Etikett: Rone

Rone socken ligger på södra delen av Gotlands östkust.
Gårdsnamn: Autsarve, Botes, Burge, Davide, Domerarve, Findarve, Frigsarve, Gerete, Getor, Gullgårde, Hallbenarve, Halor, Hägdarve, Jakobs, Jaksarve, Lauritse, Lillgårds, Magnuse, Malms, Mattsarve, Ogges, Prästgården, Roes, Sigdes, Smissarve, Stale, Tomte, Tronhage, Uggårde, Vinarve, Ålarve, Änggårde.

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1891.
Follingbo: födda 8 (6 m. 2 q.); döda 13 (7 m. 6 q.); inflyttade 72 (34 m. 38 q.); utflyttade 67 (37 m, 30 q.); vigde 1 par; folkmängd 484.

Akebäck: födda 2 m.; döda 3 (2 m; 1 q.); inflyttade 12 (6 m. 6 q.); utflyttade 18 (12 m. 6 q.); vigde 1 par; folkmängd 151; minskning 7.

Othem: födda 30 (19 m. 11 q.); döda 21 (13 m. 8 q.); inflyttade 85 (37 m. 48 q.); utflyttade 66 (31 m. 35 q.); vigde 6 par; folkmängd 1035; ökning 28.

Boge: födda 15 (6 m. 9 q.); döda 9 (2 m. 7 q.); inflyttad3 21 (5 m. 16 q.); utflyttade 17 (7 m. 10 q.); vigde 4 par; folkmängd 481; ökning 10.

Rute: födda 11 (5 m. 6 q.); döda 11 (5 m. 6 q.); inflyttade 24 (10 m. 14 q.); utflyttade 42 (18 m. 24 q.); vigde 5 par; folkmängd 575; minskning 18.

Fleringe: födda 6 (3 m. 3 q.): döda 2 m.; inflyttade 20 (13 m. 7 q.); utflyttade 15 (6 m. 9 q.); vigde 1 par: folkmängd 363; ökning 9.

Bunge: födda 7 (3 m. 4 q;); döda 6 (4 m. 2 q.); inflyttade 30 (23 m. 17 q.); utfyttade 51 (25 m. 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 534; minskning 20.

Fole: födda 10 (5 m, 5 q.); döda 7 (3 m. 4 q.); inflyttade 67 (31 m. 36 q.); utflyttade 60 (35 m. 25 q.); vigde 1 par; folkmängd 481(222 m. 259 q.); ökning 10.

Lokrume: födda 6 (2 m, 4 q.); döda 9 (5 m. 4 q.); inflyttade 28 (13 m. 15 q.); utflyttade 33 (14 m. 19 q.); vigde 2 par; folkmängd 370 (179 m,. 191 q.); minskning 3.

Vestkinde: födda 17 (9 m. 8 q.); döda 10 (2 m, 8 q.); inflyttade 47 (30 m. 17 q.); utflyttade 58 (32 m, 26 q.); vigde 2 par; folkmängd 569; minskning 4.

Bro: födda 10 (4 m. 6 q.); döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 26 (12 m, 14 q); utflyttade 16 (10 m. 6 q.); vigde 4 par; folkmängd 296; ökning 15.

Källunge: födda 1 q.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 31 (12 m. 19 q.); utflyttade 29 (12 m. 17 q.); vigde 2 par; folkmängd 244; minskning 1.

Vallstena: födda 7 (2 m. 5 q.); döda 10 (3 m. 7 q.); inflyttade 14 (8 m. 6 q.); utflyttade 15 (4 m, 11 q.); vigde 3 par; folkmängd 348; minskning 4.

Kräklingbo:: födda 4 (3 m. 1 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (11 m. 12 q.); utflyttade 37 (19 m. 18 q.); vigde 4 par; folkmängd 406; minskning 17.

Ala: födda 9 (6 m. 3 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 22 (11 m. 11 q.); utflyttade 16 (8 m. 8 q.); vigde 1 par; folkmängd 308; ökning 12.

Anga: födda 5 (3 m, 2 q.); döda 3 (2 m. 1 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 23 (9 m. 14 q.); folkmängd 296; minskning 7.

Lärbro: födda 23 (15 m. 8 q.); döda 21 (10 m, 11 q.); inflyttade 74 (33 m,. 41 q.): utflyttade 74 (41 m. 33 q.); vigde 8 par; folkmängd 1,273; ökning 2.

Hellvi: födda 8 (3 m. 5 q.); döda 15 (8 m. 7 q.); inflyttade 14 (5 m. 9 q.); utflyttade 45 (20 m. 25 q.); vigde 2 par; folkmängd 418; minskning 38.

Hörsne med Bara; födda 11 (9 m. 2 q.); döde 5 (4 m. 1 q.); inflyttade 38 (20 m. 18 q.); utflyttade 35 (24 m. 11 d.); vigde 5 par; folkmängd 375; ökning 9.

Rone: födda 18 (7 m. 11 q.); döda 20 (8 m. 12 q.) inflyttade 66 (27 m. 39 q.): utflytade 59 (26 m. 33 q.); vigde 5 par; folkmängd 1,030; ökning 5.

Eke: födda 2 m.; döda 4 (2 m. 2 q.); inflyttade 9 (5 m. 4 q.); utflyttade 18 (11 m. 7 q.) vigde 2 par; folkmängd 234; minskning

Stenkyrka: födda 17 (7 m. 10 q.); döda 6 (3 m. 3 q.); inflyttade 39 (13 m. 26 q.); utflyttade 39 (18 m. 21 q.); vigde 5 par; folkmängd 797; ökning 11.

Tingstäde: födda 10 (7 10. 3 q.); döda 8 (3 m. 5 q.); inflyttade 29 (15 m. 14 q.); utflyttade 52 (25 m. 27 q.); vigde 2 par; folkmängd 476; minskning 21.

Hangvar: födda 17 (10 m. 7 q.); döda 19 (8 m. 11 q.): inflyttade 39 (18 m. 21 q.); utflyttade 60 (24 m. 36 q.); vigde 3 par; folkmängd 895; minskning 23.

Hall: födda 3 (2 m. 1 q.); döda 1 m.; inflyttade 15 (6 m. 9 q.); utflyttade 13 (6 m.
7 q.); vigde 1 par; folkmängd 246; ökning 4.

Endre; föåda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (2 m. 3 q.); inflyttade 48 (23 m. 25 q.); utflyttade 62 (32 m. 30 q.); vigde 3 par; folkmängd 347; minskning 5.

Hejdeby: födda 2 m.; döda 5 (1 m. 4 q.); inflyttade 13 (6 m. 7 q.): utflyttade 14 (9 m. 5 q.) vigde 2 par; folkmängd 190; minskning 4.

Östergarn: födda 11 (6 m. 5 q.); döda 17 (7 m. 10 q.): inflyttade 21 (11 m. 10 q.);.
utflyttade 20 (8 m. 12 q.); vigde 6 par; folkmängd 677 (334 m. 343 q.); inkl, 5.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 q.); döda 7 (4 m. 3 q.); inflyttade 23 (14 m. 9 qv); utflyttade 16 (5 m. 11 q.); vigde 2 par; folkmängd 476 (237 m. 239 q.); ökning 5.

Ardre: födda 14 (7 m. 7 q.); döda 5 (3 m. 2 q.); inflyttade 19 (9 m. 10 q.); utflyttade 30 (12 m. 18 q.); folkmängd 490 (222 m. 268 q.); minskning 2.

Gothem: födda 11 (2 m, 9 q.); döda 5 (2 m,. 3 q.); inflyttade 34 (14 m. 20 q.); utflyttade 34 (15 m. 19 q.); vigde 3 par; folkmängd 647; ökning 6.

Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 q.); döda 2 m,; inflyttade 11 (5 m. 6 q.); utflyttade 21 (9 m. 12 q;); vigde 2 par; minskning 10.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Publicerat

Till ordförande

i årets bevillningsberedningar har länsstyrelsen utsett: för Visby stad härädskrifvare Nordahl, för norra fögderiet kronofogden Calissendorff, för södra landsförsamling samt Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Levide, Burs, När, Alskogs och Garda pastorater, häradsskrifvare Bergman, samt för Hafdhems, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Hablingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Januari 1892
N:r 2

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 30 Dec.
Kommunalstämman i går höll nära på att bli tråkig och det för hundarnes skull. Föra slag var väckt att hundsxatten skulle varika för alla bundar, hvaremot andra protet sterade, HEiter trenne voteringar baslöts atr huudskatten skulle vara lika för alla huuda med 8 kr. för hvarje djur.
Till revisorer för både kyrko- och kommunalkassorna valdes handl, N. Fredin och folkskoljärare Stengård med landtbr. L. Dase till ersättare, Till ordf. i fattigv.-styrelsen valdes hemmausägaren Jacob Hansson, Smisserfve.
Till ledameter i samma styrelse hemmansägare Niklas Tomsson, Stahle och Kristian Farstedt, Bothes.
I kreaturförsäkringsnämden valdes lantbr. O. Nilsson, Jaxarive, J. Grönström, Roes, H. Ahlberg, Sigdes och Adolf Johansson, Roes med den förstnämde som ordf. efter handl. Broander.
Vid uppläsandet af mantalslängden inträffade ett lustigt intermeaso. Vederbörande hade näml. särskildt beskattat mindre qvarnar, som drifvss af såväl väder som dragare.
Detta ansågs olagligt och en hand! anmärkte att man kunde för kommande år beskatta äaffeqvarnar. Detta väckte munterhet men »patron torde då ej få sälja sitt kaffs, inväade en annan, hvilket förökade den muntra stämningen.

En julgåfva bestående af en bricka, sockerskål och strösked af pysifver erhöll lärarinnan härstädes fru Stengård såsom en enkel tacksamhetsbetygelse al några elever i folkskolan för hennes uppoffring och möda vid undervisniog i handarbeten. Som fra 8. i många år meddelat denna undervisning utan någon som helst ersättning får den lilla gåfvan dubbelt värde.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 2 Januari 1892
N:r 1

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 20 Dec. 1891.
Nykterhetsmöte hölls iqväll här i folkskolesalen V. pastor Oristianson höll föredrag med text i Kol, 3: 12, Dryckenskap var en af de svåraste framträdande synderna, som af alla borde bekämpas. Ingen borde hålla sig tillbaka, ty ett bjul behöfde alla kuggar. Så ock här.
Diskussion vidtog derefter öfver frågan: »I hvad förhållande står bruket af rosdrycker till ungdomens uppfostran och sedligheten samt den tilltagande fattigdomen?» Svaret blef att detta stod i vägen för sann ls An ran och sedlighet. Denna kommun hade också mottagit Judaspenniogar för beviljad miorteringsrätt, som troligen ej medförde stor välsignelse. Hänvisades till Rysslands hungersnöd, der folket var förslafvadt under dryckenskapen.
Talarne voro pastor, folkskollären, L. Fredin, Landtbr. Nilsson, loteförman Wigsten och band!. N. Fredin. Mötet var lifligt och lärorikt.

Stenkyrka, 22 Dec.
Liket eller rättare likdelerna efter den vid olyckan vid Lickershamns fiskläge 28 Febr. 1890 omkomne Mårten Strandberg har på hittats på samma ställe, hvarest olyckskamraternas stympade kroppar flöto i land i vintras. Äfven S:s. kropp ha sjön och tiden stympat, så att man blott på kläderna kunde identifiera liket. Hufvad saknas bägge benen lågo hvar för sig, bålen skild från de snare, Till en del läkta sår hafva nu härigenom rifvits upp hos de beklagansvärda kroppar.

Södra Gotland 22 December.
Öfverlistad! En person härstädes, som idkar fiske med ryssjor, kunde aldrig glädja sig åt något fiskafänge ehuru han, som gammsl van fiskare i den branschen, försökte lägga aina redskap på flere olika sätt. En annan fiskare i närheten, hvilken ej hade hälften så många ryssjor erhöll dock mångdubbelt flere fiskar. Detta väckte mannens misstankar, så att han beslöt utforska sanningen, En natt vid tretiden lade manuen sig i en släkehög i närheten af sina ryssjor för att speja och der blef han snart upplyst om orsaken hvarför hans rystjor ej fiskade. Han hade ej legat en qvartstimme, förrän den andre fiskaren kom lunkandes ner till stranden och ljudlöst sköt sin båt i vattnet, och med några årtag var vid sin kamrats fiskredskap, ur hvilka han tog hvarje fisk samt sedan han för att igentopa spåren efter sina nattliga utflygter, omsorgefullt lagt redskspen till rätta igen lika tyst sökte land. Der väntade honom en ganska oangenäm öfverraskning i form af den bestulne fiskaren som utan vidare parlementering grep och pålämpligt sätt behandlade tjuffiskaren. Sedan han ordentligt mörbultats, förebölls han i ekarpa ordalag det orätta och vanhederliga i sitt görande samt måste sedermera utgifsa ett rundligt skadestånd under löfte att ej mera försöka med tjufiske.

Näsvis hök. Häromdagen hörde ett arbetarefolk härstädes ett förskräckligt väsen från det öppna hönsbuset. Husetsunga son spravg ut för att se efter orsaken och fann Bland hönsen en obekant gäst ej iklädd bröllopskläder hvarför han stängde dörren och skyndade att underrättv föräldrarne. Far sjelf, som svart utkom, kände allt för väl igen den gamle höneslagtaren — böken och då han fick se hans offer, en ibjälklöst höna; vredgades far och dömdo mördaren till döden, hvilken dom genast å huggkubben verkstäldes.

Klinte, 20 Dec.
För några dagar sedan var för Klinte sockens fattiga uti skolsalen anordnad en liten fest med förfriskning af kaffe med dopp, vin, bakelser, äplen och konfekt, detta till minne af fru Krokstedts begrafning som försiggick nämda dag. Bordet, hvarå förtäringen ägde rum, var fint dukadt med belysning af såväl lampor som ljus, och då festen var slut, inflyttades ett orgelmelodium samt sjöngs gemensamt en tacksägelsepsalm. — Den aflidna var älskad i lifvet för sin gifmildhet mot de fattiga. — Välsignelse öfver hennes stoft uttalas at Klinte sockens fattiga, säger vår meddelare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 December 1891
N:r 199

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 8 Dec.
En högtidlig begrafning erhöll den så sorgligt omkomne bokhällaren Lindström, Efter gudstjenstens slut kl. något öfver 11 anlände det af nio skjutsar bestående liktåget, hvarefter kistan, buren af den aflidnes närmaste ungdomsvänner, inbars i kyrkan der jordfästvingen förrättades af pastor Christiansson, som i ett gripande tal framhöll lifvets korthet och dödens visshet, Under tonerna af en sorgmarsch från orgeln bars kistan till grafven, hvilken nästan till hälften fyldes af den oerhörda mängd af kransar, som från deltagande från nära och fjerran dels under likfärden lagts på kistan och dels nu i grafven nedkastades och öfverhöljde densamma. Bland sörjande deltagare märktes förutom en förgråten moder, fader och syskon den aflidnes principaler, en ungdomsvän, och för öfrigt en stor del af pastoratets befolkning lifligt berörts som af den sorgliga händelsen.

Godt slädföre hade vi de sista dagarne af Nov, och början af denna månad, af hvilket också många visste väl begagna sig; men nu ha vi ett väldigt slask.

I lördags 5 Dec. voro bina ute och luftade på sig så kraftigt att många sågos hemkomma med »förning» på fötterna.

Rapphönsen äro äfven här i år talrika, men man tror att mickel räf redan smörjer sig med rapphönestek, ty öfverallt på vissa trakter ligger mycket af deras tjäderbeklädnad utströdd.

Fårkött har Gotland i år rikligen exporterat. En handelsfirma här har fått för 2,000 kr. mera än efter förra årets export var beräknadt och hvaraf en stor del ännu ligger osålt i Stockholm och Gefle.

Särdeles god skörd på myrmark lär enligt hvad berättas, hr L. Duse erhållit. Den lär vara beräknad till 8,000 kr.

Nykterhetsmöte hölls i Ronehamns skolsal härom söndagen, då många af de som voro närvarande varmt intresserade sig för nykterhetssaken och önskade snart ett nytt möte.

Af djurskyddsföreningens ullsaxar ha på en liten tid härstädes sålts 40 st.

Svan flyttade härstädes ännu i går.

Godt om »kut» (säl) finnes här utanför. Vår gamle jägare här lär också med framgång pröfvat sitt lod i höst.

Strömming fås ännu, stor och fet, men ej i så riklig mängd som förut. Dock hafva de fått en 20 valar här och der. Vackert så i denna månad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1891
N:r 192

Publicerat

Mönstring

med beväringsmän tillhörande Hemse kompaniområde N:r 187 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Alfva och Hemse socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 8 f. m. vid Stånga jernvägsstation med beväringsmän från Rone, Eke, Burs, Stånga, När och Lau socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Hemse den 18 Nov 1891.
Philip Hertzman,
Beftälbafvare för Hemse kompaniområde N:r 187.

Mönstring med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde N:r 186 förrättas:
Fredagen den 18 December kl. 11 f. m. vid Kräklings i Kräklingbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socknar samt
Lördagen den 19 December kl. 1/2 10 f. m. vid Buttle jernvägsstation med beväringsmän från Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar.
Närmare upplysningar om mönstringen blifva intagna i Länskungörelserna.
Visby den 21 November 1891.
Axel Ytterberg,
Befälbatvare för Garde kompaniområde N:r 186.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 November 1891
N:r 183

Publicerat

Från landsbygden.

Burs, 10 Nov.
Bröllop. I lördags vigdes i härvarande kyrka handlanden Otto Fagerberg, Dala och fröken Anna Bandelin, Vanges. Tärnor och marskalkar voro: Frökn, Esther Lindgren, Burg, herr Larson, Vanges; Jenny Broandoar, Rone, A. Duse, Hemse; Anna Anderson, Burs, R. Larson, Alskog; Hanna Dorén, Stånga, O. Svaho, Hemse; Lina Olsson, Rone, gandelin, Hemse; Fina Nilsson, Rone, G. Lindström, Rone; Anna Olsson, Rone, A. Friberg, Rone; Anna Häglund, Burs, A. Pettersson, Bars; bruttbonde var bankdirektör Åkerman i Stånga och bruttöfverska fru Fagerberg, Burs.
Bröllopet stod i »dagarna tre» i brudens hem. Sjutton fullastade vagnar med bröllopsgäster reste från kyrkan till bröllopsgården; sju äreportar voro uppresta till brudpirets ära, I eftermiddag ha de nygifta inflyttat i det vackra och komfortabla nybygda hus ,som brudgummens broder låtit uppföra för de nygiftas räkning. Här hålles nu i afton välkomstkalas.

Tingstäde, 12 Nov.
Af slag som beröfvade henne talförmåga och känsel träffades i tisdags eftermiddag 74-åriga hustru Nyberg vid Nystuga, då hon frisk och kry var på väg till ladugården för att mjölka korna. Dagen derpå afled hon.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 November 1891
N:r 176

Publicerat

Från landsbygden.

Rone, 9 Nov.
På kyrkostämma härstädes har församlingen beslutit att inrätta en slöjdskola med folkskolläraren som undervisare och lärare i densamma. Frågan om inköpande af ny messkrud afslogs, emedan stämman ansåg en sådan hvarken tidsenlig eller af nöden.

På kommunalstämman (der utgifts- och inkomststat antogs för löpande året med 25 öre pr fyrk och 11 öre mindre än föregående år) valdes ledamöter i brandstodsnämden. Dessa blefvo hemmansägarne P. Pebrson, Burge, O. Lindqvist, Halor och O. Olsson, Lauritze samt landtbr. L. Duse, Davide.

Ett fynd bestående af några perlor af glas och bernsten hittades af arbetaren P. Simander under lassning af grus i det, såsom föregående år i tidn. omnämdes, på skelett rika grustaget i närheten af kyrken. Fyndet är från förra delen af jernåldern. Senare undersökningar derstädes gifva vid handen att det äfven varit bostad på samma ställe, ty lemningar af eldstad, bränd sten cch svart jord finnas der. Stället kommer vidare ett undersökas.

Sitt sista arbete för året fick det af handl. Broander m. fl. inköpta tröskverket göra här. Landtbrukarne L. Duse och N. Vahlby hade nämligen hyrt detsamma i förra veckan, då de slottröskade sin spanmål. Icke minst i det afseendet att inga kreatur behöfvas som dragare äro dessa tröskverk att rekommen dera.

Södra Gotland 9 Nov.
Ur lotsens lif. För kort tid sedan erhöll en af Gotlands gamla mästerlotsar afsked, Ett par episoder ur den gamle hafsarbetarens lif vill jag här anföra.
Ångbåtsförbindelser na på Gotlands landthamnar voro ej så goda förr som nu, hvadan kommunikationer med småbåtar måste anlitas. Att sådana färder stundom voro ej blott till lyst, derpå kan nedanstående tjena som bevis.
En gång skulle ofvannämde lots i sällskap med sin gamle far föra en fra L. till Visby och åter. Ditresan gick bra trots det svåra höstvädret. På hemvägen skulle för förtjenstens skull ett par fastage m. m. tagas med till en handl. i hemorten. På vestkusten af ön öfverraskades båten at en orkanlik stormby som kullvräkte densamma. Fru L. försvann genast i djupet, men de bägge männen fingo tag en på hvardera sidan om den förolyckade båten, som dref emot land.
Ena timma — lång som en evighet — kämpade de båda för lifvet. Redan hade köl den och arbetet gjort dem utmattade då plötsligt den som låg åt landsidan kände botten under fötterna, och efter mycken ansträngning kom man i land. Här lågo de samma männen en timmes tid och kräktes salt vatten och blod. Slutligen kunde de dock krafla sig fram ti!l bebodda ställen, der de fingo nödig vård, Den gamle repade sig aldrig efter den svåra olyckan, han dog inom a den yngre blef frisk igen. Allt förloradeg.
En annan gång lotsade nämda person: ett fartyg. Vid ett kritiskt ögonblick måste han hastigt hoppa ned från backen och i däck detta med sådan kraft, att ett bråck, hvaraf han led, brast så, att tarmarna föllo ut, Han stoppade sjelf in dem igen, band en halsduk om det skadade stället och förde sin plikt likmätigt fartyget i hamn.

Roma 10 Nov.
Den af Gotlands nykterhetssällskap utsände talaren, hr Linnander, höll i går ett föredrag i härvarande skola. Till text valdes Pauli bref till efesierna 5 kap, 15—21 vers.
Liksom aposteln varnade talaren för att dricka sig druckne af vin eller under hvilket namn som helst spirituosa på detta sätt användes.
På ett målande sätt skildrades ett drinkares hem samt dryckenskapens förskräckliga a såväl i ekonomiskt som i fysiskt och intellektnelt hänseende såväl för den enskilde som hela folk. Herr Linnandere föredrag bär vittne omett varmt nit för nykterhetssaken och åhördes uppmärksamt af ett så stort antal personer, som skolan beqvämt kunde rymma,
En kollekt upptogs till förmån för Gotlands nykterhetssällskap.

Norra Gotland, 10 Nov.
Flera svåra fall af hästars skenande kunna refereras. Så blef för några dagar sedan vid utkörande från aflidne handl. Vestbergs gård i staden ett par hästar på något vis rädda och satte af i sken norrut. Körsvennen kastades af i portgången, vagnen lemnades midt för fru Ahlboms bod och sjelfva fasttogos de långt in i Veskinde. Skjutebonden erhöll så svåra blessyrer, att han måste förbindas at fältskär.
I lördags afton hände sig vid Lummelundsbruk, att då en person skulle köra om den andra, den senares hästar råkade i sken, läggande vagnen, som det påstås, i diket. Bägge de åkande skadade sig, deraf körsvennen mest. Åkdonet måste transporteras hem dagen derefter.

Strömmingsfisket var förra veckan rätt lönande, och äfven i natt har man fått god fångst.

En petition till länets höfding cirkulerar bland fiskarebefolkningen i Stenkyrka och Lummelunda socknar. Häri anhålles vördsamt, att hr landshöfdingen hos landsting och hushållningssällskap måtte anhålla om medel, att fiskhamnerna vid Liekershamn och Nyhamn måtte göras något mera lätt angörliga än hvad nu är fallet. Det är att hoppas, det vederbörande skola skänka petitionen det understöd, den så väl förtjenar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 November 1891
N:r 175

Publicerat

Om folkhögskolans öppnande

i går i de oybygda lokalerna skrifves till oss:
Med tåget från Visby kl. 9,45 anlände folkhögskolestyrelsens ordförande landshöfding Poignant och vice ordf. öfverstlöjtn. O. Carlstedt samt landssekreterare Hambræns jemte en del ynglingar med deras fäder.
Kosan styrdes derpå till den nya skolan under det att äfven från andra håll samlades sådana som hade folkhögskolan till mål. Sedan samtliga tagit den nya bygnadens yttre och inre i närmare skärskådande (det yttre är till alla delar färdigt och folkhögskolans, landtmannaskolans samt frökontrollanstaltens salar desslikes) samlades alla kl. 11 i folkhögskolans rymliga sal och upprop förrättades af skolans föreståndare. Af 24 till lärjungar i folkhögskolan antagna voro 20 närvarande, en var af sjukdom, en af annan orsak hindrad samt 2 utan uppgifven orsak.
At de 9 som sökt inträde i landtmannaskolan voro 6 ngärvarande, en kommer ej, två hade ej lemnat någon underrättelse.
Sedan uppropet förrättats, skildrade föreståndaren folkhögskolans öden under dess nu 15-åriga tillvaro på Gotland, hurasom densamma så småningom kommit att utvidgas med en landtbruksundervisningskurs, unodervisniogskurs för qvinliga lärjungar samt frökontrollanstalt o. s. v., hvilken undervisning nu kunde erbjudas lärjungar afgiftsfritt, åt alla utan undantag. Slutligen framstäldes betydelsen af att en dylik inrättning ägde den väsentliga förmånen af en fast plats för sin verksamhet, hvilken från och med i dag vunvits, då skolan fått sitt hem »i vackra former» visserligen »planlagdt af en stor konstnär», men dock grundadt och bygdt på beräkningar, som utgått från länets landshöfdingeresidens.
Föreståndaren anhöll derpå att få hembära landshöfding Poignant skolans varma tack för alla hans omsorger och kraftiga &tgärder att få skolan under eget tak.
Till landsböfdiogen, i egenskap af Hush.
sällskapets och förvaltningsutskottets ordförande anhöll han vidare att få betyga sällskapet och utskotall skyldig tacksamhet för deras beredvillighet att besprin ga med råd och dåd. Slutligen anhöll han att till landstingets ordförande öfverstelöjtnant Carlsteit få — för säkra med uppriktig erkänsla, att landstinget förutan litet eller intet kanske kunnat uträttas.
Till sist uttryckte föreståndaren sin lifliga önskan att det måtte förunnas lärarne förmågan att alltid kunna välja äkta, rent och fullgodt utsäde samt skoJan förunpas att draga till sig lärjungar, som låta utsädet falla i god jordmån, hvarigenom han hoppades att Han, som växten gifver, skulle visa skolan vara en plantskola, ett medel till enskildt och allmänt gagn. Akten afslöts med att nedkalla Horrans välsignelse öfver skolan och dess verksamhet.
Den talrika åhöraremassan spridde sig så småningom, sedan den ännu en gång tagit lokalsn och omgifningar i skärskådande.
De till inträde anmälda lärjungarne voro:
I folkhögskolan: J. Bolin Bolsi Hafdhem, O. L. J. Larsson Halbevarfye i Hablingbo, A. B. Ekelund L:a Snögrinda i Klinte, J. J. J. Johansson Tjengdarfve i Hemse, L. H. Hägg Hakuse i Björke, K. P. Jakobsson Bjers i Guldrupe, K. A. Kolmodin Snovalls i Hörsne, K. O. A. Alfvin Mattsarfyve i Hörsne, K. A. E. Söderdahl Alvena i Eskelhem, R. P. E. Vedin Björkebos i Follingbo, J. A. Pettersson Amlings i Linde, J. A. S. Pettersson Sigsarfve i Hangvar, J. J. Pettersson, Endregårda i Endre, K. M. Pettersson Robbenarfye i Garda, K. O. H. Hedström Ekes i Bro, A. N. J. Melin Mullvalds i Hemse, H. Levander Bols i Hafdhem, N. Andersson Sigers i Hafdhem, J. O. A. Eklund Dune i Dalhem, H. J. A. Bäckström Massarfve i Barlingbo, G. A. Larsson Lisla i Norrlanda, N. E. Lindgren i Gerum, T. Pettersson Medebys i Ekeby, G. Andersson Siggeby i Källunge.
I landtmannaskolan: P. T. Gardell Björnungs i Lokrume, K. O. F. Hanson Stale i Rone, G. Nyberg, Malms i Hellvi, A. M. V. Stenström Skäggs i Veskinde, H. C. B. E. Grehlert, Träskvälder i Tingstäde, E. B. R. R. Dassow i Visby If., N. G. Karlsson Krysås i Kalmar län, L. A. Ehrenström prestg. i Kräklingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Oktober 1891
N:r 160

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 29 September.
Från sportverlden. För att i någon mån upplitva de gamla gotländska folklekarne, hade denna sockens manliga ungdom till i söndags e. m. uppbjudit samtlige äkta män inom samma sccken, att med dem deltaga uti ett »våg», hvilken bjudniffg äfven antagits af de utmanade, På sagde tid samlades snart, på en grön och vacker plats intill Gorvalds gård, en skara lifvade män, unga och gamla, äfvensom en massa åskådare, och så var man i full fart med öfvandet af »manlig idrott» på våra förfäders vis. Till »frispel» hade ynglingarne för sin del uppstält »hankdragning» hvaruti ett tiotal af båda partierna deltogo. Såsom särskildt hedrande, förtjenar nämnas att flera gubbar af öfver 70 års ålder med spänstiga steg och ntmanande hållning äfven framträdde för att ta att »styrkatag» med de unga och afgingo t. o. m. med seger. Omsider blefvo dock ynglingarne segervinnare i denna idrott. Derefter xom de äldres »frispel» som bastod uti boll eller pärkspel i ordningen, och nu må man tro att det blef lif och rörelse på platsen, Här drogo de yngre det kortaste strået, till gubbarnes stora förnöjelse. Ett tredje täflingsspel, det s. k. »samspelet» måste nu gå af stapel och blef det genom lottning bestämdt att varpkastning skulle ega rum. Snart såg man de täflande i skilda grupper, man emot man, med säker hand slunga de tunga varpstenarua fram till målet, med det resultat att »gubbarne» togo en lysande seger, och dermed var — så att säga dena officiella delen af-dagens täfling afslutad.

Södra Gotland, 29 Sept.
Rågåkrarna se i allmänhet klena ut till följd af regnbrist. En del landtmän härstädes hafva ännu ej kunnat så sin råg på grund af i hållande torka. De små regnskurar, som föllo förra veckan voro ej tillräckliga.

Mogen frukt och fullt utslagna blommor syntes 27 dennes på ett och samma äppleträd i Öja prestgård.

Gotlands missionsförening firade en s. k. skördefest i Öja kyrka lördagen och söndagen 26 och 27 dennes, och började första dagen kl. 4 e. m. med predikan af kyrkoh. Jakobsson i Grötlingbo. Derefter talade kolportörerna Björkdahl och Sandell. På aftonen omkring kl. 7 hölls auktion i skolan å åtskilliga jordbruksalster m. m., som välvilligt skänkts till förmån för förenipgen. Auktionen inbragte något öfver 65 kr. — Festen fortsattes på söndagen från kl. halt 3 då Sandell och Björkdabl predikade, hvarefter en half timmes uppshåll gjordes. Sedan ljusen blifvit tända i det med sädeskärfvar och blommor smyckade templet, som för ett år sedan undergick en grundligare reparation invändigt för omkring 2,000 kr., och som kan kallas ståtligt för att vara en landskyrka, höll kyrkoh. Gadd en varm och gripande afslutniogspredikan. Festen var bägge dagaraa besökt af en stor skara menniskor.

Hoburgskretsens möte i Fide skolhus började med en kort, innehållsrik predikan i kyrkan af pastor Husander, som med ledning at Matt. 18: 1—6 talade öfver ämnet: »Vill du blifva verkligen stor? — Då måske du först varda liten.»
Sedan mötesdeltsgarne, bestående af ett tjugotal kretsmedlemmar och en stor del sockenbor, hunnit samla sig i det nya och präktiga skolhuset, helsades alla välkomna at ordf.
skoll, Hartman, Hamra, hvilken strax derpå gaf en liten lektion i katekes, under hvilken behandlades frågan: »Hvad är helgelse?» Med anledning af den hållna lektionen, utspann sig en liflig diskussion angående metoden vid katekesundervisningen. Da fleste, som deltogo i meningsutbytet, ansågo, att läraren vid en lektion borde låta barnen hafva läroböckerna uppslagna, för att de lättare måtte fatta och förstå, eåväl lärobokens egna ord som ock bibelversernag, Derigenom vunnes mera tid. Härför talade pastor Husander, skoll, Gahnström, Dahlqvist och Laurin. Kyrkoherde Jacobsson och lektionsgifvaren tycktes utgå från den kända satsen: »Hvad man vinner i tid förlorar man i kraft.» Skall ropet om den »dödande katekesutanläsningen» tystna, måste läraren väl hafva genomträngt sitt ämne, så att han kan kort och tydligt framlägga deas sanningar, utan att, vare sig han eller barnen, derför behöfva vara bundna af läroboken alltför mycket. Om qvantiteten för läsåret blir mindre, blir qvaliteten desto bättre.
Efter intagen middag fortsattes mötet med” diskussion, först öfver frågan: »Böra folk och småskolans lärare och lärarinnor inom stiftet bilda en sjukbjelpsförening?» Frågan, som något dryftats vid södra tredingens möte i Augusti, ansågs af flere talare vara för lärare öch lärarinnor en litsfråga, hvarför de allra flesta önskade hennes snara realisering.
Tredingsmötets förslag, att kretsarne borde utse komiterade, hvilka gemensamt skulle utarbeta detaljeradt förslag i frågan, antogs och valdes till ombud för Hoburgskretsen skoll.
K. H. Ganström, Hafdhem.
Derefter öfvergick man till frågan: »Är examen detsamma som inspektiop?» Frågan inleddes af fröken Berglund, Sundre, som påvisade att så icke var, och derför borde läraren eller lärarinnan sjelf examinera samt äga rättighet att hålla sig inom läsårets lärokurs.
Sedan några kretsens egna ärenden blifvit afgjorda, omvaldes till ordf, för nästkommande år skoll. P. S, Hartman, Hamra och till sekreterare för samma tid skoll. H. Dahlqvist, Fide.

Rone, 30 Sept.
Ett exempel, som manar till att efterföljas af dem, som äga stora arbetareskaror, som släpa året rundt utan att erhålla någon som helst uppmuntran, kan förtjena omtalas härifrån trakten. Landtbrukare L. Duse å Davide hade fredagen 25 dennes inbjudit hela sin arbetspersonal till en enkel festlighet sagda dags e. m. som var fri från arbete. Man samlades å gården, der husbonden vänligt samspråkade med sitt folk och inbjöd sina gäster i salen hvarest frun välkomnade med kaffe, hvarefter bordet dukades och man afåt en gemensam aftonmåltid. Värdfolket gjorde Pier bästa och »gästerna» funno sig mer än belåtna.

Illa stångad i hufvudet af en ilsken ko blef en 14-årig gosse härstädes i förra veckan så det var fara för lifvet. Sedan läkaren doktor Krook numera behandlat gossen är han mycket på bättringsvägen.

Ett par hästar, som förspända en årder råkade i sken på en åker, hade så när alldeles förderfyat sin ägare igår. Mannen, sysselsatt med arbete, skulle fly, men detta lyckades ej bättre än att han kom under dervid billen på ådern, som högg tag gång på gång ihans ansigte och der gjorde förfärliga skråmor särdeles bredvid munnen. Ändtligen befriad fördes ban till läkaren som hade stort besvär med att rensa såren från mull och orenlighet.
Någon fara för lifvet lär dock ej vara för handen.

Till poststationsföreståndare i Burge efter A. Elfvius, som derifrån blifvit uppsagd af generalpoststyrelsen, har blifvit befullmäktigad handl. Anton Jakobsson i Korsgata, Levide, dit stationen är förlagd från och med 1 Okt.

Lojsta, 1 Okt.
Djurskyddsmöte. Ledamöterna inom Fardhem pastorats djurskyddsförening hade sistl.
söndag sitt sjunde årsmöte. Sammanträdet hölls i en vid Linde kyrka närbelägen äng.
Sedan bön förrättats och en anslående djurskyddsberättelse blifvit föreläst, böll skollärare Fredin ett föredrag öfver samma ämne. Efter föredragets slut förevisades åtskilliga djurskyddseffekter och utdelades skrifter. Från den för sitt djurskyddsintresse väl bekanta fröken Viktorine Hägg hade 10 kronor erhållits, hvilka genom skoll. Fredin utdelades till 10 af distriktets barn och ungdom såsom en uppmuntran för visadt nit om djurens skydå och vård. Föreningen räknar nu 80 inskrifna ledamöter inom Fardhem, Linde och Lojsta.
Söndagen förut hade pykterhetsvännerna inom samma socknar anordnat nykterhetsmöte på det beryktade Stånga slott, der längre och kortare föredrag höllor af skollärarne Fredin, Stengård och Lingström. Musik utfördes af Klinte messingsqvartett.

Till vikarierande lärarinna i socknens småskola har skolrådet antagit fröken Alertha Nyström från Mästerby.

Laga skifte pågår nu som bäst inom vår socken och arbetet utföres så raskt, så att det troligen kommer att slutas i nästa vår.

Här och hvar i Lojsta hed synas spår efter senaste åskvädret, i det en mängd tallar och granar äro söndersplittrade.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Oktober 1891
N:r 152

Om Oss Drivs med WordPress