Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Östergarn
Östergarns socken ligger på östra Gotland.
Gårdsnamn: Bengts, Djupvike, Fakle, Falhammars, Filippuse, Ganne, Grogarns, Gutenviks, Hallgårds, Hallvide, Hamre Lilla, Hamre Stora, Hässle, Katthamre, Kaupungs, Prästgården, Rodarve, Sande, Sigdes, Skags, Tomase, Vassmunds, Kike.
klockare- och orgelnisttjensterna i Östergarn församling, hvilka tjenster äro förenade och lediga att tillträdas 1 Jan: 1878, kunna kompetente sökande inlemna sinå ansökningshaudlingar jämte erforderliga betyg till skolrådets i Östergarn ordförande före 22 Okt. d. ä. under adress: Katthammarsvik. Skollärarelönen utgår efter lag; klockarelönen med 12 kappar råg på hvarje oförmedladt hemman, hvartill kommer såsom ersättning för matskott 1 kanna ::mma sädesslag på hvarje 1/4 oförmedladt hemman; orgelnistlönen med 2 tunnor råg. Östergarn 15 Sept. 1877. SKOLRÅDET.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 18 September 1877 N:r 75
Solen hade knappt hunnit upp i talltopparna i öster förrän det i tisdags morse blef lif och rörelse på Visborgs slätt, och då reveljen gick i vanlig tid klockan 6 var redan en hel del folk i »kommissen». Nog var det vackert och härligt då på morgonen, med fåglarne kvittrande i det vackra gamla lägret, och flera än en önskade nog att det vackra vädret skulle hålla i sig under hela manövern. Men att de två sista dagarna skulle bjuda på en sådan värmebölja, det hade väl ingen kunnat tänka, ännu mindre önska. Sedan förfrukost och frukost utspisats på en gång klockan 6,30, stälde regementet upp på kasärngården strax efter klockan sju och mottogs af chefen, öfverstelöjtnant Leijonhufvud, som hälsade regementet och meddelade förutsättningen för dagens öfning. Densamma var föliande: En fientlig styrka hade landstigit des i Östergarn (hufvudstyrkan) och dels i Kappelshammsviken och i Slite (mindre afdelmingar). Medan militärbefälhafvaren med hufvudstyrkanr af öns försvarskrafter tänktes gå mot Östergarn, var kåren A:s uppgift att undsätta garnisonen i Tingstäde. Denna kår bestod af två bataljoner ock kusprutekompaniet samt signalafdelningen I 27 jämte kavalleritroppen och artilleri, allt med öfverstelöjtnant Leijonhufvud som chef. »Fienden», som landstigit i Kappelshamnsviken och Slite bestod af 13 och 14 kompanierna i Fårösund, Velocipedafdelningen I 27 samt samma regementes tredje bataljon, allt under befäl at major Nerman. Klockan 7,30 satte sig regementet i tillståndet inträdde vid samma tid började kavalleritroppen samtidigt sin spaning mot Tingstäde. Vid Bro kyrka fick det frammarscherande regementets spets känning med fienden i form af velocipedryttare. Dessa drogo sig emellertid tillbaka och marschen fortsattes under små gkärmytslingar. Sista delen af framryckningen blef en nog så besvärlig Swutspurt genom tät och snårig skog samt träskmarker där vattnet gick minst till knäna. Allt togs emellertid med godt mod och gladt humör och så kom också samlingssignaler öfverraskande snart. Vid 3—4-tiden var man redan i allmänhet på mespektive förläggningsplatser. Nere vid Trägårds hade regementsstaben sitt kvarter och då inga truppförband lågo i närheten var här stilla och tyst. Sedan man tältat, små fyramanstält, bytt om kläder och tvättat dammet af sig, njöt man mödans lön, medan solen sakta sjönk i väster. Det var en den härligaste afton man kunde tänka sig denna junikväll här ute på landet, De hvita husen med röda tegeltak inbäddade i grönskan och rundt om spirande åkerfölt, den stilla klara luften och lugnet rundt omkring, alt gjorde att man befann sig i en situation som man föga hade anat då man gaf sig af på manövern. Och öfverallt, hvart man såg lyste blommande körsbärs-, päronoch äppelträd gom jättestora snölyktor i trädgårdarna. Men tiden led och tystnadstimmen nalkades och ehuru det nog var svårt att få tyst så sommade man till slut och sof godt till solen väckte på morgonen af fälttjänstöfningens andra dag. Denna dag, då solen stekte glödhett, arbetade de två batallonerna mod en del gräfningar och befästningsarbeten, 13 och 14 kompanierna samt tredje bataljonen återgingo till sina respektive förläggningar. Tredje dagens morgon ingick lika klar och solig som onsdagen och blef om möjligt ännu hetare. Regementet bröt upp från Tingstäde vid half 8-tiden och anträdde marschen mot Visby. Vid och norväst om gården — Stora Hammars, som ligger vid allmänna landsvägen mot Visby, utkämpades en mindre strid, i det andra bataljonen skulle söka hålla terrängafskärningen vid nämda gård till kl. 9. f. m. mot första bataljonen som angrep. Det lyckades bataljonen att både hålla stånd och till och med rycka framåt ett godt stycke och sedan striden afblåsts samlades man vid Stora Hammars, där generalmajor Bergström höll kritik. Sedermera fortsattes hemmarschen genom Bro mot Visby under brännande gol och rykande damm. Den kan damma här på Gotland. Vid Bingerskvarn mötte musikkåren och under musik gick sedan marschen genom ståden och öfver Södervärn hem till Visborgs slätt, som nåddes vid half 3-tiden på eftermiddagen. Sedan smakade en dusch godt, och om en stund var man åter igenkänlig, fast man blifvit rätt lik negrverna i hudfärg. Velpcipedafdelningen, Bom hemkom redan vid 11-tiden på förmiddagen, körde redam vid ö-tiden på eftermiddagen ut på egna öfningar å södra Gotland, närmast lär färden gälla Ronehamn. Så var dem manövern till ända och har väl förmodligen lämnat åtekilliga erfarenheter, angenäma åtminstone beträffande. T—n.
Gotlands Allehanda Lördagen den 12 Juni 1915 N:r 133
Norra häradsrätten. (Vårtingets .6:te sammanträde)
Återupptaget blef nu det ärekränkning emellan hemmansägarne Th. Karlsson, Vinor å Fårö, och hemmansägare Hugo Karlström, Simunde i samma socken, hvilket den 10 mars 1913 förklarades hvilande i afvaktan på utgången af ett målomskogsåverkan emellan hemmansägaren Kristoffer Johansson i Lauters och bemälde Karlsson. Detta senare mål däri Karlsson blifvit dömd att böta 10 kr. och med 2 kr. gälda värdet af ett par huggna träd var nu laga kraftvunnet, hvarför Karlsson yrkade att målet emeilan honom och Oskar Karlström skulle åtverupptagas. Karlström skulle i trenne personers närvaro, och hvilka med ed fästat riktigheten häraf, påstått att Karlsson var den störste tjuf i grannskapet. Karlström bestred att han fällt detta yttrande samt uppgaf att ett af vittnena var en stor ovän till honom. Ömsevis yrkade parterna ersättning för sina rättegångskostnader. Utslag vid sluttinget.
För snattert tilltalade belgiske undersåten P. G. Ghijskük var mu instäld för rätten. Den tilltalade medgaf, att han under en vistelse å Fårö ur en byrå tillgripit 3 kr. 50 öre och en rakknif. Utslag tingets slut.
Om hundskatt. Sedan förra sammanträdet är majoren frih. H. Kruuse åtalad af kronolänsmannen Holmqvist om ansvar för uraktlåtenhet att icke vederbörligen anmäla sina i Tingstäde innehafda hundar. Svaranden har medgifvit, att han haft och fortfarande har en hund och genom af åklagaren inkallade vittnen framkom ej annat län att svaranden har blott en hund, men att hans husföreståndarinna haft en hundvalp den hon dock sedan bortgifvit. Efter en stilla kontrovers emellan svaranden och åklagaren rörande en begäran från kommunalnämndens prdförande i Tingstäde, öfverlämnades målet till utslag, som faller vid tingets slut.
Gästgifvaregårdens ölserveringsrätt öfverskrides påstår kronolänsm. Holmqvist och har därför ånyo åtalat Slite gästgifvaregårds innehafvarinna änkefru Sofia Bingmark. Denna lät nu genom ombud förklara, att med hennes kännedom har rättigheten att under tillåten form servera maltdrycker icke 6fverskridits, och hon hade strängeligen förbjudit sin manliga och kvinnliga betjäning att gervera pa annat sätt än som allmän förordning stadgar.
Mera ölmål. För olaga utskänkning af öl var handelsföreståndaren i Kyllej Karl Nyström instämd. Han gjorde processen kort med att erkänna. Utslag vid tingets slut.
Olofligt betande med djur i skyddad mark å Fårö skulle hemmansägare. A. Sandelius låtit komma sig till last. Svaranden lät ingifva en skrift, däri han förnekade tatt hafva släppt Sina djur å den skyddade marken, men då väg går genom hans ägor trodde han, att genom försummelse att stänga grind något af svars fårkreatur någon gång kunnat komma in på marken, och hemstälde därför om mild dom. Denna invändning godtog icke åkl. utan erhöll uppskof med målet till 6 nästa september.
Barnuppfostran yrkar ogifta Maria Larsson från Källunge att utfå af arbetaren O. Johansson gom nu kom personligen tillstädes. Johansson nekade fortfarande. Edgång yrkades. Utslag vid sluttinget.
Tillgrepp och häktning. Drängen Karl Emil Pettersson från Ganne i Burs står anklagad för att ha tillgripit en plånbok med 4 tiokronosedlar och son, småmynt från hemmansägaren Konrad Larsson, Lyrungs i Lye, då Larsson var på tillfälligt besök i Gammelgarn. Pettersson och Larsson hade delat rum på natten. Pettersson har förnekat tillgreppet, men har icke kunrat redogöra för åtkomsten af de penningar han visade sig inneha vid hemkomsten från Gammelgarn. För ett vittne hade den åtalade visat sig hafva godt om penningar, som han förklarat sig ha förtjänat på skogskuggning åt Konrad Larsson, hviket denne motsade. Andra graverande omständigheter förekommo jämväl som gåfvo allm. åkl. kronolänsman Jacobson anledning att samma gång han yrkade uppskof för vidare bevisning, begära Petterssons inmanande i häkte. Denna begäran bifölls af domstolen, och ransaknin utsattes att förekomma i länsfängelset 21 dennes.
Från äktenskapets skuggsida. Fiska re Karl Oskar Larssons i Herrviken, Östergarn, hustru hade til kr.-länsman Jacobson anmärt sin man till åtal för att han skulle gifvit henne ett så grundligt kok stryk, att hon blef sängliggande. Polisförhör i saken har hållits, och ur probvokollet må antecknas, att vittnen som vid förhöret påkallats förklarat att hustrun var mycket elak, hvilket ej träffade mannen allenast, och att mannen ofta blef retad, och mannen påstod, att den dag han tuktade hustrun hade hon ej velat laga mat åt honom, trots han få henne penningeersättning, och då hustrun till råga på allt slog till honom med en räffsa ramn sinnet på honom och han gaf hemne med sina trätofflor en duktig aga bakifrån. Makarna kommo tillstädes. Så blickar hustrun på mannen, gå på åklagaren och så kom i sakta mak: Jag förlåter min man och återkallar angifvelsen. Åklagaren log ett godt och gillande leende, domaren lade med förståelse ihop papperen, och tyst och stilla lommade de försonade makarna ut.
Stryk hade en hustru Emilia Pettersson i Martebo fått af hemmansägaren Arvid Pettersson i Rembs, då hon kom in på dennes gård och ville tala vid hans hustru. Pettersson hade visat af fruntimret, och då hon icke åtlydde hans tydliga order gaf han eftertryck däråt med en käpp. Angifvaren, som hade allmänna åklagaren vid gin sida, påstod sig ha fått mycket stryk och yrkade att svar. skulle åläggas erlägga en hundralapp som balsam för svedan. Utslag vid tingets slut.
En ruskig interiör från den husliga härden. Barnmorskan Sigrid Klint i Väskinde hade genom allm. åkl. låtit åtala sin man, skräddare till professionen, om ansvar för misshandel som han flera gånger skulle utöfvat å hustrun så att hon blifvit både gul och blå. Därjämte skulle mannen, som hade ett retsamt och svårt lynne, när rageriet kom på honom ha slagit sönder bord och stolar m. m. och betett sig som en dåre. Mannen gåf annan skulden och vidgick att han gifvit hustrun några örfilar men inte så att att hon däraf tagit skada. För vidare utredning uppskof till höstetinget.
Vårdslös cyklist. Arbetaren Anshelm Lindgren i Slite hade 3 mars kört så våldsamt förbi kommissarie Holmqvists bostad i Slite, att därifrån utkommande veterinär Forsell blifvit kullkastad. Då han nekat hördes nu tvänne vittnen som vitsordade det allm. åkl. framstälda påstående. Svarandens uppträdande inför domstolen renderade honbm ett par välförtjänta uppsträckningar af domaren. Utslag sluttinget.
Öl i långa banor. Förre landtbrukaren Reinhold Dassow är för den tid han residerade å Kappelshamns gästgifvaregård och med gästgifvares privilegier sålde öl, stämd för olaga försäljning. Till Dassow har under April—Nov. 1914 sjöledes fraktats 256 lådor öl eller :c:a 36 lådor i veckan och i apri i år 1,250 flaskor. Då försäljning af öl endast får ske till resande och i förening med mat, kunde man förmoda, att en öfverväldigande stor resandetrafik gått öfver Kappelshamn, men allm. åkl. var af annan åsikt och ville nu syna kommersen i i sömmarna. Svar nekade för egen del under förklaring, att han blott gått annans ärende. Uppskof till högtetinget.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 9 Juni 1915 N:r 130
Enligt upplysningar som meddelas oss från trovärdigaste håll bedrifves årligen under maj och jumi månader den hänsynsiösaste äggsköfling ute på Östergarnsholme. De fågelarter som häcka därute äro fismlkås och ejder, och förr häckade äfven svärtan, som emellertid nu ledsnat och upphört därmed, då hon aldrig fick vara i fred för äggplundrare. Det heter visserligen, att insamlingen endast gäller måsägg, och det kan ju ingem förbjuda, så länge ägarne till holmen, icke ha något att invända däremot, men det låter gig dock lätt konstatera, att ejderbona samtidigt skattas nästan lika hårdt som fiskmåsredena, och det är en fika förkastlig som straffvärd trafik, ty ejderhonan är fridlyst från och med 21 april till augusti månads utgång, och under tiden gom fågeln själf icke får skjutas, få icke heller ägg tagas ur hennes bo eller förstöras. Gör man det ändå, utsätter man sig för straff såsom för jakt i förbjuden tid, kommen i håg det, hrr äggplundrare, och hållen nyporna i styr !
Gotlands Allehanda Lördagen den 5 Juni 1915 N:r 127
har utfärdats mot följande två värnpliktiga, båda tillhörande Roma rullföringsområde, hvilka utan laga förfall uteblifvit från krigstjänstgöring vid Gotlands infanterireg., nämligen f. d. korpralen n:r 85 76/1914, Johan Emanuel Pettersson, född 21 juli 1891 och skrifven vid Tule i Ganthem, samt nir 135 41/1895, Johan Olof Pettersson-Bergman, arbetare, född 20 febr. 1874, Gutenvik i Östergarn.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 27 Maj 1915 N:r 119
En kanonad, som var rätt häftig men ej så synnerligen långvarig, hördes mellan kl. 6 och 7 igår afton från hafvet öster om Gotland, meddelas Gotl. Alleh. från Östergarn.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 25 Maj 1915 N:r 117
att tillsvidare under tre månader fr. o. m. 17 maj fortfarande biträda med gudstjänsternas uppehållande i Östergarns pastorat har lämnats teol. stud. Erik Rossander.
Gotlands Allehanda Lördagen den 8 Maj 1915 N:r 105
Lörd. den 8 nästa maj fr. kl. 1 på dagen låta arfving efter aflidne f. Fyrvakt. Wilb. Pettersson, Sigdes i Östergarn, försälja all boets lösegendom sås. järn- och blecksarker, silfver och koppar, glas & porslin, träkärl, linne & sängkläder, möbler; fiskredskap sås strömminggarn, flundrenät, torskanglar m. m.; vid tillfället försäljas jämväl åbygnader, bestående af i godt. stånd varande manbygnad och ladugårdshus m. m å Sigdes grund. Vilk. tillkännagifvas före utropet. Betalningsanstånd lämnas betrodde inropare till I oktober d. år. Östergarn den 26 april 1915. J. O. JACOBSON.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 5 Maj 1915 N:r 102
slöt i måndags sitt första läseår. Undervisningen, som 1 oktober 1876 tog sin början, har fortgått, endast med 14 dagars afbroutt under julhelgen, i nära 7 månader, samt bestridts af följande ärare: doktor T. A. Sätervall (föreståndare), som meddelat undervisning i naturkunskap (botanik, zoologi, fysik, kemi, geologi, mineralogi), geometri, räkning, välskrifning, ritning och bokföring; underläraren hr Regnér i historia (samt stats- och kommunalförfattning), geografi och svenska språket (och talöfning) samt skolläraren i Atlingbo J. Lindahl i sång. Kroppsöfniogarna och \”kommunalstämmorna\” hafva handledts af de båda förstvämde gemensamt. Följande 30 lärjungar, alla från Gotland, hafva under året åtnjutit undervisning: Johan Johansson, Sudergårda i Bäl, Joban Pettersson, Sixartve i Hejde, Joban Larsson, Smiss i Alskog, Lars Smedberg, Möllbos i Halla, Olof Johansson, Halltoser i Dalhem, Hans Bendelin, Bengts i Östergarn, August Larsson, Altheme i Buttle, Oskar Ekelund, Stenbuse i Sanda, Petter Pettersson, Westringe i Etelhem, Olof Paulsson, Kyrkobinge i Gothem, Karl Tomasson Alans i Hogrän, Axel Smith Skota i Lojsta, Oskar Jacobsson Emunde i Gerum, Hjalmar Björkqvist Broa i Halla, Jakob Olofsson, Mannegårda i Lye, Altred Pettersson Laubagei Stenkyrka, Teodor Pettersson Broungs i Stenkyrka, Oskar Westöö, Skälstäde i Hangvar, Oskar Pettersson, Binge i Martebo, Jakob Hederstedt, Mölner i Wäte, Johan Söderström, Harstäde i Dalhem, Jakob Lars son, Halfoser i Dalhem, Edvin Wolter, Isums i Atlingbo. Alfred Hellgren, Nygårds i Atlingbo, Alfred Hansén, Hellbage i Barlingbo, Gabriel Bolin, Simon arfve i Eskelhem, Niklas Nilsson, Tengliogs i Etelhem, Oskar Ekelund, Dune i Dalhem, Niklas Hedergren, Tippsarfve i Hejde, Oskar Nordström, Mickels i Wall. Lärjungarnes arbeten hafva varit fördelade enligt följande \”arbetsordning\”:
Här förutom bar ynglingarnes tid tagits i anspråk af hemarbeten, och synas samtliga arbeten hafva omfattats med all flitoch omsvrg, i fall man får döma at de talrika och omsorgsfullt utförda ritningar (elter naturlöremål), bokföringsböcker samt välskrifnings- och rättstafniogsböcker, som funnos framlagda. Arbeten ute på fria fältet, med afvägningar, fältmätningar och dylikt, batva, i anseende till den sena våren, endast i mindre omfång kunnat bedrilvas. Uodervisniogen i sång syntes med stort intresse hafva omlfatta\’s, i det att både sångarnes sprogram\” var särdeles rikbaltigt och samtliga sånger alsjöngos med lif och värma. Hvad som dock tagit ypglingarnes intresse mesti anspråk bade varit \”kommnnalstämmorna\” och «öfverläggningsstämmorna”. I de förra albandlades den tänkta kommunens (\”Gotlands folkhögskolesamhälle\”) alla avgelägenheter; taxerings- och fyrktals längder, räkenskaper och revisionsberättelse för kommunen funnos vid afslut ningen att bese. I öfverläggningsstämmorna behandlades det bland de vid sammanträdet föreslagna ämnena, som er höll de fleste rösterna, och dessa stäm mor bade besökts flitigt at allmoge, både män och qvinnor, från äfven aflägsna orter. Vid flere stämmor bade ända till 150 främmande personer varit värvarande, hvilka, tätt sammanpackade i skolsalen, trapporova och ända ut på gården åbört och äfven en och annan gång deltagit i öfverläggningen. Oaktadt yglingarne sålunda haft en oafbruten sysselsättning, syntes de dock, långt ifrån att vara ötveransträngda, eller uttröttade, strålande af helsa, krafter och ett hurtigt och förnöjdt sinne. En ganska klar inblick i skolans lif, fick man vid afslutningen, svm cgde rum kl. 10 f. m. Sedan en kort psalm afsjungits, böll underläraren, herr Regnér, ett extemporeradt föredrag öfver SJandtmannens ställning och åkerbrukets ståndpunkt i Sverige under olika tider,\” hvilket föredrag, korttattadt och med reda framstäldt, åhördes med spändt intresse af de ganska talrikt närvarande landtmännen. Omedelbart efter föredragets slut uppstämdes några foster ländska sånger, såsom \”Ur svenska bjertans djup”, \”Herrliga land” m. fl., hvarpå följde ett af föreståndaren doktor Sätervall hållet, äfvenledes extemporeradt, föredrag, i hvilket han efter att hafva behandlat läran om lafttrycket samt förklarat dermed i samband stå ende instrument, såsom baron.etern, termometern, fuktighetsmätarne m. fl., öfvergick till utvecklingen af lagarne för vindarne, ett ämne, alltid intressant, men nu i desto högre grad, då det åskådliggjordes med teckningar, synop: tiska kartor och dylikt samt dessutom framstäldes i en, så vidt möjligt, allmänfattlig form. Föredraget var i hög grad njutbart älven för personer på en högre bildningsgrad, alldenstund doktor Säter vall, som syntes hafva framför andra kunskapsgrevar egnat sig åt naturkunskapen, var väl hemmastadd i det afhandlade ämnet. Etter föredragets slut ljödo åter några friska sånger. Landtbr. J. O. N. Hägg från Hägvalds i Gerum, som var en bland folkhögskolans på Gotland mest nitiske vänner och från hvilken motionen vid landstinget utgick, framhöll bärpå i ett kort tal folkbögskolans uppgift, omnämde, att han och andre personer, som he drats med medborgerliga förtroendeuppdrag, ofta med ledsnad känt, huru föga krafterna svarade mot den goda viljan; hade derför lifligt åstundat en folkhögskola, och då nu en sådan kommit till stånd inom vår egen provins, samt vi dessutom varit så lycklige att erhålla gode lärare — något som för en dylik skola vore af största vigt — konde ban ej underlåta at: uttala sin tilltredsställelse bäröfver, och till skolans styrelse och samtlige lärare uttala sin tack sägelse. Sedan ånyo några sånger utförts och skiljsmessans stund var inne, ställde skolans föreståndare några enkla ord af tacksamhet till skolans-styrelse och sina medlärare samt till alsked åt lärjungarne, hvilka han lade på bjertat att de alltid borde hafva rätt och san ning till sitt ögonmärke, icke förbäfva sig öfver det lilla, de kunde hafva inbämtat, stålsätta sig mot mötande frestelser, samt ihågkomma, att på dem såsom varande skolans förste lärjungar, komme allmänhetens blickar att hvila och efter deras vandel komme folkhögskolan att bedömas. Härpå afslöts kl. 1 den i all sin enkelhet högtidliga akten med en kort psalm, Långt fram på aftonen ljödo dock friska sånger, omvexlande med bollspel å den rymliga skolplanen, Men dagen led allt mer mot sitt slut, man måste skiljas, och en tacksamhe:tens tår skönjdes i mer än en lärjun ges öga, då han för sista gången fick trycka sina afbållne lärares händer. En anmärkning, som vi icke kunna undertrycka, är att så högst lå \”ståndspersoner\” voro närvarande vid denna afslutnivg, som dock var mer än annars märklig, emedan den gälde dea gotländska folkLögskolans första läseår. Man skall knappast tro oss, då vi upplysa, att ingen enda prestman \”hedrade afslutningen med sin närvaro\”, och dock ega flere prestmän sina boställen strax i närbeten. Vi hafva hört sägas, att prestmän finnas på Gotland, som äro afvogt sinnade mot folkhögskolan, och glädjande bade varit, om en eller annan af dem, gerom sin närvaro vid alfslutningen, hade velat gilva något slags vederläggning åt ett dylikt rykte, Sådant nu förhållandet var, vet man icke hvad man skall tänka. I anseende till lokalensotillväcklighet, hade ingen offent: lig inbjudning kunnat utfärdas, men vi föreställa oss, att af de i närheten boende upplysning om atslutningen lätt kunnat vinnas. Af skolans styrelse vär vice ordföranden (ordförande är landsb. Horn) majoren A. Kyllander samt fanjunkaren Kahlström närvarande; den tredje ledamoten, f. riksdagsmannen Kolmodin, var al sjukdom hindrad att värvara. Från staden bevistades afslutningen endast af denna tidvings referent. Glädjande var emellertid att se, att allmogen, hvilken skolan närmast angår, ej ådagalade samma liknöjdhet. Lokalen har under det gångna året varit mycket otillräcklig, i det att skolsalen, om man så skall nämna det lilla rum, som för undervisningen begagnades, med knapp nöd kunde inrymma de 30 lärjungarne; dessutom var han alldeles för låg för att användas för ett sådant ändamål. Det är derför gläd jande att erfara, att skolan under nästa år kommer att erhålla en lämpligare lokal. Vid sammanträde i måndags afton beslöt nämligen styrelsen att antaga ett inkommet förslag om byrande af lokal och flytta skolan från Isumsi Atlingbo till Aumons i Roma, der en större sal kommer att upplåtas, för ungefärligen samma hyresbelopp som nu gällande. Gotlands folkhögskola har nu afslotat sitt första läseår, Folkhögskolesaken har många vedersakare, men vi hoppas, att deras antal skall blitva mindre i samma mån som frukterna af skolans verksamhet visa sig, ty vi tro, att dessa skola blifva goda. Om så icke blir förhållandet, om lärjungarne, efter att några månader halva bevistat skolan, återvända uppblåste af inbillad visdom, förakta kroppsarbetet och blifva sjelfsvåldige i stället för verk ligt frie, då, men först då, skola äfven vi af alla krafter motarbeta folkhög skolan. Men den tid, då så skall ske, hoppas vi vara långt borta.
