I kyrkoherdeembetet

öfver Gothems och Norrlanda församlingars pastorat installerades i går pastor G. H. Tilén. Akten förrättades af biskop Von Schéele, klädd i fullt ornat, samt biträdd af kontraktsprosten Bodin i Eskelhem kyrkoherdarne Friberg i Källunge och Gradelius i Othem samt utn. kyrkoherden i Garda Sundblad.

Biskopen höll först till den nyinträdande kyrkoherden ock försåmlingen ett längre maningens och uppmuntrans tal, dervid han utgick från orden i 2 Sam. 5:24: När du får höra, att det ruskar öfverst uppe i topparne på päronträden, så var vid ett friskt mod; ty herren är då utgången för dig till att slå de filisteers här. Efter aktens slut talade biskopen öfver vers 25 i samma kapitel.
Hömessogudtjensten förrättades derpå af kyrkoherde Tilén, hvilken tlllingåbgsspråk valt Es. 55:7.
I sammanhang med installationen hölls på pastors begäran äfven biskopsvisitation.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juni 1890
N:r 95

Auktion vid Risugns i Ruthe.

I anseende till fastighetens försäljning låter herr Axel Kolmodin medels offentlig frivillig auktion, som förrättas vid Risugns i Ruthe tisdagen den 27 innevarande Maj och börjas kl. 9 på dagen, till den högstbjudande försälja all sin derstädes varande lösa egendom, bestående af koppar-, malm-, jern- och blecksaker; möbler: såsom sängar, soffor, byråer, skäokskåp, skrif-, spel- och matbord, bättre och sämre stolar, kommoder, väggpendyl, toilettspeglar samt en gungstol; glas och porslin; sängkläder och linne; diverse träkärl och husge rådssaker, hvaraf särskildt må nämnas en mangel och vätstol; kreatur: deraf 1 par hästar samt 2:ne mjölkkor; köroch åkerbruksredskap, såsom en resvagn, arbetsvagnar, kälkar, ressläde, res- och arbetsselar, vändplogar, spetsplogar, myll- och jernpinnharfvar, foderbäckar, 1 tröskverk, en vindmaskin och hackelsemaskin, grepar, spador, tjugor och annat småredskap; diverse snickare och smedjeredskap; en besparingsspis med rör samt en strykugn med jern jämte annan här ej närmare uppräknad egendom. Med betalningen lemnas godkände köpare anstånd till den 1:sta nästinstundande September.
Othem den 17 Maj 1890.
Efter anmodan,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Maj 1890
N:r 78

I anseende till fastighetens försäljning

låter herr Axel Kolmodin medels offentlig frivillig auktion, som förrättas vid Risugns i Ruthe tisdagen den 27 innevarande Maj och börjas kl. 9 på dagen, till den högstbjudande försälja all sinderstädes varande lösa egendom, bestående af koppar-, malm-; jern- och blecksaker; möbler: såsom sängar, soffor, byråer, skänkékåp, skrif-, spel- och matbord, bättre och sämre stolar, kommoder, väggpendyl, toilettspeglar samt en gungstol; glas och porslin; sängkläder och linne; diverse träkärl och busgerådssaker, hvaraf särskildt må nämnas en mangel och vätstol; kreatur deraf 1 par hästar samt: 2:ne mjölkkor; körochåkerbruksredskåp, såsom:en resvagn, arbetsvagnar, kälkar, ressläde, res-och arbetsselar,, vändplogar, spetsplogar; myll- och jernpinoharfvar, foderbäckar, 1 tröskverk, en vindmaskin och hackelsemaskiny \’ grepar; spadorj\’ tjugor. och annat; småredskap; diverse snickare- och smedjeredskap; en besparingsspis med rör samt en strykugn med jern jämte annan här ej närmare uppräknad egendom. Med betalningen lemnas god kände köpare anstånd till den 1:sta nästinstundande September.
Othem den 17 Maj 1890.
Efter anmodan,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Maj 1890
N:r 76

Söndagsskolan i Othem.

Folkskolläraren i Othem M. Östman hade, såsom vi omtalat, hos domkapitlet besvärat sig deröfver, att skolrådet vid sammanträde 28 sistlidne Februari, under uttryckande af sitt missnöje öfver att Östman företagit sig att hålla söndagsskola under gudstjensttiden, förklarat, att söndagsskolan skulle framflyttas till kl. ½ 3 e m på söndagarne. Östman, som meddelade, att söndagsskolan börjat kl. ½ 1 e m., då gudstjenst i församlingens kyrka tagit sia början kl. 9 f. m. och kl. ½ 10—11 eller senast ½ 12, då gudstjensten började kl. 12, yrkade att det öfverklagade beslutet måtte upphäfvas på den grund att om söndagsskola ingentiog förmäles i gällande folkskolestadga och skolråd sålunda icke häller äger att om sådan bjuda eller förbjuda.
I skolrådets och pastors förklaring öfver besvären förmäldes, att skollokalen, der söndagsskolan hållite, endast öppnas för sådan fri verksamhet, som kunde befordra församlingens bästa i religiöst och sedligt afseende, samt att skolrådet föranledts till sitt beslut deraf, att Östman på senare tider visat brist på hållning i religiöst afseende.
Då söndagsskolan i fråga är att betrakta såsom särskildt uppbyggelsetillfälle och således icke är att hänföra till sådana skolor, hvilka är under skolråds uppsigt stälda, har domkapitlet emellertid upphäft skolrådets beslut för så vidt genom detsamma tid för skolans hållande blifvit. af skolrådet faststäld till kl. ½ 3 e. m., skolrådets rätt likväl oförkränkt att allena förfoga öfver folkskolans lokal.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Maj 1890
N:r 75

Rättegångs- och polissaker.

Faststält har högsta domstolen det hofrättens utslag, hvarigenom hustru Sara Ulrika Pettersson i Eskelhem dömdes för mordbrand till straffarbete i 2 år. Södra häradsrätten Sod som bekant till blott 8 måuaders straffarbete.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 5—6 Maj).
För vägran att utlemna en vagn hade kronolänsman A. M. Eneman instämt arrendatorn J. A. Gustafsson, Smiss. Som emellertid mot svarandens nekande ej styrkts, att han nekat utlemna vagnen, frikändes han från ansvar i denna del, men ålades att vid vite af 25 kronor genast lemna vagnen ifrån sig.

För åverkan hade, såsom nämts, husbonden J. Eliasson, Petarfve, instämt arrendatorn Johan Nyman, Bomungs. Då det ej vore OR att svaranden olofligt huggit en tall och en björk, frikändes han, men ett parti ved dömdes han att ersätta käranden med 6 kronor.

I målet mellan länsman Lindström, åklagare, Johan Bokström, kärande, och Johan Olsson, Ringome i Alfra, svarande rörande olofligt tillgrepp af en revers, inne hos bröderna Bokström ogillade häradsrätten bevel om ansvar för hemfridsbrott såsom obestyrkt.
Men då svaranden erkänt, att han under påstående att han betalat sin skuld egenmäktigt tillegnat sig ifrågavarande revers, dömdes han härför att böta 10 kronor.

För misshandel å allmän väg, deraf ingen skada skett, å målsägaren arbetaren Karl Johansson såmt hemfridsbrott dömdes bröderna Karl och Albert Darling från Burgsvik att böta hvardera 75 kronor samt Karl Darling ensamt för våld mot kusken Söderberg att böta 10 kronor.

För oloflig vinutskänkning första resan dömdes handlanden Anton Jakobsson i Fardhem att böta 25 kronor.

Värjemålsed rörande ett förut omnämdt hästköp aflade vid tredje sammanträdet T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo. I en vid detta sammanträde till häradsrätten ingifven skrift återtog Berggren sin ed. Uppskof till nästa sammanträde.

Faststält har k. m:t det häradsrättens och hofrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse dömts att med ed fria sig från honom påbördadt faderskap, och utsattes för edgången första rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

Om äktenskapsskilnad hade Johan Engström, Sigvalds, instämt sin hustru Katarina Johansdotter, enär hon i Juni 1888 afrest till Amerika utan att sedan låta höra af sig.
Uppskof.

Om barnuppfostringshjelp hade pigan Hanna Lindstedt, Hablingbo, instämt drängen Reinhold Johansson, Krasse i Guldrupe, såsom fader till ett af henne födt gossebarn.
Svaranden nekade, Två vittnen hördes. Utslag nästa sammanträde.
— Ogifta Maria Eriksson, Mästerby, hade med liknande yrkande instämt P. J. Danielsson, Långmöra på Öland. Svaranden kom ej tillstädes, hvarför han dömdes att utgifva förrotet vite med 25 kronor samt förständigades att vid 50 kronors vite inställa sig andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

För oloflig släketägt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes i Sundre, instämt husbonden Per Cederlund dersammastädes. Parterna äga, käranden 1/4:del och svaranden 3/16:delar af samma hemman med gemensam släkedye. Svaranden skulle nu utan öfriga delägares hörande ha bortfört 125 parlass släke, hvarför yrkades ansvar samt dessutom ersättning med 25 öre för lass.
Svaranden genmälde, att då han haft rätt att taga eläke ur dyen och dessutom underrättat käranden om att han ämnade göra det, men denne ej velat följa med, han ansåg sig ej tagit något utan lof. Han hade ej heller tagit mer än han skulle ha, ty minst tusen lass funnos qvar.
Svaranden hörde två vittnen: arbetaren Karl Olsson, Tomase, intygade att svaranden underrättat kärandens son om den tillämnade släketägten samt bedt om delning och att svaranden icke tagit mer än högst fjerdedelen af hvad han hade rätt till. Hemmansägaren Hans Larsson, Tomase, hade etter tägten varit med om att dela upp dyan och ansåg att svaranden tagit blott fjerdedelen af hvad honom tillkom. Käranden bestred det första vittnesmålet och vidhöll sina yrkandep. Målet öfverlemnades å båda sidor. Utslag vid slutsammanträdet.

För utspridande af rykte att Emelie Palm från Ejsta hade fördrifvit och dödat foster hade denna instämt skomakaren N. Svensson från Ejsta. Han nekade, och käranden erhöll uppskof för vittnens hörande till första rättegångsdagens nästa sammanträde.

För djurplågeri hade länsman Lindström å anmälan af T. Berggren instämt Olof Nikas Ronqvist, Olofs i Öja. Svaranden skulle enligt stämningen i Juli månad i fjor till körsel ha användt en selbruten häst. Han nekade att hästen varit bruten, då han satte för hästen, men det vore möjligt att han fått någon liten skavank under körningen, men dock ej selbrott. Såsom vittnen på åklagarens sida hördes 4. P. Norman, Hallbjens i Sundre, och drängen Herman Viderström. Den förstnämde hade ej vid det omstämda tillfället sett hästen, men ett par dagar efteråt hade han vid besök bos angifvaren iakttagit att djuret å ena sidan hade ett rödt märke utan hårborttdnad. Viderström vittnade detsamma. Åklagaren öfverlemnade målet och yrkade ansvar. Utslag vid tingets afslutning.
— För samma förseelse var på anmälan af skomakaren Karl Johansson instämd f. handlanden Johan Bokström, enär han under hela sommaren 1889 kört med selbruten häst. Svaranden nekade; han hade vid denna tid icke ägt, mycket mindre kört någon bäst.
Drängen Oskar Larsson vittnade, att han sommaren 1889 för Bokströms räkning och på hans befallning kört med en häst, som lätt blef selbruten, då lokar användes; men då bade genast bringsele anlagts. Han bestred dock ej att hästen kanske någon gång varit selbruten under lokarne. Bokström invände, att hästen körts för hans borgenärers räkning.
Arbetaren Nils Björkander hade likaledes flere gånger iakttagit att hästen i fråga varit selbruten, men ändå användts.
Svaranden nekade, hvarför åklagaren fick uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för vidare bevisning.
— Hemmansägaren Johan Jakobsson, Butjerfve i Alfva var instömd för djurplågeri, fylleri och oljud. Han hade sietlidne torgdag i Hemse under ganska sträng köld låtit ett par oxar stå utan mat och täcken i 3 1/2 timme utanför Mihrers värdshus och derefter skränat på landsvägen, Han erkände. Utslag vid tingets afslutning.

För utskänkning af vin och maltdrycker ria vad tid var inetämd värdshusidkaren Louis Mührer i Hemse, Svaranden nekade att ha utskänkt annat än till mat. Som vittne hördes eldaren Johan Hägg, som 15 Februari vid 8-tiden på aftonen i en kammare hos sva: randen sett 5—6 personer sitta och dricka öl vid ett bord. På ett annat bord stod en brödkorg med bröd. Två personer hade fått öl utan mat. Svaranden nekade. Uppskof för ytterligare vittnen.

Klubbekriget i Hemse. Till fortsatt behandling förelåg äfven det af allmänna åklagaren kronolänsman Lindström instämda målet mot f. handlanden Johan Bokström för våld och hemfridsbrott hos skräddaren N. Persson, i Hemse mot hvilken Bokström å sin sida förde talan för våld.
Till en början ville Bokström ha den frågan framstäld till målsägaren, om denne hade mer än en klubba i sitt hus, hvilket t. f. domaren ej ansåg höra till saken. Vidare framstälde B. den anmärkningen mot protokollet, att deri ej stod intaget nämdeman O. R. Petterssons yttrande, efter att ha sett Bokström i hufvudet, att han der hade ett stort sår.
Som vittne å svarandens sida hördes först arbetaren Oskar Nilsson, Hafdhem, hvilken iakttagit, att Bokström, då han vid omstående tillfället gått nedåt stationen, ej iakttugit att han var blodig om munnen, hvilket han varit då han gick derifrån, men kunde ej säga om blodvitet uppstått efter det slag Persson tilldelat Bokström med handen.
Vittnet hade ej hört målsägaren säga att han skulle slå B. Bokström hade först slagit Persson med en käpp öfver venstra axeln.
Arbetaren Nils Johansson som bor midt emot målsägaren hade vid tillfället ifråga varit hemma och ätit middag, då Perssons hustru kommit springande in till vittnet och ropat: äre gen er menniskor, Janne Bokström håller på att mörda Perssom. Då vittnet kom ut, kom Bokström bakvägen ut från Perssons- samt sade då: >Det var skada att du inte kom förr; jag har fått stryk af Persson>, Blod rann då bakom högra örat, men om Bokström slagit sig sjelf eller fått stryk, det visste vittnet ej.

Vittnet Karl Stenqvist, Hemse, hade sett Bokström gå åt det håll, der Persson bor, han var då ej blodig, hvilket han varit, då han kom tillbaka. Vittnet visste ej om Bokström varit hos Persson, men då B. kom tillbaka hade han burit på några stycken rockfoder.
Åklagaren öfverlemnade målet; målstgaren begärde 50 kronor för sveda och värk. Svaranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för att förebringa slutbevisning.

För olaga vinutskänkning var af t. f. länsman Emil Eneman instämd handl. Anton Jakobsson i Fardhem. Han nekade. Uppskof för vittnen.

För slagsmål å allmän väg hade t. f. länsman Eneman instämt arbetarne Aron och Johan Pettersson, Ganne i Burs. De skulle enligt stämningen ha 11 April på allmänna vägen utanför Ganne öfverfallit, slagit och med knif hotat målsägaren drängen Karl Eriksson. Johan Pettersson hade ej med stämning anträffats, och som det blifvit upplyst att det var han som hotat med knif, afstod åklagaren i denna del från åtalet å Aron Pettersson. Denna bade emellertid kastat omkull målsägaren i ett dike, slagit honom med knytnäfvarne samt sparkat honom. Svaranden erkände, och målsägaren återkallade allt ansvarsyrkande mot honom, hvilket dock vidhölls af åklagaren. Utslag vid slutsammanträdet.

Dyrbar tingsresa. Skomakaren Adolf Johansson, Burgsvik, hade vid tioget infunnit sig för att lösa ett Pappor, Han tog sig dervid för mycket till bästa samt uppträdde berusad i tingssalen. Tre gånger utfördes han af tingstjenaren, men kom åter in, Allmänna åklagaren yrkade då ansvar & Johansson för fylleri vid rätten, och då Johansson på t.f. domarens tillsägelse fördes upp till dombordet, uppförde han sig så oanständigt, att äfven härför yrkades ansvar. Han skrek och föll domaren i talet, svarade på hans tillsägelse att nästa dag infinna sig för att stå till svars, att »det gjorde han inte» m, m.
Han infann sig ej heller och dömdes då att utge försutet vite med 25 kronor samt ålades vid 50 kronors vite att infinna sig vid nästa sammanträde.

I målet mellan Nils Jakobsson, Bara, och arrendatorerna K. Bomqvist och A. V. Fransson rörande den förut omnämda olofliga vedoch timmerhuggningen, hördes denna gång tre vittnen.
Lars Nygren berättade, att svarandena under år 1888 vid Etelhems ångsåg fått 7—8 stockar af omkring en kronas värde hvar och en försågade. De hade sålts till handlanden Jakobsson i Etelhem och vittnet hade uppburit penningar. Han visste dock ej hvar de voro tagna. Om de låtit försåga stockar under 1889, såsom käranden påstod, visste vittnet ej, erinrade sig ej heller, på fråga, att svarandena bedt vittnet verkställa sågningen i sitt namn, ej heller hur mycket han uppburit i betalning.
Johan Pettersson, Tenglings, hade sett svaranden Fransson en dag på vintern köra fyra foror med 8 stockar på hvarje. Han hade kommit från kärandens skog, och äfven sagt till vittnet att han huggit virket der. Fransson bestred detta.
Båtsman Olof Box hade sett Fransson köra timmer från kärandens skog och lassa af det på 3 stockhög upplagd på gårdsmannens mark.
Fransson och Bomqvist påstodo att de ej huggit mera än kontraktet gaf rätt till, eller 8 kastar ved och timmer till nödiga reparationer. Kärandens påstående, att på 2 år minst 29 kastar huggits bestreds. Målet öfverlemnades och afkunnas utslag vid tingets slut.

»Lyktmålet», d. v. s. rörande Johan Bokströms talan mot Os: Nilsson, Ringome i Alfva för att ha slagit målsägaren med en lykta, förevar ånyo. Målsägarens vittne lumpsamlaren Böklund hade ej infannit sig, hvarför han dömdes att böta 1 kr. 50 öre samt ålades inställelse vid höstetingets första sammanträde, andra dagen.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri hade länsman Smedberg instämt Karl Jansson, Audungs i Bunge. Han dömdes att böta 15 kronor för det han 26 sistlidne Januari under yrväder och köld låtit ett par oxar stå ute i flere timmar utan tillsyn.
För oljud och förargelseväckande beteende, skrål på allmän väg söndagen 23 Mars och Maria bebådelsedag 25 Mars, hade samme åklagare instämt drängarne Emil Hasselgren, Busarfve, August Edvall, Qviende, Öskar Engström öck Karl Törner, File, alla i Othem.
De dömdes hvar och en att böta 10 kronor, 5 kr. för hvardera förseelsen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Maj 1890
N:r 69

Från norra inspektionsmötetkap

föreligger nu äfven folkskoleinspektörens berättelse för 1889: Skoldistrikten äro fortfarande till antalet 42, folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 26; alla numera fasta. Småskolornas antal har sålunda under redovisningsåret ökats med 4, nämligen 1 i Lärbro, 1 i Kappelshamn, 1 i Bunge och 1 i Vänge. Samtliga folkundervisningsanstalter — utom fortsättningsskolor och slöjdskolor — hafva inom detta område under år 1889 följaktligen utgjort 73.
I dessa 73 skolor hafva varit anstälda 47 ordinarie folkskollärare, 2 ordivarie folkskollärarinnor (Visby och Fleringe), 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolorna (i Akebäck och Kappelshamn), 2 småskollärare och 24 småskollärarinnor eller tillsammans 80. Lärarekåren har sålunda under året erhållit en tillökning af 5, nämligen 1 ordinarie lärarinna och 4 småskollärarinnor i de nyinrättade småskolorna.
Fortsättningsskolor med statsbidrag hafva under året varit anordnade i 7 distrikt, nämligen Visby, Sjonhem, Halla, Gothem, Norrlanda, Östergarn och Gammalgarn, och hafva de således under året ökats med 5, under det att repetitionsskolorna samtidigt minskats.
Undervisning i träslöjd för gossar har anordnats ytterligare i 2:ne distrikt, nämligen Björke och Hangvar, hvadan 11 dylika skolor under året varit i verksamhet, alla med statsunderstöd.
Undervisning i qvinlig handaslöjd endast för flickor har i 9 distrikt meddelats af 13 lärarinnor. För öfrigt står sist nämda undervisning på alldeles samma ståndpunkt som under det näst föregående året.
Nya skolhus hafva under året uppförts i Follingbo och Barlingbo, hvarjämte ombygnad verkstälts af Vänge skolhus för erhållande af småskolciokal.
Folkmängden inom detta område har under året ytterligare minskats med 30 personer, hvaremot antalet af i skolåldern varande barn, som vid årets slut utgjorde 4,137, under året ökats med 32 barn.
Under året har hvarje lärare i folkskolorna haft att undervisa irundt medeltal 50 och i småskolorna 27 barn, hvaraf torde framgå, att lärarekrafterna ännu äro otillräckliga, synnerligen i småskolorna, der mycken öfning under lärarens omedelbara ledning är af nöden.
Alla till området hörande och af distrikten underhållna folkskolor, småskolor och mindre folkskolor har inspektören under året besökt, men af de 11 skolor, som hafva afdelningsläsning, har han endast i 7 haft tillfälle höra undervisningen i båda afdelningarna. At fortsättningsskolorna ha besökts endast 2, hvaremot inspektören under föregående år haft tillfälle att besöka 3 enskilda skolor i Visby nämligen fröknarna Calissendorffs, Arvesons och Petterssons. I den förstnämda mottagas visserligen också nybörjare, men der idkas äfven språkstudier. Denna skola afser dels att förbereda för intagning i elementarläroverket och högre flickskolan, dels att för flickorna ersätta den sistnämda, men står icke i något samband med folkskolan, hvadan jag anser denna skola under sin n. v. organisation ligga ntom området för min verksamhet.
Fröken Arvesons skola deremot förbereder genom de 2 lägre klasserna för folkskolan och genom 3:dje klassen för elementarläroverken. Inventarier och undervisningsmateriel voro goda och ändamålvenliga, undervisning och disciplin syntes äfven goda. I fröken Petterssons skola deremot saknades nödiga inventarier och materiel, lokalen var alldeles för trång, hvarjämte röjdes synbar brist på plan och metod. I denna skola, som åsyftar att förbereda för folkskolan, voro enåast 7 barn inskrifna, deraf 4 voro vid inspektörens besök närvarande.
Då hela lärarekåren varit samlad till allmänt stiftsmöte nästlidne sommar, har inspektören under detta år ej ansett nödigt att sammankalla lärarne till s. k. kretsmöte.
Utom åtskilliga utlåtanden till domkapitlet har inspektören under året till skolråden utfärdat flere promemorior rörande förbättring af inventarier och materiel, hvaremot inga yrkanden om mera omfattande åtgärder blifvit framstälda, enär flere, förut påyrkade förbättringar ännu ej hunnit genomföras.
En statistik öfver skolgången inom detta område utvisar:
Klass 1 (100—96 proc.) 1 Lokrume, 2 Visby folkskolan, småskolan, 83 Källunge och Vallstena, 4 Bro, 5 Halla, 6 Fårö, 7 Hörsne med Bara, 8 Kräklingbo med Anga, 9 Norrlanda, 10 Sjonhem, 11 Hejnum med Bäl, 12 Othem vid kyrkan, vid Slite.
Klass 2 (95—91 proc.) 18 Gothem, 14 Dalhem, 15 Endre med Hedeby, 16 Lärbro, 17 Tingstäde, 18 Viklau, 19 Ardre, 20 Bunge, 21 Roma, 22 Ala, 23 Follingbo med Akebäck, 24 Hangvar vid kyrkan, Kappelshamn, 25 Rute, 26 Stenkyrka, 27 Vänge, 28 Östergarn, 29 Boge, 30 Fleringe, 31 Fole, 32 Barlingbo med Ekeby.
Klass 3 (90—86 proc.) 33 Guldrupe, 34 Lummelunda, 35 Hellvi, 36 Gammalgarn, 37 Ganthem, 38 Martebo.
Klass 4 (85—81 Af 89 Björke, 40 Veskinde, 41 Buttle, 42 Hall, 43 Visby norra landsförsamling.
Skolgången har alltså varit bäst i Lokrume och Visby och sämst i Visby norra landsförsamling.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Maj 1890
N:r 68

Besvär

ha till domkapitlet ingifvits af skollärare M. Östman i Othem öfver skolrådets derstädes beslut 28 Febr. 1890 rörande tiden för af Östman hållen söndagsskola. Besvärshandlingarne ha öfversändts till pastor i Othem för afgifvande af skolrådets förklaring.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 April 1890
N:r 53

I anseende till hemmanets försäljning

och afflyttning från stället, låter hemmansägaren J. A. Östergren, medels offentlig, frivillig auktion, som förrättas vid Stenstu i Othem fredagen den 11 nästinstundande April och börjas kl. 9 f.m. till den högstbjudande försälja större delen af sitt lösörebo säsom bord, stolar, sängar, skåp, en större salsspegel, lampor, tomkärl m. 1.; kreatur, deraf 1 par unga draghästar, 2:ne par oxar, 3 st. mjölkkor, en årsgammal tjurkalf och 10 st. får med ungar; kör- och åkerbruksredskap såsom 2:noe resvagnar, 4 st. arbetsvagnar, kälkar, vänd- och spetsplogar, klös- och slätpinnhartvar, en vindmaskin, foderbäckar, vrångbäckar, mallfösor, selar, oxok med kettiogar, grepar, spadar, skyfflar, jerospett, sigdar och hackor m. m., slip stenar, äfvensom ett parti vårsädeshalm och upprensade enestör. Med betalningen lemnas fullt vederbäftige inropare anstånd till 1:sta nästkommande September.
Othem den 26 Mars 1890,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 3 April 1890
N:r 51

Arrendeauktion.

Som vid förut hållna auktioner för utarrendering af Kronoholmen Asund i Othem socken af Gotlands norra härad, antagligt anbud icke afgifvits, kommer förnyad auktion att förrättas onsdagen den 9 nästinstundande April, klockan tolf på dagen, såväl inför Konuugena Befallningshafvande här i landskontoret som ock af vederbörande kronofogde å Österby gästgifvaregård i Othem, för utarrendering at ifrågavarande kronolägenhet på 20 års tid från den 14 Mars 1891.
Nämnde ho!me är belägen omkring 1/2 mil ute i hafvet utanför Slite hamn på Gotlands östra kust och omfattar en areal af omkring 500 tunnland. Holmen saknar träd och buskar, är obebygd och utan all odlad jord samt begagnas till betesmark för får, hästar och nötkreatur.
Egendomen utbjudes utan förbehåll af något visst minimiarrendebelopp.
De för kännedom om arrendevilkoren nödiga handlingar äfvencom formulär till arrendeborgen finnas tillgängliga i Kongl. Domäntyrelsens auktuariekontor, bär ilandskontoret samt hos kronofogden i norra fögderiet.
Visby i Landskontoret den 21 December 1889.
E. POIGNANT.
Oskar Melin.

Gotlands Allehanda
onsdagen den 26 Mars 1890
N:r 47

Genom hälftenbrukets upphörande

å 1/4 mtl Ytings i Othem, låter Gustaf Lingstedt derstädes genom oflentlig auktion tisdagen den 18 innev; Maré kl. 11 f.m. till den högstbjudande försälja en del lösören bestående af kör- och åkerbruksredskap, en lastvagn, 2:ne arbetsvagnar, kälkar, vrång- och foderhäckar, bartvar, vänd- och spetsplogar, gödselbräder, sättrar, mullfösor, én kornvält, selar, svänglar, hästtäcken, ryktdon, gafflar, hötjagor, grepar, spadar, yxor, sigdar, lior, en vindmaskin, ett tröskverk, ett par goda arbetshästar m. m. som ej så noga uppräknas.
Kände och vederhäftige köpare erhålla betalningsanstånd till den 18 nästkommande September; andre betale kontant eller vid anfordran.
Tingstäde den 12 Mars 1890.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Mars 1890
N:r 40