Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Rute socken: födde 17, döde 10, inflyttade 35, utflyttade 41; folkmängd 31 December 627; ökning 1.
Fleringe socken: födde 10, döde 10, inflyttade 46, utflyttade 25; folkmängd 31 December 390; ökning 21.
Bunge socken: födde 9, döde 8, inflyttade 56, utflyttade 40; folkmängd 31 December 516; ökning.17.
Närs socken: födde 19, döde 16, inflyttade 26, utflyttade 51; folkmängd 31 December 1,122; minskning 22.
Lau socken: födde 10, döde 5, inflyttade 8, utflyttade 23; folkmängd 31 December 528 ; minskning 10.
Källunge socken: födde 3, döde 4, inflyttade 28, utflyttade 37; folkmängd 31 D:cember 250; minskning 10.
Vallstena socken: födds 8, döde 5, inflyitade 30, utflyctade 15; folkmängd 31 Decomber 359; minskning 18.
Levide socken: födde 11, döde 17; folkmängd 31 December 594; minskning 4.
Gerums socken: födde 3, döde 2; folkmängd 31 December 185; hvark2n ökning eller minskning.
Fårö socken: födde 36, döde 15, inflyttade 38, utflyttade 39; folkmängd 31 December 1,216; ökning 20; vigde 5 par.
Öja socken: födde 25, döde 10, inflyttade 50, utflyttade 40; folkmängd 31 December 912; ökning 25.
Hamra socken: födde 8 döde 4, inflyttade 5, utflyttade 7; folxmängd 31 December 338; ökning 2.

Gotlands Allehanda
Måndagen 10 Januari 1887
N:r 3.

SAMMANTRÄDEN.

Samtlige borgenärer i husbonden Jakob Hanssons, Eriks i Lye, konkurs äro kallade genom offentlig stämning att bevaka sina fordringar inför domaren i Gotlands södra härad å tingssltälet Skogs i Levide före klockan tolf på dagen den 22 Mars 1887.
DOMARE-EMBETET

Samtlige borgenärer i husbonden Carl Hanssons, Båtels i När, konkurs äro kallade genom offentlig stämning att bevaka sina fordringar inför domaren i Gotlands södra härad å Skogs i Levide före klockan tolf på dagen den 22 Mars 1887.
DOMARE EMBETET.

Samtlige borgenärer i husbonden Petter Petterssons, Bosarfve i Lye, konkurs äro kallade genom offentlig stämning att bevaka sina fordringar inför domaren i Gotlands södra härad å Skogs i Levide före klockan tolf på dagen den 22 Mars 1887.
DOMARE-EMBETET.

Gotlands Allehanda
Måndagen 10 Januari 1887
N:r 3.

Gotlands nationalbevärings underbefäl.

Alla å den gamla staten upptagna underofficers-, spel-, konstapels- och korpralsbeställningar med arvoden hafva med innevarande års ingång indragits.
Att tillsvidare tjenstgöra såsom underbefäl hafva följande förordnats, nämligen
fanjunkarne O. N. Pettersson i Hogrän, J. Engvall i Lummelunda, K. Alyhr i Visby, J. A. Bäckström i Öthem, O. A. Pettersson i Stenkumla, L. Mörrby i Boge, K. Veström i Helvi, J. Nilsson i Dalhem, O. Hedvall i Lärbro, A. F. Hafström i Sanda, O. F. Häglund i Burs, L. N. Hägg i Hejde, O. J. Söderström i Grötlingbo, O. Hallbom i Hall, A. Krusell i Fröjel, J. Franzén i Gammalgarn och J. P. Jakobsson i Näs;
sergeanterna P. Hamberg å Fårö, J. Engström i Barlingbo, Anton Nyberg i Tingstäde, O. P. Segerdal i Hangvar, G. Bolin i Eskelhem, O. Nordström å Fårö, J. V. Erlandson i Visby, O. J. Persson i Grötlingbo, L. Pettersson i Lau, N.A. Hansson i Burg, F. Blomgren i Bunge och N. E. Stenström i Visby;
furirerna K. Karlsson i Lye, R Karls son i Atlingbo, J. Nordal i Östergarn, L. Pettersson i När, M. Pettersson i Hablingbo, K. Cederlund i Hafdhem, O. Olsson i Mästerby, A. Källström i Klintehamn och J. Hedström i Visby;
korpralerna A. Hemström i Eskelhem, H. Vallin i Bro, O. Larsson i Hörsne, A. Eriksson i Boge, J. O. Södergren och K. Pettersson i Stenkyrka, K. Bäckström i Tingstäde, A. N. Lundal i Vall, J. Jakobssoni Björke, J. Larsson i Burs, A. Löfveberg i Hejde, L. J. Cedergren i Grötlingbo, O. Ekman och J. Söderlund i Etelhem, A. Nilsson i Mästerby, K. Lindal i Fardhem, J. Alfvengren i Hejde, K. Sjögren i Mästerby, A. Lundholm i Levide, och K. Eliasson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 Januari 1887
N:r 2.

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i förgår sin årssammankomst, som öppnades af v. ordföranden jägmästare Sylvan med tillkännagifvande att gillets ordförande af opasslighet var hindrad öfvervara sammankomsten.
Ur den af sekreteraren adjunkt Kolmodin afgifna och föredragna årberättolsen meddela vi följande:
Då vid senaste årssammankomsten frågan om gillets omdaniog upptogs och olika meningar der vid lag yttrades, och åt styrelsen gafs i uppdrag att söka utreda frågan, beslöt styrelsen 28 sistl. Mars att till samtliga skyttegillen inom provinsen afgifva skrifvelser med förfrågan, om respektiva skyttegillen mot erläggande af tio kronor för hvarje iåraafgift ville ingå såsom underafdelningar af jägaregillet med rättighet för skyttegilles ledamöter att deltaga i jägaregillets täflingsskjutniogar under samma vilkor som ledamot af jägaregillet. På denna styrelsens framställning erhöllos jakande svar från följande skyttegillen nämligen Lina, Endre, Bro, Stenkumla, Visby, Eskelhem, Stånga, Hafdhem, Fardhem, Dalhem, Lummelunda, Hejde, När, Klinte och Sanda, hvilka skyttegillen enligt beslut af 1 sist). Juli upptagits såsom underafdelningar af jägaregillet. Härigenom har det gamla sambandet mellan jäigaregillet och beväringens skytteföreningar, som allt ifrån gillets stiftelse tills förlidet år ägt bistånd, åter sammanknutits, och sålunda kan man hoppas, att en samverkan dem emellan liksom förut skall komma att förefinnas. Den af gillet utsedda komiéa för omarbetande af stadgarne har fullgjort detta uppdrag, hvilket förslag gjorts under förutsättning, att gillet med bibehållande af sitt namn kommer att ingå som underafdelning af Svenska jägareförbundet. — Ett försök att härstädes inplantera rådjuret her genom gilleta försorg gjorta, i det denna höst sex exemplar af sagda djurart utsläpts å Elinghems kronopark. Att klimatiska och andra naturförhållanden här på ön äro gynsamma för rådjurets fortkomst och trefnad, torde vara tämligen säkert, och det vill således synas som om blott ett behörigt skydd och nödig omvårdnad erfordrades, för att denna djurart i framtiden skall varda en välkommen tillökning af vårt villebråd. Till hofjägmästaren grefve Tage Thott, som på sin egendom Skabersjö i Skåne kostnadsfritt låtit infånga och en längre tid nuderbållit och vårdat rådjuren, inuan de hit afsändes, står gillet i stor tacksamhetsskuld. — Röran de årets villebrådstillgång kan i allmävhet sägas, att and och orrkullarne varit små och fåtaliga; likaledes hafva beckasinerna förekommit i ringa mängd, Rapphönskullarne hafva deremot varit tämligen stora och rätt talrika åtminstone i södra delen af ön, och tillgången på hare kan sägas hafva varit rätt god.
— Landstivgets anslag, ett tusen kronor, till rofdjurs dödande hafva sålunda användts: kr.
447:50 för 179 räfvar, kr. 6:— för 3 örnar, kr. 110:— för 110 dufhökar, kr. 152:50 för 305 sparfbökar och kr. 284:— för 2,340 kråkar samt 50 kronor till arvode åt utbetalaren af dessa skottpenningar.
Gillets behållning till instundande år uppgår till 2,566 kronor. Innevarande år hafva inkomsterna uppgått till 409 kronor och utgifterna till 366 kronor.
— Premierna för rofdjurs dödande bestämdes enligt styrelsens förslag till samma belopp som hittills utgått. Likaledes beslöts att täfling om gillets medalj skall ske efter enahanda grunder som under de senare Åren följts.
— Till styrelsens förfogande stälde gillet femtio kronor att användas till uppmuntran åt angifvare af brott mot jagtstadgan. Kronor 33:55, återstoden af anslaget (200 kronor) till rådjnrens infångande och hitförande, stäldes till sty relsens disposition till djurens behöriga skyddande och vård & kronoparken Gillet beslöt på förslag af jägmästare Sylvan att till ofvannämde grefve Thott samt till skogsinspektör Smedberg å Elingholms kronopark i Skåne afsända tacksamhetaskrifvelser, uttryckande gillets erkänsla för deras åtgärder i och för rådjurens anskaffande och hitförande.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för Årets förvaltning bifölls af gillet.
— Till gillets v. ordförande omvaldes enhälligt jägmästare Sylvan; till hans ersättare utsågos landssekreterare Hambreus och major Carlstedt. Styrelseledamöterna major Törnqvist, skattmästare, adjunkt Kolmodin, sekreterare, kapten Lindström, rustmästare, samt adjunkt O, Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren och bryggare Vedin omvaldes; efter kapten Unge iavaldes kapten Aspegren i styrelsen. Till granskare utsågos kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och löjtnant Westöö med godsägare Wöhler som ersättare.
— Till ledamöter i gillet invaides kapten Ternstedt, lektor Fagerholm, adjuakt Johansson, ingeniör Ekholm, doktor Hjert strand, stationsinspektor Lönnies i Stånga och fabr. Paul Johansson från Fröjel.
Föredragningen af komiténos förslag till nya stadgar för gillet vidtog nu, hvarvid förslaget dryftades under ett par timmar under major Schartaus ordförandeskap. I öfverläggningen deltogo jägmästare Sylvan, adjuskterna Kolmodin och O. Klintberg, godsägare Wöhler, kaptenerna Hedenblad och Aspegren, kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och landtbrukare Duse. Förslaget antogs med några få mindre väsentliga förändringar, föreslagna af jägmästare Sylvan, att hvila till nästa årssammankomst för definitivt antagande.
Enligt förslaget skulle gillet såsom sina egna antaga Svenska jägareförbundets allmänna stadgar. I öfverenstämmelse med dessa angifves gillets syftemål i förslagets första paragraf sålunda:
Gotlands skarpskytte- och jägaregille, som är en underafdelning af Svenska jägareförbandet, hvars allmänna stadgar äro för gillet gällande, har till syftemål i främsta rummet: att verka för införandet inom provinsen at en förbättrad jagtvård, bestående uti såväl i allmänhet en ändamålsevlig utöfning af jagten under derför tillåten tid och genom spridning af kännedomen deraf, som ock uti ett ändamålsenligt skydd af det matnyttiga vilda under fridlysning-tiderna och i öfrigt under för detsamma ogynsamma lefnadstörhållanden; att vaka öfver jagtlagarnes efterlefnad; att åstadkomma och befordra rof- och skadedjurs utrotande; att samla och allmängöra sådana rön och iakttagelser, som i ett eller avnat afseende kunna leda till jagtväsendets utveckling och fördel samt till dess idkares och vänners nytta och nöje; att genom utdelandet af belöningar utmärka män, som på ett framstående sätt verkat för något af gillets syften; äfvensom i andra rummet: att genom skjutöfningar bilda skicklige, i gevärets bruk öfvade och ifarans stund till fäderneslandets försvar färdige jägare och skyttar.
Don vigtigaste ändringen idet nya förslaget afser prisskjutningarna, hvarom stadgas:
Den, som vid någon af årets prisskjutningar med sina sammanlagda skott kommit centrum närmast, förklaras för årets skyttemästare och erhåller vou Hohenhansens minnespris.
Såsom högsta belöning för ådagalagd skjutskicklighet. eller särdeles framstående verksamhet i gillets Skr äger detta årligen utdela en silfvermedalj. Förslag till medaljens utdelande kan af styrelsen eller enskild ledamot väckas och skall behandlas vid gillets ordinarie årssammankomst, och fordras för bifall till förslaget 3/4 af de afgifna rösterna.
Bifalles: förslaget, ingår gillet till k. m:t med anhållan om tillstånd att utdela medaljen, i annat fall upptages icke frågan i det för dagen förda protokollet.
Efter förhandlingarnes slut vid 9:tiden samlades gilleledamöterna till ett festsamqvän, som fortgick några timmar under den angenämaste stämning.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Protokollen vid biskopsvisitationerna

i Gothem, Fole, Martebo, Rute, Dalhems och Närs pastorat hafva föredragits inför domkapitlet, som förklarat att hvad i dem förekommer ej föranleder till någon domkapitlets åtgärd.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.

Borgenärerna

i O. Sandbergs, Rosendal konkurs behagade sammanträda å stadshotellet i Visby den 18 dennes kl. 12 f.m. för att besluta om frågor, som röra konkursförvaltningen.
Rosendal den 6 Nov.
SYSSLOMÄNNEN.

Borgenärerna uti vid Gotlands norra häradsrätt anhängiga urarfva konkureen efter aflidne f. artilleristen Jakob Johan Oscarsson från Hejnum kallas att måndagen den 17 Januari 1886 före kl. 12 på dagen inför domhafvanden i häradet å tiogsstället Alleqvia sina fordringar bevaka.
Visby den 1 November 1886.
DOMHAFVANDEN.

Borgenärerna i hemmansägaren Karl Petterssons, Rofvalds i Vänge, konkurs kallas härmed att sammanträda i gäldenärens bostad vid Rotvalds torsdagen den 18 innevarande November kl. 11 f.m, för att lemna godemännen instruktion angående förvaltningen af konkursboets tillgångar, bestämma underhåll åt gäldenären och för att vidtaga nödiga åtgärder för inbetalning af förfallna räntor å uti fastigheterna intecknade fordriogar m. m.
Gothem den 1 November 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i arbetaren Nils Ahlqvists i När vid Gotlands södra häradsrätt anbängiga kookurs varda härigenom kallade att sammanträda i När sockenstuga onsdagen den 17 inpevarande November kl. 10 f.m. för att besluta om anställande af rättegång för återvinniog afegendom till konkursboet.
Stånga den 3 November 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Kreditorerna i husbonden Anton Hermansson, Bogs i Stånga, konkurs varda härigenom kallade till sammanträde i gäldenärens bostad Torsdagen den 18:de dennes kl. 4. em. för att dels bestämma underhåll åt gäldenären och hans familj, dels besluta om andra konkursboets angelägenheter.
Alfva & Gudings den 4 Nov. 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 8 November 1886
N:r 90.

Borgenärerna

uti landtbrukaren Joh. Fr. Kryssells vid Spillings i Othem koukurs behagade sammanträda å handlanden L. N. Åckanders kontor i Visby lördagen den 13 ivstundande November kl. 1 på dagen, för att granska redovisningen öfver boets förvaltning jämte upprättadt förslag till utdelning.
Othem i Oktober 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i hemmansägaren Karl Petterssons, Rofvalds i Vänge, konkurg kallas härmed att sammanträda i gäldenärens bostad vid Rotvalds torsdagen den 18 innevarande November kl. 11 f.m. för att lemna godemännen instruktion angående: förvaltningen af konkursboets tillgångar, bestämma underbåll åt gäldenvären och för att vidtaga nödiga åtgärder för inbetalning af förfallna räntor & uti fastigheterna intecknade fordringar m. m.
Gothem den 1 November 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i arbetaren Nils Ahlqvists i När vid Gotlands södra häradsrätt anhängiga konkurs varda härigenom kallade att sammanträda i När sockenstuga onsdagen den 17 innevaraude November kl. 10 f.m. för att besluta om anställande af rättegång för återvinning af egendom till konkursboet.
Stånga den 3 November 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 5 November 1886
N:r 89.

Från landsbygden.

När, 27 Okt.
Såsom När församling verkligen förtjenat, har den
vid senaste biskopsvisitationen
erhållit goda vitsord för sin kyrka och sina skolor. Kyrkan har nyss undergått en större reparation ut- och invändigt, så att hon är, som det heter, i ett »värdigt skick». Kostnaden skall väl hetas vara bestridd af kyrkokassan, men socknemännen ha sadan flere år tillbaka till kyrkan öfverlemnat 3/4:delar at årliga räntan för utlånt spannmål i sockenmagasinet omkring 250 kr., kvilket är rätt känbart, emedan kommunalutgifterna varda derigenom så mycket större. Skolväsendet är väl ordnadt och bibehålles såsom professor Norrby ivrättat detsamma. En folkskollärare och 2 lärarinnor, som ombesörja skolundervisningen, erhålla tillsammans för nästa år 1.275 kr. i löner.
Naturligtvis tillvann sig biskopen här, såsom annorstädes, vid visitationerna i pastoratet 17 och 18 dennes allas tillgifvenhet och högaktning dels genom sin till hjertat gående vältalighet och dels genom hela sitt uppträdande för öfrigt. Vid förhöret i Närs kyrka ville något hvar komma fram i biskopens närhet, då man deremot förut sett att största delen varit rädda för att mottaga och svara på biskopens frågor.

Hablingbo, 28 Okt.
Vattenbristen
är tyvärr ännu starkt rådande, och faller ej snart ett ihållande regn, blifver det i mer än ett hänseende bekymmersamt. Råg- och hvetesbrodden ser dock rätt vacker och frodig ut.

Strömmingsfisket,
som hela tiden varit klent, har åt de raske och oförtrutne hafvets arbetare under de nu rådande stilla och ljusa nätterna varit rätt gifvande, så att t. ex. på en tremänningsbåt rätt ofta erhållits 150 valar strömming af god beskaffenhet, som betingat-33 öre för val.

Hösten
är i öfrigt rätt mild och angenäm, kreaturen gå och måste gå ute om dagarne i de hagar, der bryorna ännu hålla vatten. Jämna och präktiga äro åter landsvägarne.

Flyttningen
derofvån i luften af de små befjädrade tyckes inverka på visst folk härnere; ty pigor och drängar åtföljda af blå och gröna kistor komma här åkande fram och åter. Månne de dela någon gemensamhetskänsla af t. ex. saknad eller hopp med dem som flytta söder ut?? Må de båda få värme och mera dertill, dit de komma!
Emellertid vill jag som skolvän göra en liten flykt in i

skolförhållandena.
Jag får då till en början höra att fortsättningssko!an, som här i socknen varit i verksamhet en tid af tio år, för närvarande blifvit indragen. Hon har kanske ej längre nyhetens behag eller kanske dess ledare ej haft och har kraft att uppehålla henne? Orsakerna kunna dock vara flere: dållga tider, dryga utgifter för det nya skolhusets byggande; kanske den ock liksom de öfriga lägre undervisningsanstalterna blott gör ungdomen egenkär, om den t. ex. med ledning af normalritningarne kan uppgöra plan och fasad till en bygnad, eller uträkna halmstackens kubikinnehåll eller skrifva en tämligen redig handstil, eller uppgöra en räkning? Man får emellertid ännu rätt ofta af de äldre höra: »skolu gär mair ont än gutt, di bläir latä u haugfärduä». Eder brefskrifvare som sjelf deltagit i denna lilla vinterkurs och dermed fick de gamla skolämnena ?????? blef deraf ej så litet uppfriskad med åtföljande sång m. m. och kan derför ej dela ofvannämda hårda omdöme och skulle för egen del velat behålla den än en tid. Jag tror den för ungdomen vore en kär tid. Till heder för kommunen kan nämnas att liksom de flesta i trakten äfven denna för en framtid höjt skollärarens lön till 700 kr. hvarigenom han åtminstone möjligen kan å påräkna någon högre pension.

Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Oktober 1886
N:r 87.

Borgenärerna

uti vid Gotlands norra häradsrätt avhängiga, denna dag började, urarfvakonkarsen efter bemmansägaren Petter Petterssons på Gervide i Sjonhem aflidna bustru Anna Pettersson kallas att måndagen den 17 Januari 1887 före kl. 12 på dagen inför domhafvanden i Gotlazds norra härad å tingsstället Alleqvia sina fordringar bevaka.
Visby den 2 Oktober 1886.
DOMHAFVANDEN.

Borgenärerna uti firman Cedergren & k:nis konkurs härstädes varda härmedels kallade att sammanträda å konsul Carl L. Ekmans kontor här i staden torsdagen den 21 dennes kl. 11 f.m. dels för att granska upprättadt utdelningsförslag och dels för att besluta om andra konkursmassan rörande ange lägenheter.
Visby den 4 Oktober 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i hemmansägaren Petter Hemmins vid Rigges i När konkurs varda härigenom kallade att sammanträda å konsul C. J. Björkanders å Ronehamn kontor lördagen den 23 innevarande Oktober klockan tio före middagen för att besluta om realisering af boets tillgångar jämte andra frågor, som röra förvaltningen.
Stånga den 2 Oktober 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti C. J. Martins på Qvie i Martebo konkurs kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby torsdagen den 4 nästkommande November kl. 11 f.m., för att bestämma arvoden i konkursen m. m.
Bro den 6 Oktober 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i hemmansägaren J. P. Klintboms Viflings i Hellvi konkurs kallas bärmed till sammanträde i gäldenärengs bostad vid Viflings måndagen den 25 uti innevarande månad kl. 2 på dagen, för att emottaga och granska redovisningen öfver boets förvaltning.
Othem den 6 Oktober 1886.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen 11 Oktober 1886
N:r 82.