Etikett: Militärt

vid Gotlands infanteriregemente utmämdes i gårdagens kongelj kaptenen vid Andra lifgrenadjärregementet Erik Nordenskjöld.
Major N. är född 1869.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Maj 1913
N:r 111

och Gotlands inskrifningsområde föres under tiden 19—25 dennes, då t. f. regementsschefen, öfverste L. Fineman, deltager i fältöfningarna med Gotlands trupper, af major G. V. Horn.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Maj 1913
N:r 110

innevarande år har löjtnanten vid Gotlands artillerikår E. E. Malmgren kommenderats.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Maj 1913
N:r 110

Tjänstledighet åtnjuta kapten N. Kruuse under tiden 13—28 dennes, löjtn. Borenz 15—27 d:s, serg. Hedmark 13—17 d:s och fanjunk. Hj. Sjögren under tiden 11-—24 dennes.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Maj 1913
N:r 108

vid Gotlands infanteriregemente ha antagits stud. Peter Helge Ericsson från Växiö och officersvolontären vid Göta lifgarde Tor Fredrik David Klimtberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Maj 1913
N:r 108

generalmajor E. V. Bergström skall, oberiden, under tiden 8—18 juli följa öfningarna vid fästnings- och positionsartilleriets skjutskola å Ma???.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Maj 1913
N:r 106

Tjänstledighet har beviljats regementsintendent B. Mattson under tiden 9—26 d:s, då Jöjtnant C. G. Nordahl uppehåller regementsintendentsbéfattningen.
— Sergeanterna Pettersson och Åkerman begagna sig af dem tilldelade tjänstledighet, den förre under tiden 11—18 maj, den senare under tiden 21 maj—3 juni.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1913
N:r 105

Då Otto Rud var befallningsman på Gotland.
Några anteckningar.
Under mediet af 1500-talet var herr Otto Rud befallningsman på Gotland, hvilken provins då var underlydande Danmark. Förhållandet mellan detta land och Sverige var under sagda tid ganska godt. Mellan konung Gustaf och herr Otto förekommo däremot åtskilliga ganska allvarliga kontroverser. Dessa uppstodo i icke ringa mån på grund af klagomål från svenska undersåtar, hvilka ansågo sig ha blifvit orättvist behandlade under tiden då de vistats på Gotland eller i egenskap af fiskare vid dess kuster.
År 1552. skrifver sålunda Gustaf I:e till danske konungen: »Vi kunna ej förehålla att ombtala hurusom några våra undersåtar denna höst hafva varit itorskfiske under Gotland, hvilka sedan hafva klagat och låtit förstå att k. m:ts befallningsman och stramdridare där på landet besvära dem med tull så att bemälte fiskare hvarje lördag måste gifva dem 20 torskar i sådan. Våra undersåtar äro både slagna, beskylda och satta i torn, hvilket vi ej kunna förstå. Vår önskan är därför att Eiders m:t ville noga ransaka och ej låta ddra befallningsmän så förfara vid rikets gränser.»
Om någon ransakan kom till stånd eller icke ha vi oss ej bekant, men för godt nabolags skull måste förmodligen konungen vidtaga någon åtgärd.
År 1554, alltså tvänne år senare. skrifver emellertid konung Gustaf och omtalar hurusom han på Vär sberås slott haft en dräng »hvilken var född på Gotland och där fåvt lära snickareyrket.» Om sommaren nämda år hade denne begärt tillåtelse att fara hem och besöka sina åldriga föräldrar, lofvande att ham strax därpå skulle återkomma till såväl konungen som ock till den familj, som han i Västerås hade \’kvarlämnat. Smnickaren ifråga var nämligen gift och hade i nämda stad hustru och barn. Emellertid», heter det i skrifvelgen, »tog honom Otto Rud fast och släppte honom icke.» Vi togo oss före härom sistens att i stället kvarhålla ett skepp för Otto Rud, men tjänade detta ingenting till. Huruvida någon rättelse erhölls eller icke ha vi ej lyckats utröna, men den 30 sept. samma år skrifver åter Gustaf I till Danmarks konung »att Otto Rud gjort oss det ena skalkastycket efter det andra utan att vi på honom någon sak kunna få»

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1913
N:r 105