4 Febr.
Årsmöte med Öja och Hamrasocknars kreatursförsäkringsförening har idag hållits på Burgsvik. Till ordf. för sammanträdet valdes kyrkohb. N. P. Gadd. Räkenskaperna för 1891, vederbörligen reviderade, upplästes och godkändes till alla delar. Af dessa framgick att försäkringssumman, som 1891 utgjorde kr. 60,260 för 1892 ökats till kr. 62,445. Utbetalade ersättvingar för timade olycksfall utgjorde för 1891 kr. 381, div. andra utgifter kr 23: 47, Utom årsafgiftei, som är 25 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde, hade under året utdebiterats 38 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde. Till ledamöter i nämden valdes för följande år för Öja: Hemmansägarne J. P. Mogren Roes, H. Olsson, Romartve och T. Vestberg Siffride, till suppleanter: J. Jacobsson Stockvike och L. Nilsson Burge; för Hamra: Hemmansägarne P. Hansson Skogs, J. Jacobsson Långmyra och N. Jacobsson Skogs, till suppleanter: J Hansson Linhatte och Jacobsson Ejmunds. Till revisorer valdes handl. J. T. Jacobsson Burgsvik och G. Lindström Domerarfve.
Till ordf. omvaldes enhälligt kyrkoh. N. P. Gadd. Ett af ordf. väckt förslag att för innevarande år afsätta af årsafgifterna 10 öre på hvarje 100 kr. försäkringsvärde, vann stämmans bitall. Antalet försäkringstagare utgör för närvarandn 113.
Norra Gotland, 4 Febr.
Bränvin och kallbad. Enligt hvad berättats eder brefskrifvare, tilldrog sig följande vid ett fiskläge härstädes för någon tid sedan då arbetarne från en egendom skulle hämta upp släke från harsstranden. Begifna som de voro på starka drycker medtogo de några liter och började på att supa i sällskap med fiskarena derstädes, som äfven hade liter qvar utaf sitt julbränvin. Då de hade tömt några liter och började blifva litet rusiga kommo de på den idén, att de skulle byta kläder, och i denna afsigt klädde den ene af karlarne utaf sig, men råkade de då i ordväxlfng med hvarandra angående klädesbytningen och.till sist, då de kitvats en stund, kastade den ene af karlarne den afklädde i sjön och detta förnyades ett par gånger, med den påföljd att ban sjuknat på kuppen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Februari 1892
N:r 19
Till en kustroddarebefattning
med tjenstgöring tillsvidare inom Visby tullkammardistrikt ha såsom sökande anmält sig e. o. kustroddaren K. Ronström å Ronehamn, J. P. Andersson i Kråkelund, J. A. Hårdberg i Karlshamn, S. J. Samuelsson i Ternö, t. f. kustroddaren O. P. V. Ahlberg å Kappelshamn samt e. o. vaktmästarne K. M. Elfström och A. V. Andersson i Karlshamn.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Januari 1892
N:r 15
Från landsbygden.
Burs 20 Jan.
Försäkra kreaturen är en sats, som ej nog ofta kan upprepas. Landtbrukaren Nils Andersson Haffride har i dag förlorat en större hingst utan någon längre föregående sjukdom. Tillkallad djurläkare kunde ingentiog uträtta. Hingsten var försäkrad, men mycket lågt, hvarför Andersson gör en känbar förlust.
Hangvar, 20 Jan.
Olyckshändelse. Hemmansäg. A. Isaksson i Qvie råkade ut för olyckan att bryta af sitt venstra lårben i förgår e. m, Isaksson bade kört ett lass ved till Vasta kalkuga och när han för att ej hålla i vägen körde något på sidan, hvälfde lasset, 11/2 palmar ved, öfver honom. Hade ej en annan person funnits i närheten af olycksplatsen, så hade I. troligen fått ligga och dö vader lasset. Något senare på qvällen kommo hans hästar i sken för en släde, som var lånad för att hämta doktorn.
15 graders köld hade vi i måndags morgon. Föret är godt och hvar och en arbetar med stor ifver till skatter. I synnerhet är det brådtom i prestgårdens skog, der de utstämplade, hundraåriga och ovanligt grofva tallarne falla för yxan. I aflidne kyrkoherden M. Karlssons egna bagar vid Suderbys fins också ovanligt stor och grof skog. Der ligga änna hundratals träd, som blåste omkull den stora stormen i febr. 1882.
Ett af de hösten 1890 strandade fartygen i Kappelshamnsviken har i dessa dagar tagits flott af en här bosatt snickare Ossin, som arbetat dermed i sommar med blott en enda medhjeipare. Ersättningen var 600 kr., om han lyckades få af fartyget, men i annat fall ej någon ersättning för sitt arbete. Före O. hade en annan person arbetat ett halft år förgäfves, men ledsnade, då det ej lyckades för honom.
Hemse, 21 Jan.
Konungens födelsedag har vid länets folkhögskola och landtmannaskola firats på följande sätt: KI. 10 hissades unionsflaggan å skolans flaggstång. Läsningen pågick sedan i vederbörlig ordning till kl. 1/21. Straxt efter 2 samlades skolans lärare och lärjungar samt smyckade den större salen (folkhögskolesalen) med granar, i fonden placerades konungens porträtt omgifvet af flaggor m. m.
Kl. 6 öppnades salarne för allmänheten och folksången (Ur svenska hjertans djup etc.) afsjöngs under orgelackompanjemang.
I ett historiskt föredrag med anknytning till dagens betydelse skildrade kand. H. Lundgren derpå de stora verldshändelserna i slutet af förra och början af detta århundradet.
Derefter sjöngs »Värt land» och »Fosterlandet» af B. E. Malmström deklamerades af en elev ur landtmannaskolan äfvensom »I Hunneberg» af K. A. Melin.
»O låtom oss svärja ett fostbrödralag» sjöngs, hvarpå skolans föreståndare dr Sätervall höjde ett »Gud bevare konungen och fosterlandet», hvarefter och sedan folksångens andra vers afejungits, de församlade aflägsnade sig.
Rone, 21 Jan.
Influensa grasserar i nästan oroväckande grad. Hushåll efter hushåll insjuknar och lunginflammation följer efteråt i många fall. Fastän vi nu haft mellan 5 och 8 grader kallt om nätterna tyckes den dock ej vilja aftaga.
Sex sökande hafva anmält sig till folkskollärareplatsen på Ronehamn och bland dem folkskollärare Lingström i Bro. De öfriga äro från fastlandet. Det lär vara beslutat att alla sökande skola aflägga prof.
Sidensvansar uppträda här och der i trädgårdarna i stora flockar.
Nykterhetsföredrag höll folkskollärare Hosvall ioför en talrik samling i folkskolesalen vid kyrkan lördagen den 16 kl. 6 em. Talaren utvecklade sitt ämne lätt och lärorikt.
Äfven i Ronehamns skolhus hölls på söndags qväll den 17 ett godt föredrag.
Vamlingbo, 21 Januari.
Extra kyrkostämma hölls här i går med anledning af folkskoleinspektörens skrifvelse till skolrådet angående några smärre ändringar i det beslutade skolhusbygget, hvilka för stämmans ledamöter framlades och bifölls.
Derefter kom extra kom. stämma, der församlingen skulle höras huruvida de voro villiga att till distriktets läkare såsom reseersättning årligen betala ett arfvode af trettiofem käonor emot villkor att läkaren infanne sig å Burgsvik tvenne gånger hvarje månad och der emottaga sjukbesök etc. Som frågan icke var vederböligen utredd och stämmans ledamöter ansåge det vara ett temligen högt belopp för kommunen i förhållande t. ex. till Öja, som skulle bidraga med 40 kronor, då denne senare socken hade den största fördelen af saken, uppdrogs åt pastor och ordförande i stämman att göra sig underrättade om de närmare detaljerna i frågan, hvarefter ny stämma skulle utlysas för frågans afgörande. Upplysningsvis kan meddelas att Fide, Hamra ceh Sandre sockuar skulle i sin mån bidraga med hvardera fomton kronor årligen. Förslaget tycktes ha intresse för sig i kommunen, alldenstund de dyra resekostnaderna för såväl besök som hämtning i sjukdomsfall betydligt reducerades, för den sökande genom denna åtgärd från läkarens sida.
Vid leveransauktion & materialer till skolhuset antogs ett af Hr Alf. Lundqvist Hemse afgifvit shriftligt anbud å allt sågadt virke för ett belopp af 500 kronor. Öfriga materialers anskaffande bortauktionnerades åt enskilde personer, älvenså skjutsar efter det sågade virket (som skall aflemnas på Hemsr) jemte kalk m. m, allt för ett belopp af cirka 2,000 kronor.
Å uppförandet af bygget afgafs icke något antagligt anbud (ett å 1,115 kr. förkastas), hvadan ny auktion derå troligen kommer att hållas såvida icke uppgörelse på enskild väg kan träffas med någon byggmästare.
Ejstä, 21 Jan.
B. N. Hultberg död. I början aft denna vecka skattade åt förgängelsen en af dem, som med rätta räknades till gamla skolan, ej blott för sin ålder, utan äfven för sin lifsåskådning.
Klockaren i Ejsta, Båtel Niklas Hultberg, ver född år 1818 och således vid sin död 76 år gammal, Han tjenstgjorde ända till i lördags, då ham insjuknade. Då först fick han tjenatledighet, något som han aldrig förut behöft eller: begärt.
I trettionio år var han ordinarie klockare, men redan långt förut hade han biträdt fadren i tjensten, ty det var ett klockareslägte både på fäderne och möderne ända sedan Karl 12:s tid, då krigspresten Petros Lyth var kyrkoherde i Ejsta pastorat, Få personer torde hafva varit så påpasslige, så ordentlige i sin tjenst som den hädangångne. I kyrkan fick aldrig något ligga huller om buller, ej heller dam och smuts vanpryda helgedomen. När han någon gång varit borta, så var hans första göromål vid hemkometen att se till om kyrkans nyckel hängde på sin spik. Och detta gälde ätven angående hans små tillhörigheter. Ett par helgdagsstöflar räckte derför sina tio år och helgdagsrocken dubbelt så länge. På det viset kunde en liten lön räcka till, men något öfverskott var ej att begära.
Sedan några år var han en«liog, men sedan den tiden anlitade han ej irantimmersbjelp till städning, bäddning, lagning af sina kläsr och ain mat — sådant verkstälde han sjelf.
En yttre utmärkelse tilldelades honom, hvilken visserligen icke gaf mera bröd på hyllan.
Han blef, (jag vill minnas det var år 1889) uppå vederbörlig framställning, hugnad med Patriotiska Sällskapets silfvermedalj, en utmärkelse, för hvilken gubben kände sig tacksam och belåten, eburn han till en början »skämdes för att bära granulåten», såsom han en gång yttrade. Och så lades medaljen i kistan aft der väl förvaras.
För socknen var han senare tid för en ringa penning postombud. Äfven der fann man honom troget på sin post — ja hela dagen igenom då det ankom post. Det hände då ej sällan att många menniskor på en gång inströmmade i hans rum, som ej var stort, och som vanligt ville alla hafva besked på en gång- Då kunde han blifva litet kantig och fourrig, hvarvig en och annan i oförstånd kom att dra på smilbandet. Och
»gubben tålde väl något att skrattas åt, men mera hedras ändå».
Hvile nu trid öfver hans stoft!
Stenkumla, 21 Jan.
De borttappade hästarne, om hvilka Johan Pettersson Snäckartve i Stenkumla haft vård och vakt vid sista stortorgdagen, kommo ändtligen till rätta, De hittades i en hage, kallad kyrkshagen i Hogrän, ej långt från Johannelund, Alla tre stodo ännu för slädan, under hela fyra dygn ej åtnjutande annan föda än den obtydliga ljung som de lyckats uppfånga på den fläck de fastnat.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Januari 1892
N:r 11
Telegrafstationerna
i Klintehamn och Ronehamn komma att med denna månads utgång indragas.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Januari 1892
N:r 8
Från landsbygden.
Rone, 8 Dec.
En högtidlig begrafning erhöll den så sorgligt omkomne bokhällaren Lindström, Efter gudstjenstens slut kl. något öfver 11 anlände det af nio skjutsar bestående liktåget, hvarefter kistan, buren af den aflidnes närmaste ungdomsvänner, inbars i kyrkan der jordfästvingen förrättades af pastor Christiansson, som i ett gripande tal framhöll lifvets korthet och dödens visshet, Under tonerna af en sorgmarsch från orgeln bars kistan till grafven, hvilken nästan till hälften fyldes af den oerhörda mängd af kransar, som från deltagande från nära och fjerran dels under likfärden lagts på kistan och dels nu i grafven nedkastades och öfverhöljde densamma. Bland sörjande deltagare märktes förutom en förgråten moder, fader och syskon den aflidnes principaler, en ungdomsvän, och för öfrigt en stor del af pastoratets befolkning lifligt berörts som af den sorgliga händelsen.
Godt slädföre hade vi de sista dagarne af Nov, och början af denna månad, af hvilket också många visste väl begagna sig; men nu ha vi ett väldigt slask.
I lördags 5 Dec. voro bina ute och luftade på sig så kraftigt att många sågos hemkomma med »förning» på fötterna.
Rapphönsen äro äfven här i år talrika, men man tror att mickel räf redan smörjer sig med rapphönestek, ty öfverallt på vissa trakter ligger mycket af deras tjäderbeklädnad utströdd.
Fårkött har Gotland i år rikligen exporterat. En handelsfirma här har fått för 2,000 kr. mera än efter förra årets export var beräknadt och hvaraf en stor del ännu ligger osålt i Stockholm och Gefle.
Särdeles god skörd på myrmark lär enligt hvad berättas, hr L. Duse erhållit. Den lär vara beräknad till 8,000 kr.
Nykterhetsmöte hölls i Ronehamns skolsal härom söndagen, då många af de som voro närvarande varmt intresserade sig för nykterhetssaken och önskade snart ett nytt möte.
Af djurskyddsföreningens ullsaxar ha på en liten tid härstädes sålts 40 st.
Svan flyttade härstädes ännu i går.
Godt om »kut» (säl) finnes här utanför. Vår gamle jägare här lär också med framgång pröfvat sitt lod i höst.
Strömming fås ännu, stor och fet, men ej i så riklig mängd som förut. Dock hafva de fått en 20 valar här och der. Vackert så i denna månad.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192
Borgerligt äktenskap
ingicks här i staden i går inför kronofogden i norra häradet af baptistpredikanten I. Nilsson från Ronehamn och husbondedottern Josefina Jonasson från Gothem. Den senare af kontrahenterna tillhörde disesenterförsamling.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 November 1891
N:r 184
En beklaglig olyckshändelse
timade å Ronehamn 22 dennes kl. 7 på aftonen, i det 22-åriga handelsbokhållaren Petter Gotttred Viktor Lindström då omkom genom drunkning.
Lindström, som under det ångaren Gotland låg vid bryggan för att intaga kornlast, varit sysselsatt i ett spanmålsmagasin i land, hade just, när körslorna voro nära slot, begifvit sig ombord å Gotland för att erhålla ljus till lyktorna i magasinet. Några minuter sedan han lemnat båten, hördes från bryggan rop på hjelphvarpå genast personer från Ångaren skyndade till. Vid skenet från en medförd lanterna — den på bron hade till följd af en just då kringsvepande stormby släckts — varseblef man ungefär vid midten af bryggan ett par armar sticka upp ur vattnet. En medhafd lina kastades genast dit, men i detsamma försvann den nödstälde.
Så fort sig göra lät sattes i den stormiga qvällen ut båt för att söka rätt på den drunknade, men det dröjde en hel halftimme, innan man fick fatt på den redan liflösa kroppen. Man arbetade i 2 1/2 timme för att om möjligt återväcka lifsandarne och läkare eftersändes, men det var förgälves.
Hura olyckan tillgått vet man ej med visshet, då ingen fans på bryggan tillstädes, men troligt torde väl vara att Lindström, förvillad af mörkret, stigit miste och på sh sätt fallit i sjön.
Den så sorgligt omkomne, hvilken i 9 år varit anstäld hos firman L. & G Cramér, var en särdeles duglig, ordentlig och omtyckt ung man.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1891
N:r 183
Dödsfall Petter Gottfred Victor
Att vår älskade son Handelsbokhållaren Petter Gottfred Victor född den 28 Februari 1869 genom olyckshändelse omkom i Ronehamn den 22 dennes kl. 7 e. m., djupt sörjd och innerligt saknad af föräldrar, syskon, principeler, kamrater och många vänner, hafva vi härmed den sorgliga pligten tillkännagifva. Alfva den 24 November 1891.
Maria Lindström. C. P. Lindström.
Ps. 493 4 vers.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1891
N:r 183
Auktion å Ronehamn.
Enkefru Hilda Broander å Ronehamn låter genom offentlig auktion, som fredagen den 20 dennes från kl. 10 f. m. förrättas å stället, till den mestbjudande försälja följande lösegendom flera dussin stolar med rottiogsäten, imperial- och andra sängar, soffor, byråar, kommoder och matbord: ett par bättre ståogselar, en trilla, flere vändplogar och jernpinnharfvar; ett par arbetshästar, 2:ne mjölkkor; diverse böcker och k\’äder m, m, Vid samma tillfälle försäljes för annan persons räkning följande handelsvaror, dofflar, kläden, bomullstyger, dukar, tapeter och bårder samt ep del korta varor m.m. m, m. Skulle allt icke medhinnas å den utsatta dagen, så fortsättes auktionen den påföljande.
Med betalningen lemnas godkände inropare sex månaders anstånd.
Gudings i Alfva den 9 Nov, 1891.
Efter anmödan,
A. M. ENEMAN.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 November 1891
N:r 178