Etikett: Östergarn

Östergarns socken ligger på östra Gotland.
Gårdsnamn: Bengts, Djupvike, Fakle, Falhammars, Filippuse, Ganne, Grogarns, Gutenviks, Hallgårds, Hallvide, Hamre Lilla, Hamre Stora, Hässle, Katthamre, Kaupungs, Prästgården, Rodarve, Sande, Sigdes, Skags, Tomase, Vassmunds, Kike.

Publicerat

Från landsbygden.

Vamlingbo, 3 Mars.
»Kreatursförsäkringsföreningen» har af respektive djurägare omfattats med intresse, ty de anmälda kreaturen representerar en summa af omkring fyrtiotusen kronor, och det är ju en lofvande början.

Sjöfarten tyckes nu till en del ha börjat. Så t. ex. har flera ångare synts passera Gotlands södra udde, och i går morgse, under då rådande tjocka med stark sydvestlig blåst observerades en ångbåt tätt under land å vestra kusten utanför Bjerges gård, hvarefter den sedan tjockan skingrat sig styrde kurs norrat.
Apropå sjön kan antecknas att ett särdeles lågt vattenstånd varit rådande de senaste dagarne, hvaraf kustbefolkningen flitigt vetat att begagna sig för att uppforela sin tribut från hafvet af släke som under föregående stormar vräkts till kusterna.

Fjellftsket medels ryssjor har idkats här och hvar, men med klent resultat, Dock var en fiskare från Sundre för kort tid sedan nog lycklig att vid vittjandet en morgon erhålla ej mindre än fyrtio stycken gäddor i en ryssja, men det hörer dock till sällsyntheterna i våra trakter. Häromdagen go en (antagligen) laxfiskebåt här förbi med kurs nordvart.

Norra Gotland, 1 Mars.
Stölder igen. I Lummelunda socken bortstals från en person i tisdags natt en hop potatis — antagl. var föröfvaren af inbrottet en till ligan hörande.

Skott efter sig. Då häromnatten en person i Lummelunda vaknade och tittade ut, fick han se en karl, som oupphörligt gick rundt omkring husen och liksom sökte någonting. Anande, att här var något attentat mot nästans egendom 4 färde, kastar han kläderna på sig, tar en laddad revolver och skyndar ut till den rekognoscerande. Denne upphana och måste redogöra för i hvad ändamål han vore här, men hans utsago befans vara osanning, Som dock säcken han bar ävuu var tom, släptes han, men som personen (hvilken inom parentes sagdt är mycket illa känd) började springa aflossades ett skott efter honom för att påskynda farten. Antagl, kommer han ej strax igen till detta ställe, der man på så vis håller trogen vakt gent emot hrr landsvägsriddare.

Stenkumla, 4 Mars.
En enda stare syntes här i går både på för- och eftermiddagen, och i natt har redan den första »starsnön» fallit.

F. skolläraren Sahlsten har återtagit sin afskedsansökan såsom poststationsföreståndare härstädes.

Östergarn, 1 Mars.
Länge har man härstädes tänkt på åstadkommandet af ett kreatursförsäkringsbolag, som betryggade djurägare mot förlust af både olyckafell i allmänhet och mot brand, och sålunda befriade från premier på två håll (Gotl. kreatursförsäkr.-bolag och Brandstodsföreningen). Ändtligen har nu beslutits att inom Östergarn] bilda en sådan förening (hedern häraf tillkommer i främsta rummet landtbrokaren L. Jacobson Fackla, som nitiskt arbetat för”planens förverkligande) och antogos i hufvodsak de stadgar, som Vamlingbo och Snndre socknars kreatursförstkringsförening antagit.
I nämden, bestående af 5 ledamöter, invaldes skollärare O. Jacobson, ordf., landtbrokarne Lars Jacobson, Fackla, Johan Jacobson, Rodarfve, Oskar Jacobson, Gutenviks, och Johan Qviberg, St. Hammars.
För att något så när veta försäkringssummans storlek, utsågs på ett af de förberedande mötena en tillfällig värderingsnämd, som efter LENE oppdrag kunde meddela att försäkringssumman redan uppgick till 30,000 kr. och antoges för säkert att den med all säkerhet komme att gå till minst 35,000 en rätt vacker samma, då mau besinnar, att socknen består af endast 8 hela mantal.

Hastigt dödsfall. I dag har härstädes hastigt aflidit nämdemannen Johan Vedins Bodarfve efterlemnade maka, Gumman var visserligen gammal (80 år) men ändock till dödsminnten vid full vigör. Hon hade tidigt i dag på morgonen begitvit sig ut på gården, der döden ölverraskade henne i följd af ett slaganfall, som genast ändade hennes lif. Hon utgick frisk, men inbars död.

Burs, 2 Mars.
Staren, denna vårens budbärare, har avländt till våra trakter, Han tyckes dock ha några dystra aningar om att Bore ännu tänker komma med någon snö, ty han sitter tyst på trädens grenar, Ruskväder få vi nog snart, ty norrskenen flamma rätt högt på himlahvalfvet i qväll.

Ett hastigt dödsfall inträffade i lördags vid Stenstu. Kommunalordförandens 57-åriga moder var ute på gården efter ved, men kom aldrig in med densamma, Kommen & halfva vägen med veden i famnen stannade hon och ropade sp tvi gånger och föll så död på stället. Hennes man och son åsågo händelsen och sprungo genast till stället, men då hade redan lifvet flytt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Mars 1891
N:r 36

Publicerat

Landtbruksingeniören

i länet har under år 1890 haft sammanlagdt 109 förrättningsdagar. Derunder hafva, bland annat, kontrollerats och afsynats åtskilliga med statslån understödda afdikningsföretag, hvilka alla funnits utförda med omsorg.
Bland under året upprättade afdikningsförslag må nämnas:
Plan till afdikning af sank mark inom Källunge, Vallstena och Bara socknar.
Areal 456 hektar; kostnad 25,120 kr.;
förslag till torrläggning af Lunds myr i Hejde, Guldrupe och Väte socknar.
Areal 241 hektar; kostnad 10,900 kr.;
plan till utdikning af s. k. Dalbo starrar i Halls, Sjonhems och Dalhems socknar. Areal 79 hektar; kostnad 1,200 kr.;
plan till torrläggning af Gammalgarns stormyr i Gammalgarns och Östergarns socknar. Areal 170 hektar; kostnad 1,700 kr.
Desentom ha förslag upprättats till sänkning af Ekes träsk å Fårön, till fullständig torrläggning af Kejlungs myr i Lärbro socken till utdikning af sank mark tillhörande prestgården m. fl. hemman i Kräklingbo socken.
Af Gotlands 60—70 tusen tnl myr säger landtbruksingeniören i sin berät telse — tordejomkring en tiondedel vara afdikad, men på grand af bristande företagsamhet och insigter bar blott en del af den utdikade arealen tillgodogjorts som åkerjord. Om också intresset för myrodlingen är i tilltagande, vill man derför icke bringa stora offer.
Sålunda anses ett utdikningsföretag för dyrt, ja nästan ekonomiskt omöjligt, om kostnaden för detsamma uppgår till 50 kr. pr tunnland, under det att man annorstädes icke tvekar att offra det dubbla beloppet för vinnande af odlingsmark, som svårligen torde kunna mäta sig med en stor del af de gotländska myrarna.
Landtbruksingeniören omnämner vidare de till godhetsgrad olika myrar, som här finnas och uttalar som sin mening att grundare afdikning har mycket skäl för sig; då myren är af sämre beskaffenhet eller en fullständig utdikning på grund af stora kostnader vore ekonomiskt oriktig. Dock anser han att vid afdikningsplaners uppgörande fullt utdikningsdjup bör söka åstadkommas för sådana myrar, å hvilka sädesodling i en ej allt för aflägsen framtid kan förekomma. Och detta på grund deraf att gotländingeni en framtid bör skörda sin säd der deasa tiotasentals tunnland ofruktsamma myrar ligga, under det att högmarken, som under mansäldrar, två år af hvarje tre, burit sädesgrödor, genom en förståndig ängskultor med riklig öfvergödning och med iskende af qväfvesamlande leguminorer så småniogom skall lyftas ur det utmattningstillstånd den för närvarande befinner sig i.
En ytterligare anledning att förorda de odlingsbara myrarnas falla afdikning torde äfven ligga i de utmärkt vackra resultat som sistlidna års odlingsförsök på myrjord med sockerbetor hafva visat. Skola stora förhoppningar med något berättigande kunna hämtas härutaf, så är det af vigt att så afdika myrarna att en ofullständig afdikning icke lägger hinder i vägen för ernåendet af ett lyckligt resultat härntinnan.
Tänker man vidare — yttras i berättelsen — å ena sidan på de växter som företrädesvis visat sig trifvas på mossarna, och å andra sidan derpå att hundratals tunnland myrjord på skilda ställen af ön under förlidet år buro en mycket vacker gröda utaf våra ädlare och mera gifvande kulturväxter såsom raps, hvete och korn, så kan man icke ungå att finna, att de, så att säga försökskördar, som aflockats myrarna, gifva löften för framtiden, som om de uppfyllas, och dertill finnes all utsigt, skola gifva Gotland ett af de främsta rummen bland våra spanmålsexporterande provinser, men i så fall är det på myrarna som spanmålen skall skördas, Bättre, än att förflytta de outtömliga qväfvetillgångarne upp på de myllfattiga och qväfvehungriga höglandsåkrarna, för att dymedels göra dem mäktiga af sädesproduktion, är att å myrarna sjelfva skörda säden, och en mera lättskött, en billigare afdikad och en för torka mindre utsatt jord skall på samma gång vinnas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Februari 1891
N:r 33

Publicerat

Länsmejeristen

har under år 1890 meddelat råd och upplysningar i mejerihandtering vid Barlingbo, Östergarns och Gammalgarns, Burgsviks, Rone, Levide, Sanda och Hemse mejerier sammanlagdt 13 dagar, hvarjämte han undervisat i mejeriskötsel vid den qvioliga folkhögskolan i Hemse.
Om sin verksamhet meddelar han:
För närvarande fianas inom länet elva mejerier, af hvilka ett är s. k. herre: gårdsmejeri, de öfriga bolags- och andelsmejerier. Vid alla dessa är smörberedningen hufvudsaken och något s. k. ostmejeri, d. v. s med uteslutande osttillverkning, finnes således icke. Mjölkens skumning sker vid alla — utom vid her regårdsmejeriet, der ismetod användes medelst separatorer. För ett af andelsmejerierna (Barlingbo) har under sistlidne höst inköpts en »pastöriseringsapparat» afsedd att dermed behandla mjölken före skumningen, hvarigenom man hoppas kunna tillverka ett hållbarare smör.
Beträffande mejeriernas verksamhet under det gångna året moddelas några uppgifter för alla elfva mejeriorna tillsammans:
inmätt oskummad mjölk liter 1,737,377
tillverkadtsmör kg. 55,880
tillverkadtsmör helfet ost kg. 817
tillverkadtsmör halffet ost kg. 496
tillverkadtsmör skumost kg. 21,135
mjölken lemnats af 512 leverantöter.
Mjölktillförseln har i allmänhet varit mindre under sistlidet år än under det näst föregående. Orsakerna härtill äro väl flere såsom sämre foderår, högre pris på spanmålen, hvarför man varit mindre benägen att använda deraf till mjölkkornas utfodring, samt troligen äfven den att man ansett den inkomst, mjölken lemnat, ej fullt tillfredsställande, hvadan mången landtman, som till mejerierna kunnat aflemna mjölk, underlåtit att så göra, Öaskligt vore ju också — säger mejeristen att något bättre resultat kunde af mejerihandteringen vinnas än hvad hittills ur densamma framgått, men härför fordras just i första rummet en riklig tillförsel af, i alla afseenden, god mjölk, hvarförntom äfven en annan åtgärd torde böra vidtagas. Under våren och försommaren äro nämligen smörprisen, till följd af den då inträffande lifliga konkurrensen på verldsmarknaden, mycket tryckta, och någon grundad avledning att hoppas en förbättring härntinnan för framtiden finnes tyvärr icke. Under denna tid bör beredning af helfet ost kunna med större fördel bedrifvas. Ena olägenhet, som särskildt här på Gotland framträder under våren är, den af välkända orsaker härrörande, löksmaken hos mjölken. Smör tillverkadt af dylik mjölk är mycket illa anskrifvet å den utländska marknaden och bör derför ej dit öfversändas, emedan det nedsätter ett helt smörmärkes anseende, Äfven af sådan mjölk kunde ost tillverkar.
Svårigheter vid införandet af en ostberedning sådan den här åsyftas, komma visserligen att yppa sig, men kunna dock utan tvifvel så småningom öfvervinnas.
Det är länsmejeristens fulla öfvertygelse att någonting härutinnan måste åtgöras, åtminstone med hänsyn till de mejerier, som hafva en mindre mjölktillförsel och derigenom större ekonomiska svårigheter att bekämpa — om dessa mejeriers existens skall kunna betryggas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Februari 1891
N:r 32

Publicerat

Landsbygden.

Norra Gotland, 27 Febr.
Två stölder i förening med inbrott skedde i Stenkyrka i tisdags natt, den ena hos en mindre jordägare vid Sorby, der en tunna potatis och en säck togs, den andra hos en skomakare vid Niome. Den senare, hvilkens hos ligger tätt bredvid allmänna landsvägen, har hela året väntat den värda visiten och derför bergat undan sina matvaror in i sjelfva boningshuset. I källaren gjordes emellertid inbrott, som ej gaf mera i byte än en tomsäck, ett par kappar guano och källarlåset.
I Stenkyrka socken finnas nu mera knapt någon mera än tjulven eller tjufvarna, som ha potatis, ty de senare ha tillskansat sig det mesta. Om ändå tomsäckerna skonades, vore man de långfingrade bestämdt tacksam, Nu får allmänbeten ej blott köpa utsäde utan jämväl tomsäckar i vår, och då vederbörande bestulne äro så honetta, att de ej anmäla saken hos länsmannen, borde tjufvarna af tacksamhet hålla sig emballage sjeltva.

En riklig fångst af strömming och torsk har fiskarebefolkningen vid Lickershamns och Alstäde fisklägen gjort de sista nätterna. Et par hundra valar stömming och dito torsk, som sålts till resp. 37 öre bägge sorterna.

Tullauktion å de utanför norra kusten i fjor höst hittade bräderna och plankorna hölls i onsdags vid Lummelunds bruk. Vederbörande bergare inropade hvar och en sitt parti till samma pris, hvartill tullmärnen värderat det, utom 2, som betaltes med något mindre.
Hela auktionen gick till inalles omkring 24 kr., däraf bergarne erhöllo hälften. Orätt nog får bergare som ensam gjort skäl för bergarelön minsta betalningen eller åtminstone sällan öfver hälften och tullen som ingenting gör får mest. Denna gång kostade dock omnämde auktion tullverket något. Jag antar nämligen att vederbörande tullherrar få betaldt för besigtningen och dagtraktamente, då nog tullverkets omkostnad gick till minst 30 kr.
för fustiga 12. Vore det ej då bättre gifva efter alltiog åt de vanligen fattiga bergarne?

Östergarn, 20 Febr.
Funna vinfat. Fyrmästaren F. E. Lidén å Östergarns fyr hittades juldagen 2 vinfat, ett omkr. 60 k:or innehållande scherry, ett om 130 innehållande portvin. Antagligen äro de af den å Salvoref strandade Hildas last, hvilken som bekant innehöll 383 st. vinfat.
Emellertid kan ej lastköparen utfå dem, enär om han ock kan styrka dem verkligen tillhört Hildas inelfvor, han dock ej kan edfästa att de icke lemnat vraket innan bergarerätten kom i hans händer. De komma sålunda att säljas å tullanktion.
På Sandö har 2 st. fat af Hildas last ilandflutit, begge med bottnerna inslagna, Åtta stycken hafva ilandbergats till eller rättare hittats å Fårö och omnejd.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Februari 1891
N:r 31

Publicerat

Mässfall

inträffade i Östergarns kyrka söndagen Septuagesima.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Februari 1891
N:r 20

Publicerat

Dödsfall Anna Margareta

Tillkännagifves att framlidne handl. Axel Häggs efterlemnade kära maka Anna Margareta född Lindström stilla) och fredfullt afled på Katthamra i Östergarn Söndagen den 18 Januari 1891, kl. ½ 8 e. m. i en ålder af 83 år, 6 mån. och 2 dag.; djupt sörjd ech saknad af barn barnbarn slagt och vänner.
Sv. Ps 484 v. 5, 6.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Januari 1891
N:r 11

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890:
Othem: födda 19, döda 11, inflyttade 74, utflyttade 105, vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,007.
Boge: födda 8, döda 6, inflyttade 22, utflyttade 19, vigda 1 par; ökning 5; folkmängd 472.
Follingbo: födda 9 (6 m. 2 qv.), döda 5 (4 m. 1 qv.), inflyttade 90 (54 m. 36 qv.), utflyttade 90 (49 m. 41 qv.), vigda 7 par; ökning 4; folkmängd 474 (237 m. 237 qv.).
Akebäck: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade & (2 m. 3 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigda 0 par; minskning 1; folkmängd 158 (78 m. 80 qv.) Gothem: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 6 4 m. 2 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.) utflyttade 37 (19 m. 18 qv.), (vigda 5 par; minskning 2; folkmängd 6386 (305 m. 331 qv.).
Norrlanda: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 1 (man), inflyttade 18 (7 m. 11 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.); vigda 2 par; ökning 10; folkmångd 292 (139 m, 153 qv.).
Eskelhem: födda 17, döda 11, inflyttade 39, utflyttade 51, vigda 3 par; minskning 6; folkmängd 757.
Tofta: födda 10, döda 7, inflyttade 12, utflyttade 25, vigda 3 par; minskning 10; folkmängd 734.
Sjonhem: födda 4, döda 2, inflyttade 22, utflyttade 32, vigda 2 par; minskning 8; folkmängd 304.
Viklau: född 1, död 1, inflyttade 14, utflyttade 19, vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 206.
Rone: födda 21 (11 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), inflyttade 32, utflyttade 54, vigda 4 par; minskning 13; folkmängd 1,044.
Eke: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 1 (qv.), inflyttade 17, utflyttade 31, vigda 1 par; minskning 10; folkmängd 243.
När: födda 19 (9 m. 10 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv.), inflyttade 25, utflyttade 53 vigda 4 par; minskning 23; folkmängd 1,082.
Lau: födda 9 (5 m, 4 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 15, utflyttade 24, vigda 2 par; minskving 12; folkmängd 517.
Kräklingbo: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 25 (13 m. 12 qv.), utflyttade 15 (6 m. 9 qv.), vigda 0 par; ökning 16, folkmängd 423 (202 m. 221 qv).
Ala: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 20 (9 m,. 11 qv.), vigda 0 par; minskning 6; folkmängd 296 (135 m, 161 qv.).
Anga: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 8 (3 m. 5 qv.), inflyttade 24 (8 m. 16 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.), vigda 3 par; minskning 5; folkmängd 303 (148 m. 155 qv.).
Hafdhem: födda 12, döda 7, inflyttade 24, utflyttade 45, vigda 4 par; minskning 12; folkmängd 681 (324 m, 357 qv.).
Näs: födda 4, döda 3, inflyttade 19, utflyttade 20, vigda 1 par; minskning 0; folkmängd 408 (202 m. 206 qv.).
Grötlingbo: födda 11 (6 m. 5 qv.), döda 10 (2 m, 8 qv.), inflyttade 20 (9 m. 11 qv.), utflyttade 22 (7 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 630.
Fide: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m. 5 qv.) inflyttade 14 Å m. 10 qv.), utflyttade 8 (4 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 3 folkmängd 322.
Östergarn: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 24 (11 m. 13 qv.), vigda 2 par; minskning 9; folkmängd 681 (332 m. 350 qv.).
Gammalgarn: födda 10 (7 m, 3 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 13 (8 m. 3 qv.), vigda 1 par; ökning 11; folkmängd 471 (230 m. 241 qv.).
Ardre: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 27 (9 m. 18 qv.), utflyttade 40 (14 m. 26 qv.), vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 498 (224 m. 274 qv.).
Sanda: födda 17 (5 m. 12 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 38, utflyttade 47, ökning 2, folkmängd 827 (374 m. 453 qv.).
Mästerby: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 22, utflyttade 23; minsNnlg 2; folkmängd 393 (188 m. 205 qv.).
Vestergarn: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 m., inflyttade 28, utflyttade 24; ökning 2; folkmängd 339 (169 m. 170 qv.).
Endre: födda 8 (6 m, 2 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 40 (22 m. 18 qv.), utflyttade 48 (26 m, 22 qv.), vigda 1 par; minskning 7; folkmängd 348 (169 m. 179 qv.).
Hejdeby: födda 3 (1 m. 2 qv.), död 1 m., inflyttade 12 (7 m, 5 qv.), u:flyttade 28 (17 m. 11 qv.); minskning 14; folkmängd 194 (95 m. 99 qv.).

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1

Publicerat

Lönetillskott

ur presterskapets löneregleringsfond äro för innevarande ecklesiastikår tilldelade kyrkoherdarne i Hangvar, Atlingbo, Hörsne, Sjonhem, Levide och Vänge samt komministrarne i Östergarn, Fardhem, Sanda och Dalhem.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 November 1890
N:r 177

Publicerat

Dödsfall Johan Wedin

Tillkävnagifves att Gud den högste efter sitt allvisa råd behagat söndagen den 9 Nov. 1890 hädankalla, förre Hemmansägaren Johan Wedin, Rodartfve i Östergarn, i en ålder af 82 år, 5 mån. och 4 dagar; sörjd och saknad af mig maka, barn, barnbarn och många vänner.
Elisabeth Wedin.
Sv. ps. nr 490, 3 och 5 v.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 November 1890
N:r 177

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141