Ett tillbud till olycka

å ångaren Gotland ägde nyligen rum på dess resa härifrån. En passagerare, en finsk professor, meddelar härom följande:
Inemot midnattstid yppades under tämligen stark sjögång ett hotfullt tillbud till eldsvåda i en akterhytt. Lågan,som uppsteg från en soffa vid hufvudgärden, var redan omkring 3/4 aln hög och 3 finger bred, då den lyckligtvis observerades af mig, som rusade till och äfven lyckades dämpa elden, hvarifrån jag undslapp med förskräckelsen och ett något brandskadadt finger. Elden hade löskommit derigenom, att en passagerare somnat från ljuset, som nedfallit på andra sidan om kommoden och antändt nämda hufvudgärd. Några minuter till och elden hade tagit öfverhand samt vållat måhanda fartygets och alla derpå befintliga lefvandes undergång.
Tillbudet, hvflket förekoms genom den resandes rådighet, var såsom synes af ganska allvarlig natur. Sådant kan för framtiden förebyggas genom anbringandet af fastsittande s. k. balansljusstakar, i hvilka ljuset utan fara kan brinna alldeles ned. Att sådana icke redan anskaffats på alla våra båtar, kan icke annat än väcka undran.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Augusti 1885
N:r 69.

Ett tillbud till eldsvåda

yppade sig i fredags qväll vid 8-tiden. I handlande J. O. Petterssons gård utanför södra porten varsnades rök uttränga från kakelungen i södra vindrummet, hvilken rök blef af så intensiv art, att man befarade en svår eldhärd. Man telefonerade derför till vaktkontoret om saken och sände samtidigt ett springbud dit. Händelsevis var den å vaktkontoret tjenstgörande konstapeln icke närvarande, så att telefoneringen skedde utan resultat. Springbudet påträffade emellertid konstapeln vid sin ankomst till rådhusplanen, då konstapeln genast gaf signal med larmapparaten, hvarefter klämtningen omedelbart tog sin början. De å Klinten placerade kanonerna, som genom elektrisk ledning äro förbundna med signalapparaten å vaktkontoret, iakttogo dock tystnad. Knallhattarne (3 till antalet) hade afbrunnit men fängkrutet gjorde på grund af den länge rådande fuktiga väderleken ej tjenst.
Brandkåren ryckte emellertid raskt ut. Sprutorna fingo emellertid vända på halfva vägen; likaså en del vattenkörare. Någon eld blef aldrig synlig från den rykande kakelugnen, som dock var svårt upphettad. Inom kort aftog också röken, Någon felaktighet i kakelugnens rör hade antagligen orsakat röken.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 Augusti 1885
N:r 66.

Stor rådighet

visade härom dagen en 13-årig gosse, som under badning i yttre hamn räddade en sin jämnårige kamrat från att drunkna. Den sistnämde hade från badhusst begifvit sig långt ut åt vågbrytaren, då krafterna öfvergåfvo honom. Den förre, ynglingen Emil Andersson, efter en stund understödd af Ernst Wies, lyckades efter ihärdigt arbete ilandföra sin nödstälde kamrat Alfred Österberg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Augusti 1885
N:r 65.

Olyckshändelse.

En elfvaåring gosse, son till arb. O. Hallin på Ronehamn, föll häromdagen under lek på Getor gård i Rone ned från stjernaxeln i tröskverket, hvarvid han bröt halsen och genast afled.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 28 Juli 1885
N:r 60.

En sorglig olyckshändelse

inträffade nyligen vid Lista i Norrlanda, i det 22-årige husbondesonen Petter Anton Jakobsson af våda ihjälsköts af sin broder Karl, nitton år gammal. De båda bröderna begåfvo sig på qvällen ut till en äng för att hämta derstädes betande hästar, hvarvid de medhade hvar sin med gröfre hagel skarpladdade bössa. Då den yngre brodren skulle stiga öfver en gärdesgård, fastnade hans bössa i rockskörtet, hvarvid hanen på något sätt blifvit uppspänd inom kort brann skottet af, då han skulle vända sig, och träffade den strax invid stående äldre brodren i veka lifvet. Den skjutne föll genast qvidande till marken. Han hade dock kraft nog att sjelf stiga upp i en till stället inom kort anskaffad vagn, i hvilken han fördes till hemmet. Haglen hade dock inträngt så djupt i inelfvorna, att han, oaktadt läkare anlände inom några timmar, afled följande dag.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 Juli 1885
N:r 56.

Hafvets offer.

Då hemmansägare Johan Olsson och smedssonen Alfred Rosengren, båda hemma i Lummelunda, i förra Veckan voro ute på fiske, uppstod en häftig storm, hvarvid vågorna gång på gång slogo öfver båten och slutligen bortspolade årorna. De båda fiskarena afvaktade nu under några fasansfulla minuter hvad som skulle inträffa, då båten, som redlös drefs mot land, inkom bland bränningarne vid stranden. Inom kort sjödo bränningarne omkriog deras farkost och öfverhöljde dem i ett moln af hvitt skum. Båten kastades fram och åter samt vräktes slutligen omkull och krossades mot en större sten. Till skyndande personer lyckades efter svårt arbete att rädda Olsson, hvaremot Rosengren försvann i djupet.
Liket af Rosengren, hvilken var aderton år gammal, uppkastades följande dag på land. Olsson lär hafva blifvit svårt skadad i hufvudet vid fallet mot en sten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.

Bergningen

af vid Fårön strandade finska ångaren »Alexander» har försvårats af de ogynsamma väderleksförbållanden, som varit rådande de senaste dagarne. Lossning och ilandföring af lasten pågår emellertid med ifver. Idag, då lugnt och klart väder är rädande, antages bergningsångaren Belos kunna med framgång börja länspumpningen. Sådan pumpning med fartygets 8-slangiga universalpump visade sig i måndags fruktlös på grund af de stora skadorna i »Alexanders» botten.
I går hitkommo sju man af Alexanders besättning och afreste härifrån på qvällen till Stockholm. Kaptenen och åtta man af besättniogen äro ännu qvar vid strandningsstället.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Maj 1885
N:r 41.

Åter har en svår sjöolycka inträffat,

i det Hamburgerångaren »Jessico», kapten J. V. A. Linecke, i förgår middag omkring tio minuter sydvart från Ölands södra udde öfverseglades af danska ångaren »Christiansborg», kapten V. Scbultz, med den påföljd, att »Jessico» omkring en half timme efter sammanstötningen gick till botten.
Det tyska ångfartyget var på resa från Petersburg till hemorten. Stark tjocka var rådande; under onsdags förmiddag. Tidt och ofta upprepade mistsignaler gåfvos med ånghvissan, då mot middagstiden på ungefär ett halft streck om babord hördes en ånghvissling förut, hvilken genast besvarades. Efter hvad befälhafvaren å »Jessico» meddelar, lades rodret ögonblickligen babords, tills fartyget hade fallit uvgefär tre streck, hvarefter rodret lades midskepps. Starka mists\’goaler gåfvos oupphörligen och roåret lades derpå ännu mer babord för att man skulle gå tillräckligt fri från det mötande fartyget. Ungefär samtidigt varseblefs vågsvallet af »Christiansborg» omkring 3 till 4 streck om babord, hvarvid den tyske ångaren likväl ännu föll af nordvest till nord per kompass. Stopp kommenderades nu och back med full kraft, hvarjämte man sökte med höga rop få det mötande fartyget att verkställa samma manöver. Då den tyske kaptenen af den främmande ångarens närmande vardt öfvertygad, att ån garen med sin kurs måste träffa det tyska tartygets akterskepp, kommenderades först stopp och så framåt med full maskin samtidigt med att rodret lades hårdt styrbord. Man insåg dock inom kort, att det var försent att undvika sammanstötningen. Inom få ögonblick rände också den danska ångaren med sin förstäf på det tyska fartygets babordssida framför kollissionsskotskottet i akterrummet, der ett stort gapande hål uppstod, genom hvilket vatten inströmmade. Maskinen slogs genast stopp och man undersökte i all bast skadan. Då bålet befans vara allt för stort för att kuona tätas och fartyget hastigt vattenfyldes, nedfirades tre båtar, hvari kaptenen och den af 18 man bestående besättningen nedstego. Nästan intet hann medtagas, enär fartyget fyldes med vatten inom några få minuter. Endast några få klädespersedlar hann man att nedkasta i båtarne; ej ens skeppscertifikatet kunde räddas. De skeppsbrutne rodde derpå mot den främmande ångaren; då de lade till vid dennes sida sjönk, deras eget fartyg ned i djupet. Omkring 35 minuter antages hafva åtgått från sammanstötningen tills den tyska ångaren gick till botten.
Ångfartyget »Christiansborg», hemmahörande i Köbenhavn och stadt på resa till Sundsvall, upptog de skeppsbrutne och aflemnade dem igår vid 1-tiden på middagen i deras båtar på redden här utanför Visby, hvarefter Christiansborg genast fortsatte sin resa norrut.
Sedan en kort sjöförklaring igår afton aflagts inför härvarande tyska konsulat, afreste kaptenen och besättringen på qvällen till Kalmar.
Ångaren »Jessico», bygd 1879 och mätande 586 registertons, hade en mycket dyrbar last, bestående af 6,500 tunnor hvete, 273 kolly tågvirke, 50 lådor möbler och en del styckegods. Ingen passagerare medföljde.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Maj 1885
N:r 41.

En strandning.

I lördags afgick från Helsingstors till Lübeck finske ån garen »Alexandra», kapten Sjöblom, om 250 tons drägtighet (ungefär Tjelvars storlek) och 100 hästkrafter. Lasten utgjordes af bräder och något styckegods. Resan gick till en början obehindradt, men på qvällen uppstod nordvestlig storm med regntjocka. Fartyget fortsatte emellertid färden. Vid 12-tiden på natten vaknade passagerare och öfrige ombord varande af en häftig stöt, som omedelbart följdes af två andra ännu häftigare, och så vardt det plötsligt stopp. Alla rusade upp på däck. Natten var kolmörk, sjön vräkte i häftiga brottsjöar akterifrån fram öfver fartyget, och regnet öste ned. Mörkret gjorde det omöjligt att bestämma platsen för fartygets läge. Signalkanonerna voro placerade i aktern och oåtkomliga för den frambrytande sjön. Man uppsände raketer utan svar från land (der man sedan påstod sig hafva trott dem vara norrsken). Bortemot 4-tiden började det ljusna, och en rekognoseriogsbåt ut sändes. Det befans då, att man strandat å Norsholm på Fårön och att fartyget låg, efter hvad man uppgifvit, eudast ett par tusen fot från land. Durefter utsändes ånyo en båt, medförande en del af passagerarne samt en gröfre lina, som likvisst måste lemnas i sjön, fastgjord vid en boj. Båten återvände under stort arbete genom de fräsande bränningarne ånyo från land till bojen, hvarifrån den. balades in till fartyget för att åter upp hämta och ilandföra de qvarvarande passagerarne, hvilka således alla välbebållna kommo i land på Fårön i stället för i Lübeck, hvarifrån de ämnat fortsätta resan till tyska badorter. De fem passagerarne, rektor Brenner med fru, hr Reincke med fru samt ingeniör Lindqvist, ankommo igår qväll landvägen hit till Visby, hvarefter de med Klintehamn begåfvo sig till Stockholm. Glade och tacksamme öfver sin räddning förklarade de sig dock aldrig kunna förgäta de hemska, ovissa timmarne under natten ombord på den strandade ångaren.
En uppgift i telegram till Stockholms bladen att en af besättnivgen drunknat är oriktig, men grundar sig möjligen der på, att en ombord anstäld pojke i förskräckelsen gömt sig och saknades vid första räkningen af manskapet.
Fartygets qvinliga betjening hitkom i natt.
Till undsättning afgick redan söndags morgon från Stockholm ångaren »Belos» Ehuru igår maskinrummet var vattenfyldt, hoppas man i dag eller imorgon få fartyget flott.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 Maj 1885
N:r 40.