Etikett: Militärt

här på Gotland under utbildningsåret 1915—1916 taga sin början vid infanteriet: för värnpliktiga från Gotlands inskrifningsområde 30 oktober 1915 med utryckning 7 juli 1916 och för värnpliktiga från fastlandet 10 februari 1916 med utryckning 16 januari 1917; samt vid artilleriet: 30 oktober 1915 med utryckning 1 september 1916.
Repetitionsöfningarna äga rum: vid infanteriet under tiden 12 sept.—13 okt. 1916 och vid artilleriet 1 sept,—14 okt, 1916.
Första tjänstgöringen för studenter och med dem i värnpliktshänseende likstälda af årsklasserna 1914 y och 1915 tog sin början 26 dennes och pågår till och med 12 september 1916 (vid infanteriet) och 1 sept; 1916 (vid artilleriet).
— Första tjänstgöringen för underbefäl och fackmän vid infanteriet äger rum för värnpliktige från Gotland under tiden 30 okt. 1915 -5 sept. 1916 och för d:o från fastlandet under tiden 10 febr. 1916—17 mars 1917.
Reservtruppöfningarna äga rum: vid infanteriet 27 sept.—13 okt, 1916 och vid. artilleriet 18 sept.—14 okt, 1916.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

(Med lifligasbte instämmande återgifva vi efter Stockholms Dagblad nedanstående förträffliga artikel, hvars väl formade innehåll förtjänar att af dem det vederbör på det nogaste beaktas.)
På lördagen inryckte de värnpliktiga med högre allmänbildning till en första tjänstgöring om minst 400 dagar. Därmed är början gjord till den allmänna värnpliktens mångsidigare utnyttjande i ändamål att så långt sig göra låter skaffa ett användbart reservbefäl, som icke blott kan nödtorftigt föra halftropp utan äfven leda större afdelningar, förrätta officerstjänst.
Ur flera synpunkter medföra desså nya bestämmelser en revolution inom vår militära utbildnings historia, och de sträcka sina verkningar vida djupare än till blott själfva trupperna.
Här skall icke vidare ordas om de konsekvenser, som för härens styrka i kvantitativt afseende följa af den nya värnpliktskategoriens tillkomst. Detta har tillräckligt skettisamband med debatterandet af själfva härordningsfrågan under de. senaste åren. I stället skola vi betona några andra synpunkter af den största vikt under förhoppning att de komma att göra sig gällande såväl hos dem som skola handhafva utbildningen som hos de unga rekryterna själfva.
En af de allra största förtjänsterna af den nya ordningen är, synes det oss, att de bildade elementen äfven på det militära området ställas i främsta ledet, göras till nationens föregångsmän. Man kan icke nog högt uppskatta fördelen af att det sålunda hos de ynglingar, som åtnjutit förmånen att få en högre allmänbildning, inskärpes, att bildning förpliktar. De som genom sin allmänt medborgerliga bildning fått större förutsättningar att leda, att visa vägen, skola också göra detta på försvarets område. Detta innebär ingalunda något antidemokratiskt, så mycket mindre som man känner i hvilken utsträckning de allmänna läroverkens och universitetens elever rekryteras just från den fattigare delen af befolkningen. Nej, det innebär endast att hvar och en, han må ha kommit från ett rikt eller fattigt hem, som haft förmånen att erhålla ett visst mått af bildning och därigenom fått sitt allmänna oradöme mera odladt, också skall anvisas en ledande plats, när det gäller att försvara vårt land och den kultur, hvars frukter vi njuta.
Skall detta stora mål — att höja vår krigsmakts inneboende kraft genom att de med högre bildning ställas i teten — nås, så fordras det emellertid, att de värnpliktiga själfva från början få den rätta blicken för hvad man har rätt att fordra af dem. Gångna tiders »studentbeväringstyp» måste vara en gång för alla bannlyst. Den nutida bildade ungdomen i vapenrocken skall känna det stora ansvar gom i dessa tider hvilar på den och den heder som det innebär att anses värdig att gå i spetsen för nationen ej blott i inre, utan äfven i yttre afseende. Blir denna uppfattning allmän, så kommer armén att få en oanad vinst i inre stadga och kraft, i tukt och i psykisk uthållighet. Och vinsten blir så mycket större som den nya värnpliktslagen ju anvisar äfven dem, som utan att ha åtnjutit boklig bildning visa goda befälsegenskapar, en befälsställning, som för de bästa ej kommer långt efter studenternas.
En hvar på sin rätta plats, det är den nya lagens innebörd.
Men skall afsikten fullt vinnas, så fordras det också, att det befäl, som skall handleda befälseleverna, utväljes med särskild omsorg: och arbetar efter riktiga metoder. Lägges utbildningen i händerna på ett befäl, som et de nödiga förutsättnin.
garna, eller kommer Stbildningen att bedrifvas schablonmässigt utan hänsyn till elevernas behof af en utbildningsstegring, som skiljer sig från den stora massans, ja, då blir institutionen förfelad. Så får emellertid ej ske. Från början skall lif ingjutas i den nya institutionen. Med klok stränghet skola de unga eleverna handledas, med en intresseväckande utbildningsplan, som vädjar till deras bästa känslor, skall deras ambition fostras och stärkas.
Om så sker, har den 26 juni 1915 blifvit en märkesdag i den svenska härens inre historia.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.