Ett eldsvådetillbud

yppade sig i lördags afton vid 9-tiden i handl. Fahlströms våning här i staden. Det var i ett af hr Fahlströms barn bebodt rum som olyckan inträffade. Man hade på aftonen eldat i kakelugnen och två af de minsta barnen, två små flickor, hade gått till sängs. Men under det brasan brann hade en gnista sprakat upp i sängen och börjat att kola bland kläderna. Rummet fyldes snart med kväfvande rök — den ena lilla flickan var då olyckan upptäcktes mycket medtagen af oset. Den andra däremot började att ropa och gråta, och därigenom väcktes den öfriga familjens uppmärksamhet. Man skyndade till och ryckte ut. de två små ur rummet, hvarvid en klar låga slog upp ur sängen där det ena af barnen legat. Elden släcktes dock genast, och ingendera af de små led lyckligtvis någon skada af det inträffade.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 December 1897
N:r 190

Intet spår

har hittills synts efter de två af de tre fiskare, som i måndags drunknade utanför Visby. Flitiga draggningar ha dock dagligen verkställts, men utan resultat.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1897
N:r 188

Tre människooffer har hafvet åter kräft

vid vår kust. Detta är nu tredje året i följd som dylika olyckor vid ungefär samma tidpunkt på året inträffat vid stranden af Visby.
De nu sist så sorgligt omkomna äro tre laxfiskare, Olof Abrahamsson-Åman, Knut Alfred Södergren och John Lundgren. De två förstnämde äro från Mjällby församling i Blekinge och den tredje är gotländing, född och bosatt i Visby.
Olyckan, som inträffade i måndags kväll under det af oss på annat ställe i dagens tidning skildrade ovädret, synes enligt i af tillförlitliga personer lemnade redogörelser, ha tillgått sålunda:
De tre fiskarena hade strax efter middagen begifvit sig ut till sjös i laxkuttern »Tordenskjöld», hvilken ägdes af den nu drunknade Åman. Vädret var då det bästa och vinden god. Kursen sattes söder på, och man väntade sig en god fångst. Efter väl fullbordad fiskefärd vände »Tordenskjöld» mot kvällen åter stäfven mot Visby. Vinden hade då börjat att något friska i, Kommen till Högklint, upphans och förbiseglades kuttern af laxfiskaren Larsén. Denne hade då upptäckt det annalkande ovädret och varskodde nu »Tordenskjölds» manskap om den sig mer och mer närmande våghvirfveln samt uppmanade Åman, just då Larséns kutter länsade förbi, attsätta till toppseglet, för att klara sig i sjöarne. På denna uppmaning svarade Åman intet, och snart var Larsén utom sikte för Åmans kutter.
Länge hade emellertid ej L. seglat, förrän han möttes af ovädret. Hans båt kastades tvänne gånger med våldsam fart inåt mot de farliga refven vid Kopparsvik och fattighuset, och han såg klart, att vid en tredje störtvåg skulle hans kutter kastas upp på land och sönderslås i bränningarna. Det lyckades honom dock att kasta om rodret innan den tredje vågen kom och att sålunda åter nå smult vatten. Vågorna hade då flera gånger brutit öfver båten och utsikterna för räddning hade synts vara nära nog inga.
Nu är det antagligt — och på antaganden får man här stödja sig, då alla ombord varande omkommit — att »Tordenskjöld», som dock ej kunnat vara på allt för långt afstånd från Larséns kutter, blifvit utsatt för gamma pressning af sjön som denna. Men troligen hade »Tordenskjöld» dels varit något närmare land, dels ej hunnit få upp det nödvändiga toppseglet och sålunda varit mindre motståndskraftig, då störtsjöarna kommo. Så hade då kuttern kastats upp mot land och på Skutrefvet, hvarvid de tre männen af de hårda brottsjöarne ryckts öfver bord och spolats ut i djupet.
Allt nog — i Visby hamn hördes »Tordenskjöld» ej af på kvällen eller natten men man hoppades att den förmått hålla sjön och länsat undan för vinden för att söka hamn på annat ställe.
På morgonen i går upptäckte emellertid t. f. föreståndaren för stadens försörjningsinrättning på stranden nedanför inrättningen den ett godt stycke upp på torra landet uppkastade och sönderslagna kuttern, och omkring densamma resterna af masten, de bruna seglen samt en del klä despersedlar. Af de tre männen syntes intet spår.
I kajutan påträffades vid undersökning af densamma bl. a. ett fickur som stannat på 6:20. Detta ger ytterligare stöd åt antagandet, att Tordenskjöld och dess besättning samtidigt med att den andra kuttern lyckades berga sig, hade kämpat sin sista strid med det rasande hafvet.
Ty det var just vid den tiden ovädret var starkast och det var då hr Larsén lyckats vinna smult vatten. Af de sålunda omkomne var endast den ene, Åman, som är född 22 Mars 1865, gift och bosatt i Blekinge. Han efterlemnar dessutom 4 minderåriga barn. Södergren var född 16 Maj 1876 och Lundgren, som väl var ogift, men som på nyåret skolat ingå äktenskap, var 23 år gammal. Han efterlemnar dessutom en åldrig moder, hvars enda stöd-och hjälp han var och vid hvilken ban, som var en exemplarisk, absolut nykter ung man, varit fästad med varm kärlek.
Alla tre voro de erfarne, duktige sjömän, och olyckan får väl sålunda skrifvas på de vidriga omständigheternas konto — hafvet har emellertid åter kräft sin årliga blodsskatt vid vår kust.
Sedan ofvanstående skrifvits, har underrättelse — ingått om, att liket af en af de drunknade, Alfred Södergren, påträffats af samme man, f. skoll. Elfner, som först påträffade den förolyckade kuttern. Det låg uppkastadt på land bortom Kopparsvik och var illa tilltygadt af vågorna, som slungat det. mot strandens hvassa stenar.
Bakre delen af hufvudet är sönderslagen; under hakan och på pannan har liket förfärliga krossår och ser för öfrigt mycket vanstäldt ut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 December 1897
N:r 187

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning.)
Sundre, 25 Nov.

En beklaglig olyckshändelse timade i går vid de s. k. Lindströmska brotten å Hoburgen i där anställde arbetaren, hemmansägardn Oskar Olsson från Bonsarfve i Vamlingbo var nere i brottet sysselsatt med borrning, då samtidigt ett stenblock med den s k. kranen lyftades upp. Då den stora stenkolossen var uppe mot brottets öppning, brast kettingen, som omslöt stenen och densamma störtade ned i brottet igen, i fallet träffade Oskar Olssons ena lår, som afbröts och krossades.
Den skadade fördes genast till Visby, för att vid lasarettet därstädes erhålla nödig omvårdnad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 November 1897
N:r 184

Förolyckadt gotlandsfartyg.

Svensk-Norske konsuln i Reval telegraferar i går hit att skonaren »Rapid» förolyckats och troligen blir vrak. Besättningen är bergad.
»Rapids» redare är handlanden Westberg i Kappelshamn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 November 1897
N:r 179

Olyckskändelser vid Roma.

I går morse vid 5-tiden råkade en hemmansägare K. J. A. Johansson från Buttle att under arbete med betlossning från en järnvägvagn falla ned från densamma och därvid slå högra sidan mot en å marken på kant stående bräda, så att ett refben knäcktes. I ganska medtaget tillstånd infördes han så fort sig göra lät till lasarettet, där han en vårdas och befinner sig efter omständigheterna väl.
— För några dagar sedan fick maskinisten Albert Fogelqyist vid sockerfabriken ett finger afslitet af en maskinrem. Äfven han vårdas å lasarettet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 November 1897
N:r 175

Från landsbygden.

(Bref till denna tidning)
Stenkyrka, 29 Okt.

Olyckshändelse. Då en gammal gumma häromdagen i skymningen skulle gå utomhus i något ärende, råkade hon falla ner i en nyöppnad potatisgrop med den påföljd att honbröt ena benet.

Höstsäden ser på lerjord rätt dålig ut, i synnerhet rågen, som angripits af mask; på sandjord lofvar den bättre.

Potatisen har i år gifvit dålig skörd och är den ovanligt småväxt.

Ovanligt dyrt har det varit och är här på landsbygden; Hvete gäller 22 kr., korn 16 å 17; råg 13 á 14 kr. På en auktion häromdagen betingade klippta lamm pris af mellan 18, 25 kr. och 40 kr. pr st. Dagsverkslönerna ha stigit ofantligt. Så har man t. ex. betalt för potatisplockning 75 öre pr hjon.

Burgsvik, 30 Okt.
Dråp. På gästgitvaregården på Burgsvik, råkade i går kväll en arbetare Nilsson härifrån och f. d. handlanden J. O. Pettersson från Vamlingbo i krakel med hvarandra. Efter något gräl inne i rummen begåfvo sig bägge antagonisterna ut i det fria, för att där uppgöra afiären. Då de kommit ut på trappan, kunde dock ej Nilsson styra sin kitslighet längre, utan gaf Pettersson ett; slag bakifrån så att hatten flög af. Detta retade så Pettersson att han utau vidare fattar Nilsson i kragen och med fart drager honom efter sig trappan ned, därvid Nilsson slår hufvudet mot ena trappsteget, som var af sten, med den olyckliga påföljd att att döden genast inträdde efter några krampryckningar.
Den dödade, som var född och bosatt på Öland, där han var gift och hade flere vuxna barn, var en omkring 60-årig man, som nu några år arbetat här på Gotland och vid olyckstillfället innehade:anställning å gästgifvaregården på Burgsvik.
Dråparen Pettersson, en några och fyrtio års man är född och bosatt i Vamlingbo, där han är gift och fader till tre barn.
Polisförhör har i dag hållits om saken af kronolänsman J. A. Lindström, hvarefter Pettersson genast förklarades skyldig träda i häkte och affördes till Visby.

En intensiv dimma har under veckan i flere dagar varit lägrad öfver land och strand så fast att man knappast kunnat se några famnar framför sig. En öronpinande musik har natt och dag bjudits kustbefolkningen, från de utanför trafikerande ångbåtarna, som med ångvisslans gälla toner gifvit hvarandra varningssignaler.

En besvärlig vattenbrist är mångenstädes rådande härstädes såsom en följd af hösten ringa nederbörd.

Den blidaste väderlek man vid denna årsens tid kan tänka sig har en längre tid varit rådande. Landtmännen hafva därför ock i frid och ro, ej störda af någon ovädersdag, kunnat ställa sina jordar i ordning till den kommande vårsådden.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 November 1897
N:r 170

Vägarne äro ytterst dåliga

nu i höstedagar, då den myckna bettransporten totalt förderfvar dem, och det är nästan lifsfarligt att köra fram med Jättare åkdon.
En handelsresande från Stockholm, som häromdagen för sitt nöje gjorde en utflykt till Hejdeby kyrka kom rätt illa ut, tack vare den dåliga vägen. Ena vagnshjulet råkade nämligen skrida ned i en grop på vägen, hvarvid vagnen gjorde en så stark öfverhalning, att den åkande kastades ur och erhöll en del rätt djupa rispor i ansiktet och på högra handen, som äfven lindrigt vrickades. Skadorna voro dock ej af svårare beskaffenhet än att han själf kunde plåstra om sig och på kvällen anträda återresan härifrån till Stockholm.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 27 Oktober 1897
N:r 167

En förödande eldsvåda

utbröt i måndags middag vid 1-tiden å gården Lunds i Lummelunda. Man var på gården sysselsatt med tröskning och hade för den skull lokomobilen uppeldad och placerad invid en loglänga, i hvilken årets gröda förvarades. Folket hade nyss hållit middag och åter börjat arbetet, då den, som skötte lokomobilen, upptäckte att gnistor från densamma antändt logtaket Han underrättade genast de öfriga därom och släckningsarbetet tog genast sin början med kraft och energi men det blåste och elden hade snart fått full fart i den torra säden och den öfriga grödan, så att elden var omöjlig att dämpa. Den spred sig med stor hast till alla uthusen och det var först genom stora ansträngningar man lyckades att rädda gårdens kreatursbesättning från att omkomma i lågorna.
Samtliga uthus med inneliggande gröda och inventarier nedbrunno, men mangårdsbygnaden räddades. Ännu i går pågick eftersläckning.
Husen voro försäkrade, men grödan icke, hvadan ägaren, landtbrukaren Landergren, gör en ganska afsevärd förlust.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Oktober 1897
N:r 163

En olyckshändelse,

som nära nog hade kostat en människa lifvet, inträffade i går förmiddags ombord å ångaren Otto, hvilken då låg i yttre hamnen för att lossa.
En af ångarens besättningskarlar, en 38 års man vid namn Karlström, från Norrtelje, var jämte ett par andra personer sysselsatt vid ångarens ångvinsch. Af en händelse fick han venstra armen fastsurrad i ett af hissrepen och drogs af vinschen, som var i full gång, ned mot den sammas maskineri, hvarvid han fick benpipan i venstra underarmen afbruten samt afämaskineus ena hjul ett slag som åstadkom ett 2 tums långt krossår vid ena tinningen. Karlström förlorade af detta slag sansen och skulle – otvifvelaktigt ha dragits in i maskinen och krossats om icke besättningskarlen Blomqvist, från Visby, hvilken genast upptäckte sin kamrats farliga läge, haft förstånd och sinnesnärvaro nog att ögonblickligen stänga af vinschen.
Karlström framdrogs genast ur maskineriet och ägnades af fältskär Prien, hvilken tillika med d:r Krook eftersändts, den företa vården. Härpå affördes han till lasarettet, där han f. n. vårdas med godt hopp om tillfrisknande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Oktober 1897
N:r 156