Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Per Gustaf Emil Poignant, född 8 december 1829 i Stockholm, död där 3 juni 1910, var en svensk ämbetsman, riksdagsman och landshövding.
har intagits anmälan, att Catharina Rosalie Lutteman upphört med den handelsrörelse, hon under firman R. Lutteman drifvit i Hejde socken samt att hon ämnar under nämda firma idka handel i Norrlanda socken.
Visby i Landskansliet den 16 November 1898.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 November 1898
N:r 178
här med, att firman Bröderna Kellqvist & C:o i Hellvi hos konungens befallningshafvande anhållit om tillstånd att, i och för drifvande af sin stenindustri vid St. Olofsholm i Hellvi socken, därstädes få innehafva ett upplag af dynamit om högst 250 kilogram, att förvaras i en nyuppförd dynamitkällare af sten, invändigt 2 meter i diameter, med tillhörande svale, belägen på yttersidan af en grusbacke invid sjön cirka 300 meter från värmaste nu begagnade bygnad och 340 meter från närmaste boningshus, egande den, som mot denna ansökning har något att erinra att sist före den 15 innevarande November därom hit göra anmälan.
Visby i Landskansliet den 1 November 1898.
E. POIGNANT.
Johan Hambraeus.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1898
N:r 169
på Gotland, när regeringen anser, att landshöfding Poignant, som sedan fyra år är pensionsmässig, bör afgå, nämnes nu äfven revisionssekreteraren Sjöstrand, meddelas oss från hufvudstaden.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Oktober 1898
N:r 168
gaf å Klintehamn i förgår järnvägsstyrelsen därstädes för länets höfding jämte landssekreteraren och landskamreraren, länets riksdagsmän, styrelserna för Gotlands järnväg och Roma sockerbruk, Klintebanans funktionärer, pressens representanter m. fl.
Kl. 2,30 e m. afreste ett 10-tal af de inbjudne gästerna med extratåg från Visby hamn till Roma, Här voro landshöfding Poignant jämte vice ordföranden i styrelsen för Klintebanan, handl. R. Snöbohm samt banans trafikschef, ingeniör Bååth till möte. Förstärkta med ytterligare några dels här, dels under vägen tillkomna gäster, stego Visbyborna på inbjudan af de nyss nämde ombord & tåget till Klintehamn, bestående af lokmotivet »Höfdingen», en kombinerad 2:a och 3:e klass genomgångs personvagn samt en konduktörsfinka, allt af modernaste typ och bästa beskaffenhet. Snart ångade tåget i väg å den omsorgsfullt bygda banan; tack vare banans ypperliga beskaftenhet var också tågets gång synnerligen jämn samt fri från krängningar och stötar. Vid ett par stationer gjordes haft för att upphämta ytterligare några deltagare i den stundande invigningsfesten, men flertalet af dem foro vi stolt förbi, trots att deras trefna stationshus sågo så inbjudande ut och sökte locka till besök.
Vid framkomsten till Klintehamn gick tåget först på hamnspåret ut på Klintehamns lastbrygga, hvarifrån man beundrade den vackra utsikten öfver hafvet med Karlsöarna i bakgrunden samt hälsade på vår gamle, numera föryngrade vän och bekanta, ångfartyget Klintehamn.
Efter att en stund hafva sett sig omkring bär nere på hamnen, stego resenärerna åter ombord å tåget och åkte nu fram till det flaggprydda, komfortabelt inrättade stationshuset å Klintehamn, där verkställande direktören i Klintehamnsbolaget, kommissarien Svallingson jämte öfriga doltagare i dagens festlighet, förutom en stor skara högtidsklädd allmoge, voro till mötes.
Man besåg nu först stationshuset ute och innan — det är uppfördt af trä, norrlandsvirke, för det i förhållande till storleken kolossalt billiga priset af 7,500 kronor — och vandrade sedan bort till värdshuset, där middagen serverades på ett sätt som gjorde ställets innehafvare, hr N. Odin, all heder.
I den med flaggor smakfullt dekorerade salen var bordet dukadt i s. k. hästskoform. Vid yttre kortsidan däraf anvisadesplatsåt landshöfdingon med den kungavalde ledamot i styrelsen för Gotlands järnväg, borgmästare Een och landsekreteraren Hambraeus till höger samt Gotlands järnvägs verkställande direktör, kronofogden Bokström och landskamrer Melin till vänster. Midtemot sutto hr R. Snöbohm med förste landtmätare Warfvinge till höger och häradshöfding af Ekenstam till vänster. I öfrigt placerade man sig som det föll.
Hr Snöbohm hälsade i egenskap af järnvägsstyrelsens vice ordförande strax vid soppan gästerna hjärtligt välkomna.
När måltiden framskridit så långt, att champagne serverats, äskade landshöfding Poignant ljud och meddelade, att i samma ögonblick som festtåget afgick från Roma, hade till konungen afsändts följande telegram:
Konungen.
Stockholm.
Gotländingar, samlade att i Klintehamn fira nyliger skedd upplåtelso af banan därifrån till Roma station, en ringa länk i den kedja af stål, hvarmed skilda delar af Gotland må kunna närmare sammanslutas, hälsa konungen med undersåtlig vördnad, varm tacksamhet och glada förhoppningar om öns lyckliga framtid under konungens hägn.
Poignant.
Landshötdingen föreslog konungens skäl och utbragte för honom ett lefve, som bekräftades med 4-faldigt kraftigt hurra.
Om en stund reste sig åter landshöfdingen och föreslog en skål för Klintebanans. välgång i föllande ordalag:
Klintehamn—Roma järnväg är, som vi veta, anlagd af sju landskommuner, biträdde af länets hushållningssällskap och ett antal enskilda aktietecknare i Visby och på länets landsbygd. Denna tvärbana, den nyaste länken i Gotlands järnvägskedja, kan väl svårligen anses vara ett företag af sådan betydenhet, att det påkallar en högtidlig invigning med pomp och ståt, Men ingen må förtänka banans ägare, representerade af detta järnvägsbolags styrelse, att i anledning af företagets lyckliga fullbordan och banans upplåtelse för allmän trafik, hafva till ett förtroligt samkväm inbjudit för saken intresserade män, ortens representanter i rikedagens båda kamrar och de ledande männen i några af de gotländska företag, som till hufvudsakligt! föremål för sin verksamhet bafva det allmännas väl.
För egen del är jag fullt förvissad, att Klintebanan skall visa sig vara till icke ringa gagn, ja, ett lifsvilkor för välståndets utveckling inom denna ort.
Någon skada bör företaget ej heller kunna göra. Ty en förnuftig, icke öfverdrifven, täflan är ju lika gagnande för det allmänna, som ett monopol är principvidrigt. Erfarenheten från andra orter har ock lärt oss, att längdbanor, långt ifrån att försvagas, fasthellre förstärkas af anlagda tvärbanor.
Därföre, lika väl som vi önska, att Gotlands tjuguåriga längdbana må utsträckas både i norr och i söder, i norr öfver Tingstäde till Lärbro och vidare i sinom tid till Fårösund, och i söder öfver Hafdhem till Burgsvik, lika väl böra vi önska, att mera än en tvärbana på ön må komma till stånd, för det allmänna bästa.
Men vare härmed huru som helst. Alla önska vi den nu fullbordade Klintebanans välgång. Må vi| därför höja våra glas till en skål för denna nya bana.
Ett trefaldt kraftigt lefve beseglade skålen.
Näste talare var kommiasarien Svalingson, hv ilken erinrade om att planen att få järnbanan Klintehamn—Roma till stånd helt visst skulle ohjälpligt strandat, om icke en länets högt betrodde man intresserat sig därför. Utan landshöfding Poignants nitiska medverkan, viljekraft och många goda råd skulle, yttrade tal., förvisso Klintebanan fortfarande varit ett önskningsmål blott, Tack vare eder, hr landshöfding, är den en verklighet. Emottag då den enda ersättning, som vi få bjuda er, uti vårt trofasta, innerliga och vördnadsfulla tack.
Skålen dracks med entusiasm, och landshöfdingen tackade därför med några förbindliga ord, hvarpå han föreslog en skål för den nya järnvägens styrelse och tjänstemän, verkställande direktören och ordföranden i styrelsen M. Svallingson, vice ordf. R. Snöbohm, öfrige styrelseledamöterna handl. K. Smitterberg, tullinspektor Nilsson, disponent Forssman, prosten Uddin, styckjunkare Wessman samt hemmansägarne Hagvall, Eriksson och Löfgren, kassören hr E, Snöbohm, kamreraren skollärare Lingström och trafikschefen ingeniör Bååth.
För den sistovämde i hans egenskap af arbetsschef vid banans byggande talade därpå kommissarien Svallingson, hvarpå kapten von Holten utbragte en skål för de närvarande Visbyborna, uttryckande en önskan att dagens fest måtte utgöra inledningen till sett åttaårigt dundrande kalas, som det heter i Gluntarne.
Kronofogden Bokström äskade så ljud och bad att såsom representant för det äldre järnvägsbolaget få tacka för den genom inbjudningen till dagens fest visade uppmärksamheten. Det nya bolaget skulle helt visst gifva den äldre kamraten många anledningar till väckelser och nya synpunkter, som skulle afhålla det från att förfalla till slentrian. Tal. hoppades att å andra sidan något af den erfarenhet, som det gamla bolaget samlat under sin 20-åriga tillvaro, äfven måtte blifva det nya till nytta. I viss förhoppning att det nya företaget skulle för all framtid varda till gagn och nytta för Gotlands bygder och dess invånare, utbragte tal. så ett lefve för Klintehamn—Roma järnväg.
Sedan borgmästare Een i väl valda ordalag föreslagit) en skål för de närvarande Klinteborna och hr R. Snöbohm talat för Visby samhälle, uppläste landshöfdingen följande under tiden ingångna svarstelegram från konungen:
Landshöfding Poignaut: Hälsa de församlade och säg dem, huru varmt mitt intresse är för allt som berör Gotlands sanna väl och särskildt för öns järnvägsnät, till hvars nya länk jag lyckönskar.
Oscar.
Ännu en skål och ett rungande hurra för majestätet, och så skedde uppbrott från middagsbordet. Under det påföljande samkvämet omväxlade tal och skålar med kvartettsång; tiden svann därunder så hastigt undan, att innan man visste däraf, tiden för Visbyborna var inne att taga farväl för att medfölja det kl. 9 e. m. till Roma och Visby afgående extratåget.
I Roma gjordes ett litet uppehåll, hvarunder man besåg den i full gång varande sockerfabriken och några förfriskningar intogos.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Oktober 1898
N:r 162
hemkom i morgse från hufvudstaden, men fortsatte efter några timmar resan till Klintehamn med ångfartyget af samma namn.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Oktober 1898
N:r 160
väntas återkomma hit från hufvudstaden på måndag morgon.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Oktober 1898
N:r 159
Sedan prästerliga afdelningen afstyrkt hr Horns motion om att gifva bibelkommissionen i uppdrag att till nästkommande kyrkomöte utarbeta en öfversättning af Gamla testamentets apokryfiska böcker, förordade biskop von Schéele i måndags att hos k. m:t anhålla om vidtagande af åtgärder, som kunna finnas lämpliga för att snarast möjligt erhålla en öfversättning af de apokryfiska böckerna, hvilket föralag af mötet antogs med 29 röster mot 22, som afgåfvos för utskottets afslags hemställan.
Under debatten i måndags om Hernösands stifts delning fick man höra de båda andra representanterna från Gotland.
Landshöfding Poignant genomgick frågans öde i andra kammaren och deducerade därur en möjlighet att lösa spörsmålet på annat särt. Så väl nuvarande ecklesiastikministern som nuvarande Hernösandsbiskopen hafva tillhört 1891 års komiterade, som förordade att förse Hernösands konsistorium med en domprost och med ökade arbetskrafter, så att biskopen under öfvergångstiden finge större ledighet rån konsistoriegöromål att ägna sig åt omedelbar pastoralvård. Yrkade bifall till utskottets förslag om delning utan vilkor af sammanslagning.
Kyrkoherde Sik hade bevittnat sina landsmäns, gotländingarnes, motvilja och bekymmer vid den fara, som för några år sedan hotade deras stift att få uppgå i Kalmar stift, och ville för sin del icke bidraga till liknande bekymmer för sina grannar i Kalmar stift.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Oktober 1898
N:r 157
å Stadshotellet samlades landstingets ledamöter i går afton efter väl förrättadt värf. I samkvämet deltog jämväl ett tiotal gäster, bland hvilka märktes landshöfding Poignant samt riksdagsmännen för länet i första kammaren, öfverste Björlin och häradshöfding af Ekenstam, landstingets tjänstemän, representanter för landsstaten och pressen m, fl. Som värdar fungerade kyrkoherde Sundblad och handl. R. Wallér, af hvilka den förstnämde hälsade deltagarne välkomna och sedan efter en stund föreslog en skål för tingets vördade ordförande, hvilken det senast gångna året tycktes hafva lämnat helt och hållet oberörd i fråga om såväl kropps- som själskrafter. Hr Larsson tackade för skålen, och därpå talade handl. Wallér för de inbjudna gästerna och utbringade deras skål. För den nyvalde förste-kammar-ledamoten talade därpå hr Sundblad, hvarpå hr af Ekenstam framförde sitt hjärtliga tack för det visade förtroendet och lofvade att efter bästa förmåga motsvara detsamma, Hvad god vilja och redligt uppsåt beträffar skulle intet fela. Tal. slöt med att utbringa ett lefve för Gotland.
Sedan hr Sundblad jämväl utbringat en skål och ett lefve för tingets vice ordförande, fabriksidkare Hellgren, framdukades en riklig supé, hvars anrättningar man lät sig smaka och sedan nedsköljde med kaffe, som intogs vid gemensamt sittande bord. Nu följde, omväxlande med kvartettsång, en lång rad äf skåltal, hvaribland af hr. Hellgren £för länets g riksdagsmän, för hvilken skål öfverste Björlin tackade å egna och kamraternas vägnar; vidare af hr Sundblad för länets höfding, som besvarade skålen med att utbringa ett lefve för landstinget, och än vidare för tingets tjänstemän, för de närvarande läkarne, doktorerna Sörensson och Lange, för pressens representanter, för värdarne m. fl.
Först vid 2-tiden skedde uppbrott från den i allo lyckade och angenäma festen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 September 1898
N:r 149
öppnades i dag, i närvaro af landshöfding Poignant och tingets samtlige ordinarie ledamöter, med uppläsande af fullmakten för riksdagsman Per Larsson å Lilla Fole att vara tingets ordförande.
Sedan ordföranden därpå med några få ord hälsat landstingsmännen välkomna och uttalat en önskan, att tingets beslut måtte lända till länets utveckling och framgång, samt jämväl till landshöfdingen framfört en välkomsthälsning från tinget, företogs upprop och fullmaktsgranskning, hvarpå man skred till val af vice ordförande. Härtill utsågs fabriksidkaren P. A. Hellgren med 25 röster. En röst tillföll bankdirektör H. Petterson.
Därpå föredrogs beredningsnämdens förslag om utskott, som ansetts behöfliga för ärendenas förberedande behandling.
Med gillande af detta förslag beslöt tinget utse 10 särskilda utskott, hvilkas betänkanden borde vara färdiga till kl. 10 i morgon f. m. Till ledamöter af utskotten valdes:
1:a Utskottet (lasarettsfragor): brr ordföranden (sammankallande), P. A. Hellgren, P. Johansson, O. N. Bolin och L. Norrby, utsedda med hvardera 20 röster;
2:a Utskottet (sjukvård): hrr O. Carlstedt (smnk.), G. Kellström och A. J. Bergman, valde med hvardera 24 röster;
3:e Utskottet (undervisning): hrr H. Petterson (smnk.), C. T. Broander, E. N. Eriksson, F. Hermansson och A. Sundblad (hvardera 20 röster);
4:e Utskottet (landtbruk); hrr R. Wallér (smnk.), O. L. Björkegren, N. Broander, Joh. Johansson (hvardera 23 röster) och L. P. Bodin (22 r.);
5:e Utskottet (skogsfragor): brr O. Varfvinge (smnk.), C. W. anrdell. J. Arvidsson, Jac. Jacobsson och J. F. A. Uddin (hvardoera 19 röster);
6:e Utskottet (jakt och fiske): hrr C. J. Björkander (smnk.), J. Österberg och G. Cramér (hvardera 20 r.);
7:e Utskottet (diverse): hrr G. Kellström (smnk.), A. Sundblad och G. Cramér (hvardera 20 r.);
8:e Utskottet (utgiftsstaten): hrr H. Petterson (smnk.), C. W. Gardell och F. Hermansson (hvardera 23 r.);
9:e Utskottet (protokollet): hrr ordföranden (smnk.), P. A. Hellgren och C. J. Björkander (hvardera 22 r.); samt
10:e Utskottet (valförslag): hrr ordföranden (smnk,), P. A. Hellgren, C. T, Broander, O. N. Bolin och L. Norrby (hvardera 18 r.).
Först bland de från länsstyrelsen inkomna förslag och skrifvelser förekom ärendet rörande val af en ledamot för länet riksdagen första kammare, Detta val beslöt emellertid tinget att uppskjuta till morgondagen, då det förekommer som n:r 1 bland de å föredragslistan uppförda ärenden.
Landshöfding Poignant, som härefter erhöll ordet, betonade vikten af del från länsstyrelsen och lasarettsdirektionen inkomna frågor, Det var först den gamla frågan om uppförande af nytt lasarett, som egentligen i sig innefattar tre frågor, nämligen 1) om inköp af tomt för det nya lasarettet, 2) om försäljning af gamla lasarettets bygnader samt 3) om anslag för nya lasarettets uppförande.
Den första af dessa frågor har landstinget skilt från sig genom sin ansökan att få från k. m:t och kronan inköpa Stora Strandåker. Beträffande den andra frågan erinrades om, att kammarkollegium och medicinalstyrelsen tillstyrkt k. m:t att för hospitalets utvidgning inköpa lasarettets bygnader och tomter för 28 tusen kr. Med detta pris skulle visserligen landstinget icke få tillbaka allt hvad tinget nedlagt på sjukbuset, men till ersättning finge tinget köpa déen nya tomten utan föregående auktion, hvarigenom tomten blefve synnerligen billig. Beträffande till sist priset för nytt lasarett, beräknas nu i allmänhet vid nybygnader 4 tusen kr. pr sjuksäng. Då nu kostnaden enligt såväl det af hr Stenhammar som i synnerhet det af hr Kumlien uppgjorda förslaget skulle blifva afsevärdt mindre och ingen lyx föreslås, vågade lasarettsdirektionen hoppas, att landstinget skulle, finna, det ett nytt tidsenligt lasarett kunde uppföras för en kostnad af högst 325 och minst 300 tusen kr.
Landshöfdingen betonade vidare vikten, med hänsyn till den alltjämt stigande importen till ön af gödnings- och foderämnen, att en kemisk kontrollstation upp rätthölles härstädes. Hushållningssällskapet, som inrättat en dylik station, hade ingått till k. m:t med ansökan om statsbidrag af 4,000 kr. pr år och vände sig nu landstinget med hemställan om ett anslag af 2,000 kr. för nästa år. Äfven om icke allt det begärda kunde beviljas, hoppades dock landshöfdingen, att tinget ville anslå någon del af beloppet för att därmed bevisa sitt intresse för saken.
Till sist rekommenderade landshöfdingen till det bästa förslagen om löneförhöjning åt distriktsveterinärerna, om pension åt lasarettssysslomannen samt om bidrag till Fredrika Bremer-förbundets stipendiefond, allt saker som talade för sig själfva.
Landstinget beviljade därefter ansvarsfribet för dels sina egna samt folkhögskolans och landtmannaskolans räkenskaper och förvaltning för 1897 och dels Visby spritbolags förvaltning under försäljningsåret Okt. 1896—Sept. 1897, godkände landtränteriets räkning öfver skjutsentreprenadbidragen för 1897 samt tog del utaf och lade till handlingarna inkomna redogörelser dels för utbetalda skottpenningar för dödande af rofdjur och själ och dels för feriekursernas ekonomi, utvisande den senare att af det beviljade anslaget å 500 kr. endast 100 kr. behöft tagas i anspråk.
Härmed var föredragningslistan för dagen genomgången och tinget åtskildes nu, kl. 12,30 e m. för att åter sammanträda kl. 10 i morgon förmiddag.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 September 1898
N:r 148
uppreste i går afton stiftets båda ombud, kyrkoherde Sik och landshöfding Poignant.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 September 1898
N:r 138