afreser i morgon till hufvudstaden samt återväntas på torsdag i nästa vecka.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Januari 1891
N:r 5
Utmätningsauktion i Vall.
Onsdagen den 14 Januari 1591 kl. 11 före middagen anställes här å indskansliet utmätningsauktion till försäljning af Carl Petter Petterssons egande 7/16 mant. Kysings i Vall socken; egande de, hvilka bafva fordran; som bör ur egendomen gäldas, eller avnan rätt, som skall vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denva fastighet är försedd med bonings- och ladogårdshus, utgöres af 188.02 qvadr. ref åker, 36 qv. ref ävg, 121.09 qv. ref odlipgsmark och 93.41 qv. ref afrösningsjord samt bar blifvit salovärderad till 12,000 kronor.
Visby i landskansliet 5 December 1890.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 December 1890
N:r 193
Musikaliska sällskapet
beslöt på sammanträde i måndags att ge sin nästa soaré Luciadagen, 13 dennes, samt sedan om möjligt, en soaré i månaden under säsongen.
I sällskapet invaldes doktorinnan M. Björkman, fru Gerda Nyman, kaptenskan och fröken Eneroth, fröknarne M. och E. Poignant, Agnes Hansén, Hilma Löfvenberg, Laura Cronstedt och F. Ötverberg.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 December 1890
N:r 188
Uti det här förda handelsregistret
har denna dag intagits anmälan af Maria Matbilda Kristina Schröder att hon ämnar i Hejde socken idka handelsrörelse under firma Maria Schröder, och att bon till prokurist antagit Alfred Odin.
Visby i Landskansliet 21 November 1890.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 November 1890
N:r 182
Sedan Gust. Kellström sökt hand räckning
att hos husbonden Petter Carlberg vid Broa å Fårö m. fl, på grund af åberopadt fordringsbevis, utbekomma Bunge sockens sparbanks fordran 300 kronor jämte ränta och ersättning för lagsökningskostnaden, och styrkt blifvit att bemälte Carlberg icke kunnat i hemorten anträftas, såsom vistande å okänd ort utom riket, varder det härigenom förelagdt, Petter Carlberg att inom nittio dagar efter det denoa; kupgörelse, som skall genom sökandens försorg införas i allmänna tidniovgarne tre gånger minst en vecka mellan hvarje gång, sålunda blifvit sista gången införd, hit ingifva svar å berörde ansökning, vid äfventyr att uraktlåtenbet deraf icke hindrar målets pröfning och afgörande på företedda skäl.
Visby i Landskansliet 13 Oktober 1890.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Oktober 1890
N:r 162
Riksdagsmannavalet
i måndags omfattades med ett intresse, rätt mycket större än vid närmast föregående val på hösten 1887. Nu tillstädeskommo icke mindre än 391 valmän. Om man frånräknar dem bland de röstberättigade, som genom sjukdom, bortresa eller af annan anledning voro hindrade att infinna sig, så befinnes, att af de återstående öfver 76 procent kommo tillstädes, en mycket vacker siffra.
Rösterna delade sig sålunda, att kronofogden Bokström erhöll 286 och landshöfding Poignant 102 röster. Två stänkröster tillföllo vagnmakare Lindell och en valsedel, på hvilken den väljande hade skrifvit sitt namn, kasserades.
I Borgholm, der val samtidigt förrättades erhöll landshöfdiog Poignant 40 och kronofogden Bokström 6, deraf en kasserades.
Hr Bokström är således med 291 röster utsedd att under 3 år från 1 Jan. 1891 representera valkretsen Visby-Borgholm.
Röstställningen inom Visby är ungefär densamma som vid två föregående val: omkr. 1/4 äro anhängare af lifsmedelstullar och 3/4 motståndare.
De förra hafva, sedan de skaffade sig eget organ, sjunkit från 132, dit de nådde under år 1887, till 102. De senare utgjorde vid senast förrättade val 215 (hr Valdenströms röstetal), nu 286.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 September 1890
N:r 148
En arkitekt, som heter duga,
har i dessa dagar på folkhögskolestyrelsens ordförandes framställning uppgjort ritning till det — man må så hoppas — nya folkhögskolehuset i Hemse. Arkitekten är ingen mer och ingen mindre än vår berömde etsare Axel Herman Hägg, hvilken gom bekant vistats på sitt sommaraöje å Katthamra i sommar.
Landshöfding Poignant framstälde förra sommaren till herr Hägg, om han skulle vilja göra en skiss till otvannämda bygnad, hvartill han förklarade sig villig, så fort tiden medgaf. För omkring 14 dagar sedan erhöll herr Hägg nödiga uppgifcer om bygnadens behöfliga dimensioner o. s. v. och i går aflemnades den färdiga ritningen, icke en byguadsritning i vanlig mening, utan en teckning af det beramade huset, stäldt i den vackra omgifning det skulle få.
Huset är i en enkel men särdeles tilltalande villastil med utskjutande flygel och stor veranda. I den ena ändan tänkes inrymd folkhögskolan, i den andra landtmannaskolan. På öfre botten är beräknad plats för rum åt andre läraren samt till frökontröllanstalt. Huset tänkes bygdt af upprättstående virke med lister öfver fogarne.
Att ritoingen är ett sannskyldigt litet konstverk, torde väl icke behöfva sägas, då hr Hägg icke tvekat att signera den. Han har öfverlemnat den såsom en gåfva åt den blifvande folkhögskolan, der den väl en gång kommer att intaga hedersplatsen bland skolans samlingar.
Herr Hägg jämte familj lemnar om lördag Gotland.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 September 1890
N:r 144
Utmätningsauktion i Garda.
Onsdagen den 8:de nästkommande Oktober kl. 11 före middagen förrättas här å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af 3/16 mant. af kronoskattehemmanet Mårtens i Garda socken, tillbörigt Lars Jacobssons omyndiga dotter Alida Larsdotter.
Denna fastigbet är försedd med bonings och lädugårdshus, utgöres af 19,61 har eller 39 tunnl, 23 kappl. inrösningsjord, 37,36 har eller 75 tunnl, 22 kappl, afrösningsjord och 19 ar eller 12 kappl. impedimenter samt är saluvärderad till 4,000 kronor.
Visby i Landskansliet 1 September 1890.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 September 1890
N:r 137
Jernvägsfrågan
norrut var i går föremål för öfverläggning vid hushållningsgillet i Bro.
Landshöfd. Poignant: frågorna om Martebo myrs utdikning och en jernväg norrut hänga så nära samman att de bero af hvarandra. I Aug. månad torde man ha att vänta regeringens bifall till lån på 100 tusen kr. för utdikningen. Skäl vore att vidhålla 1860 års förening, hvarigenom bestämdes att i dikningen skulle deltaga några och tjugu jordägare, Det bästa sättet att ordna hela saken voro bildandet af ett sto:t aktiebolag. — För jernvägsfrågans utredning borde naturligtvis först åstadkommas en utredning: hvar skall banan gå och hvad skall den kosta? En bana Visby —Veskinde—Lokrume—Tingstäde vore omkr.
20 till 25 kilometer lång. Bibanor hade man tänkt sig dels till Fole (från Lokrume) dels till Stenkyrka, En erfaren man, som nyss besökt Gotland, bade emellertid rädt att först i andra hand tänka på bibanor såsom ökande kostnaden för materiel m. m. Kostnaden för undersökning för en sådan bana som denna vore i vanliga fall 50 kr. kilometern, men tillfälle stode nu till hands genom ingeniörerna Roos och Cederström att få den utförd för hälften häraf eller 25 kr. kilometern. Fördelningsgrunden borde vara att de intresserade socknarne betalade lika: Veskinde, Lokrume och Tingstäde 175 kr. hvardera. Om gillet uttalade gig för önskvärdheten häraf ville länsstyrelsen utlysa stämmor.
Hr P. Larsson Fole: svårt att säga hura svaret härpå kan utfalla på en kommunalstämma. Måhända borde äfven en fjerde socken, Bro, bidraga. Lade de blifvande undersökningsmännen på hjertat att utreda om icke spårvidden (60 cm = 20 tum) vore för smal.
Landsh. Poignant: spårvidden hade tagits så smal just för att minska kostnaden, som nu skulle komma att inskränka sig till omkr, 10,000 kr. kilometern. På Kosta—Lessebobanan hade man fått koncession med denna spårvidd.Iogen. Roos: hvad som visade möjligheten att ha så smalt spår, vore de skarpa kurvorna, Ökad spårvidd ökar kostnaderna betydligt för vagnar och maskiner. Trafikkostnaden för en sådan bana borde icke öfverstiga 50 öre pr dag och bankilometer.
Hr M. Larsson: vi behöfva icke på grund af smalspårigheten frukta kantring af vagnarne; då hade nog icke regeringen sanktionerat Kosta-banan. Med gröfre spår får man gröfre materiel och en hög död vigt att dragas med.
Banan vore inte omöjlig att mata och borde ge ränta på sitt kapital. Med bibanan finge vi två stationer; wtan sådan blott en, den i Tingstäde; ty de andra blefve blott anhaltplatser. Vår bana borde kunna byggas mycket billigare än Kosta-banav, der de ha kurvor med 1 på 36.
Kommiss. Håhansson: Bro hade så litet intresse af banan att derifrån intet bidrag vore att vänta.
Skoll. Bendelin: Lokrume har blott 1/4 mil till Visby längre än Bro; derför icke benägna för undersökning. Sådan hade skett ett par gånger förut och orsakat skogshygge.
Redaktör Jeurling lemnade några upplysningar om Decauvilles system för jernvägar sådant det i utlandet tillämpas och ville särskildt med anledn. af P. Larssons anmärkning upplysa, att hjulen på sådana jernvägsvagnar äro betydligt lägre än på vanliga jernvägar.
Hr M. Larsson: skulle man se på risken att för en jernvägsundersökning få en fäld tall, så komme väl aldrig någon jernväg till stånd hvarken här eller annorstädes.
Hemmansäg. Budin, Grausne, komme för sin del att yrka bifall. (Med honom instämde åtskilliga andra Lokrumebor.) Kyrkob, Reuser hade samtalat med flere personer i Stenkyrka, men funnit dem icke ännu inse företagets betydelse, Men dervid vore icke att fästa sig. Så hade det gått med t. ex. telefonen, som nu vore allmän.
Derför komme nog meningen så småningom att mogna i den rätta riktningen. För sin del ansåge han en undersökning önskvärd.
Skoll. Bendelin: sträckningen öfver Skäggs skulle beröra så få bygder. Banan borde gå midt emellan Bro och Lokrume kyrkor.
Landsh. Poignant: Bro kunde ju såsom icke intresserad ej få någon station.
Kommiss. Håkansson: Jo, om banan ginge så långt in i Bro, som vester om Bro kyrka.
Hr M. Larsson: omöjligt, ty glest brefolkadt. Banan borde söka upp folket.
Hr A. Malmros, Martebo, talade för bifall till undersökningen. Likaså hr P. Stare i Lummelunda.
Skoll. Bendelin: Månne man kan påräkna statsbidrag?
Landsh. Poignant: Riksdagen har vid den summa som anvisats såsom lån åt jernvägar icke fäst något vilkor för spårvidden.
Hr M, Larsson hade tänkt sig att i det blifvande jernvägsbolaget kommurerna borde utgöra tyngdpunkten. Derigenom fioge de rätt att reglera frakttaxav. Hälften af anläggningskostnaden borde tecknas, hälften erhållas som statslån. På hvarje mantal skulle det bli en årlig kostnad af omkr. 90 kr., förutsatt att banan icke gåfve ett öres afkastning.
Efter slutad öfverläggnaing uttalade sig gillet enhälligt för önskvärdheten af en undersökning med plan och kostnadsförslag inom detta år för en bana Visby—Tingstäde och uppdrog åt länsstyrelsen att för bidrag till kostnaderna härför höra de 3 intresserade kommunerna.
— Foderbetor hade inom gillet börjat odlag och gått bra till äfven på hårdaste lerjord.
— I fråga om hästafveln uttalade man sig för införande af samma premieringasystem som för nötafveln. Hr M. Larssom ansåg den norska hingsten, präktig för bergstrakter och med goda lungor, nog vara bra, eburu man på vissa orter med styfvare jord nog kanske skulle önska något af Ardenner.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 Juli 1890
N:r 101
I öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:t hit aflåtne nådiga bref den 15 sist, Mars har Konungens Befallningsbafvande faststält följande af stadsfullmäktige i Visby antagna ordningsstadgande, att gälla till 1890 års utgång nemligen: De i Visby stad nu befintliga afträden, hvilka så iorättats att orenligheten emottages i ofvan marken anbragta eller i marken till större eller mindre del nedsänkta stenkistor, må tillsvidare bibehållas, med vilkor att kistorna genom cementeting ständigt bållas vattentäta samt att orenligheten uppblandas med törfströ i sådan mängd att de flytande ämnena deraf uppsupas och att allmänbeten och närboende icke af afdunstning från kistorna besväras. Underlåter någon att ställa sig detta stadgande till efterrättelse, böte från och med två till och med ett hundra kronor.
Visby i Landskansliet 9 April 1889.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Juni 1890
N:r 88