Dödsfall Anders Magnusson

Tillkännagifves att vår käre fader f, d. Husbon den Anders Magnusson, efter ett långvarigt lidande, stilla afled den 31 mars kl. 1,30 e. m. i en ålder af 87 år, 6 m., 13 dagar; sörjd och saknad af oss och barnbarnsbarn.
Medebys i Martebo den 1 april 1913.
KLAS och OLIVIA ANDERSSON.

\"\"

Gotlands Allehanda
Onsdagen 2 April 1913
N:r 74

Stor auktion.

Fredagen den 4 april hos G. Pettersson, Rombs i Martebo och lördagen den 5 april i Gamla skolan i Tingstäde (Kommunalrummet) med början kl. 11 f. m. kommer Pantförsäljningen s:a Kyrkogatan i Visby, försälja, öfverrockar, kavajkostymer, kavajer, byxor, kappor, klädningar & kjolar, schalar, & tyger, dragspel, nysilfver, nickelvaror, kannor, skålar, brickor, skedar, knifvar & gafflar, fickur & kedjor, vägg- & väckarur, paraplyer, käppar, skodon m. m.
Kända köpare erhålla 3 m. betalningsanstånd, andra betala komntant eller vid anfordran.
OBS.! Tjänare som vilja begagna sig af krediten måste hafva säkerhet från husbönder.
Tingstäde den 31/3 1913.
HJ. NYSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Mars 1913
N:r 72

Försåld egendom.

Egendomen Tors i Bro har af ägaren Karl S. Dalgren försålts till hr Otto Björkegren, Paijse i Martebo, för obekant pris.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Mars 1913
N:r 56

Tillkännagifvande

År 1913 den 28 Februari intogs i 8 handelsregistret för Visby stad anmälan, att Olof August Fredrik Stengård, som i Visby idkar handel under firma Fr. Stengård, ämnar öppna afdelningskontor utan själfständig förvaltning i Tingstäde, Bäl, Källunge, Vallstena, Martebo, Vestkinde, Lokrume, Halla, Vänge, Ekeby, Kräklingbo, Ala, Dalhem, Fole, Barlingbo och Akebäck socknar.
Magistraten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Mars 1913
N:r 51

Auktion i Martebo

Genom offentlig auktion som förrättas vid Binge i Martebo fredagen den 7 mars kl. 11 f. m. låter landtbrukare Th. Anschätz försälja: 2 st. ungsto af norsk ras, en 3-årig varmblodig vallack, 1 äldre arbetshäst, 1 russto i 4:de året, 1 par unga stora oxar, 1 tjur och flera kvigor af låglandsras, flera 4 månaders grisar, 1 parti goda kokärter, 1 stort parti wutsädeskorn, 1,000 kilo segerhafre, 1,000 kilo vickerblandsäd till utsäde, 1,000 kilo prima hvete, 1,000 kilo fint hvetemjöl, 1 parti råg, några tunnor goda matpotatis, 1 parti salt fläsk. m. m. Af mig kände vederhäftige inropare erhålla anstånd Med betalningen till 1 septemper, andra betala vid anfordran.
Stenkyrka i februari 1913.
OSKAR LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Mars 1913
N:r 51

Vigsel.

I Kräklingbo kyrka sammanviges på lördag lantbrukaren Kjell-Åke Smedberg, Smide i Ekeby, och fröken Ruth Hellström, dotter till lantbrukaren Karl-Emil Hellström och hans maka, f. Olofsson. Vigselförrättare blir kyrkoherde H. Sjögren.

I Othems kyrka sammanviges på lördag ingenjören vid Slite Cement- & Kalk A/B Georg Ödmark och kassörskan i Gotlandsbankens avdelningskontor i Slite fröken Britta Andersson, dotter till framlidne verkmästaren vid Slite Cement Richard Andersson och hans likaledes framlidna maka, I. Jansson.

I Visby domkyrka sammanviges på lördag handelsbiträdet Einar Pettersson, Bjärges, och fröken Märtha Hellberg, dotter till stationsföreståndare Vilhelm Hellberg och hans maka, Martebo.

På lördag sammanviges i Kristina-kyrkan i Jönköping lantbrukaren Rune Lööw, Trädet, och fröken Margit Wessman, dotter till lantbrukaren Alfred Wessman och hans maka, f. Johansson, Gissle, Burgsvik.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 September 1947
N:r 220

Restaureringsprogrammet för Gotlands kyrkor.

En förteckning över de olika kyrkornas behov.

Fleringe kyrka i finputsat skick.
Vit och vacker som en brud står nu Fleringe kyrka därute i den karga bygden som ett vittnesbörd om församlingsbornas bemödanden att göra det bästa möjliga för sin gamla helgedom. Den vackra stigluckan, som nu varit redskapsbod en lång tid har tagits i bruk på nytt och har fått sin andel av finputsningen.

Till grund för byggnadsstyrelsens anslagsyrkanden för restaureringen av de gotländska kyrkorna föreligger en preliminär undersökning. Vår korrespondent har tagit del av denna undersökning som omfattat 50 av de äldsta kyrkorna. Som allmän regel kan sägas att flertalet kyrkor kräver grundlig översyn vad beträffar takläggning och golv. Uppvärmningsmöjligheterna tycks genomgående vara dåliga och så gott som utan undantag är anmärkningar gjorda på den punkten.
Bäst i stånd har man funnit de under 1900-talet restaurerade kyrkorna, bland annat Akebäcks, Anga, Hejde, Klinte, Västerhejde och Östergarns kyrkor.
Akebäcks kyrka har en mindre vacker ytterport som bör bytas ut eller slopas. Om inga kalkmålningar kan framknackas är en rengöring önskvärd. Orgeln skall förslagsvis utbytas mot en hammondorgel eller mindre piporgel som placeras på podiet i väster. Församlingen har inte ansett några åtgärder nödvändiga.
Ala kyrka är nyrestaurerad efter branden 1938. En ny orgel önskas på podiet i väster. Denna bör inte vara för stor eller hög med hänsyn till det västra fönstret.
Anga kyrka är föremål för pågående restaurering. Ett utbyte av orgel planeras samtidigt som denna skulle, få en annan plats. Detta erbjuder dock svårigheter med hänsyn till de kalkmålningar som påträffats.
Ardre kyrka har ej restaurerats sedan 1901. Här vill man ta bort en del målningar som anses tråkiga och flytta orgeln till tornkammaren.
Atlingbo kyrkas tornspira och takbeläggningen tarvar översyn och re. paration. Likaledes är golvunderlaget bristfälligt och bör utbytas. Den klumpiga läktare som finns skall rivas, fuktfläckarna i taket tagas bort, orgelpodium byggas och bänkinredningen göras bekvämare.
Björke kyrka är utvändigt i gott Skick. Orgeln behöver dock utbytas mot en mindre som inte verkar skymmande. Det färgade glaset i långhusets fönster kan tagas bort. Predikstolen som är mycket vacker är i behov av en konservators behandling.
Boge kyrka är liksom Björke i gott skick utvändigt, men tegeltaket är bristfälligt. De fläckar som uppstått inne i kyrkan bör tagas bort, sprickor lagas, och sakristian repareras.
Bunge kyrka kräver endast smärre reparationer utvändigt. Den ganska fula läktaren kan inte slopas då den uppbär en större orgel. Fuktfläckar är synliga i taket och bänkinredningen är obekväm. Församlingen anser ingen åtgärd behövlig.
Bäls kyrka har nyligen genomgått en omfattande reparation. Orgeln skall byta plats och podiet i tornrummet omarrangeras. Kyrkan som uppvärmes med kamin är i stort behov av en värmeledning.
Dalhems kyrka är väl bibehållen men en flyttning av orgeln kan komma i fråga.
Endre kyrka tillhör också de som utvändigt inte har några skador. De rökgångar som invändigt i kyrkan avtecknar sig synnerligen fult mot den östra väggen föreslås dock omändrade. Dessutom behöver kyrkan rengöras och de färgade glasen i södra fönstren bytas ut.
Fole kyrka företer endast smärro putsskador. Genom att riva den klumpiga läktaren samt anordna ett orgelpodium i tomrummet kan valvbågar och pelare friläggas.
Follingbo kyrka kräver allmän översyn och reparation särskilt av taket. Om en grundförstärkning göres kan de primitiva stödmurarna vid tornets sydvästra mur rivas. Förslaget går även ut på ombyggnad av sakristian, nya bänkar och ny orgel.
På Ganthems kyrka är takbeläggningen dålig samt en lodrätt genomgående spricka synlig i absiden. Man föreslår rivning av en läktare och vägg mellan långhus och tornkammare. Altarringen och bänkinredningen skall enligt förslaget även ersättas.
För Guldrupe kyrka föreslås översyn av tornspira och spåntak, kolonetter i tornöppningarna och kolonnskaft i västra portalen, rivning av läktare, och vändning av prediksstolen ett kvarts varv.
För Halls kyrka omfattar förslaget återställande av äldre fönsterformer, slopande av fönster i långhusets port, ny orgel, ny läktartrappa och insättande av antikglas.
Halla kyrka kommer att bli föremål för allmän reparation och översyn. Läktaren och väggen i valvöppningen mot tomrummet skall rivas och orgelpodium anordnas. Eventuellt skall en ny altarring ersätta den gamla.
Hangvars kyrka har såväl dålig tak- som golvbeläggning. Orgeln planeras att flyttas och vidare bör inredningen omflyttas.
Taket på Hejde kyrka är bristfälligt och kräver omläggning, och färgen på tornet har flagat av. Det kan även ifrågasättas om inte det vore lämpligt att uppsätta kolonner i korportalen.
Bland de kyrkor som betecknats vara i stort behov av restaurering befinner sig Hejdeby kyrka. Takbeläggningen är dålig, en kolonett saknas, golvet bör läggas om och en omfattande omdisponering av interiören kommer att ske.
På Hejnums kyrka är det tornspiran som är i trängande behov av en ombyggnad. I övrigt är kyrkans yttre i gott skick och den största förändring som invändigt kan företagas är läktarens rivning.
Väskinde kyrka skall få en ny sakristia på tornets norra sida och golvet skall enligt planerna omläggas.
För Stenkyrka kyrka gäller allmän översyn och reparation, eventuellt en ny port i väster samt nytt golvunderlag.
Vallstena kyrka bör förses med nytt golv. Dessutom är reparation av tornspiran nödvändig.
Sjonhems kyrkas tornspira är också illa åtgången och kräver reparation. De sprickbildningar som uppstått i långhuset fordrar undersökning. Ansökan om takomläggning har blivit avstyrkt. Golvbeläggningen måste förnyas och eventuellt skall en läktare byggas om.
Rute kyrka har fuktfläckar som skall avlägsnas samt sprickor i murarna. Förslag föreligger att slopa läktare så att valvbågar och pelare mot tomrummet frilägges.
På Roma kyrka föreslås att takbeklädnaden utbytes mot plåt.
På Norrlanda kyrka behöver tornspiran överses, läktare rivas samt orgelpodium anordnas.
På Mästerby kyrka är spåntaket dåligt och måste läggas om. Dessutom bör kolonetterna i torngluggarna bytas ut mot sådana av sten. Nya portar eller ommålning av de redan befintliga föreslås även.
Martebo kyrka skall enligt planerna genomgå en reparation av tak, puts och läktare.
Vid Lärbro kyrka önskar man ta bort strävmurarna på tornet, riva läktare, bygga orgelpodium och täta ytterportarna.
För Lummelunda kyrkas del fordras en genomgripande reparation av puts och korportal.
Vid kyrkan i Kräklingbo blir det viktigaste arbetet omläggning av taket, översyn av tornspiran och putsskador.
Lokrume kyrka har mest putsska. dor och dessutom behöver porten må. las.
Hogräns kyrka är i stort behov av restaurering. Där är såväl tak- som golvomläggning nödvändig, orgeln påstås vara ful och dålig och predikstolen hänger snett.
För Tofta kyrka kommer det att bli översyn av tak och puts samt bortrtagning av målningar.
Tingstäde kyrka behöver allmän reparation.
Tegeltaket på Västergarns kyrka måste få översyn, Stenkumla kyrka ny tornspira, Hellvi kyrka allmän översyn och reparation, rengöring av väggar och golv samt inmontering av elektrisk belysning och ny orgel.
Hörsne, Othems, Östergarns, Väte, Västerhejde, Viklau och Träkumla kyrkor befinner sig i gott skick och tarvar endast smärre reparationer.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Kvinna och barn misshandlades efter fyllfest i Martebo.

En kvinna och två barn blev enligt vad som först nu framkommit misshandlade av två män efter en fyllfest i Martebo i tisdags. Det var gammalt groll mellan en hemmansägare och två på hans gård boende familjer, som fick denna våldsamma utlösning. Hemmansägaren lär ha låtit två familjer bo i en honom tillhörig byggnad mot det att de skulle hjälpa till med jordbruksarbete. Någon hjälp anser han sig emellertid inte ha fått och hans uppmaning att avflytta har inte hörsammats. På tisdagskvällen hade hemmansägaren och en jordbruksarbetare druckit sprit och gått ned till familjerna för att \”prata med dom\”. De inneboende med undantag av en kvinna och två barn om 11 och 13 år, som stannade kvar, sökte skydd hos några grannar, när de märkte att männen var berusade. Dessa blev heller inte insläppta men skaffade sig tillträde till lägenheten genom att slita av en hasp. Enligt uppgift blev de tre kvarvarande misshandlade av männen, som lär ha både sparkat och slagit dem. Fjärdingsmannen, som tillkallades hotade jordbrukarbetaren att \”hoppa på\”, vilka planer dock aldrig sattes i verket. Historien utredes av landsfiskalen i Slite, hos vilken de två våldsverkarna förnekat, att de gått hårdhänt till väga men medger att de varit mycket berusade.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 September 1947
N:r 209

Ny skärmbildning på norra Gotland börjar 24 sept.

Man hoppas på lika gott resultat som 1943.
Kampen mot tuberkulosen fortgår allt kraftigare med tillhjälp av det utmärkta calmettevaccinet, betonade sanatorieläkare Bo Nordgren vid ett sammanträde i Tingstäde i lördags. De tuberkulinnegativa får en synnerligen god hjälp genom vaccineringen att i fortsättningen skydda sig mot den förhärjande farsoten. Han nämnde bl. a. att av ett flertal personer, som vaccinerats, hade icke en enda angripits av sjukdomen under det att bland ett \”lika \’ stort antal icke vaccinerade, hade ett flertal fall lett till döden.
Landshövding Erik Nylander öppnade sammträdet och hälsade hälsovårdsmän från Tingstäde, Fole, Lummelunda, Martebo, Lokrume och Stenkyrka välkomna och i ett behjärtansvärt anförande vädjade han till de närvarande att kraftigt hjälpa till i kampen mot den på nytt uppblossande farsoten. Vi har fått en storartad hjälp från Svenska nationalföreningen mot tuberkulos och vi borde visa vår stora tacksamhet genom en allmän anslutning till undersökningen, se landshövdingen bl. a. och hoppades, att resultatet även denna gång skulle bli lika bra som vid 1943 års undersökning. I synnerhet borde man hjälpa de gamla att låta skärmbildsundersöka sig, så att icke dessa sig själva ovetande går omkring 1såsom en fara för det yngre släktet.
Landshövdingen har i dag riktat en appell till Botlands befolkning att allmänt delta i kampen mot denna folkfiende.
De som av en eller annan anledning icke kunnat komma till undersökning i de socknar, som hittills undersökts, kan få göra detta vid centraldispensären varje dag kl. 12.

Tingstäde först.
Man beslöt efter en stunds diskussion att låta undersökningen börja i Tingstäde den 24 och 25 i denna månad samt sedan fortsätta med Fole den 29 och 30 samt Lummelunda den 3 oktober. I början av oktober skulle Martebo, Lokrume och Stenkyrka undersökas, varefter beslut skulle fattas om den vidare undersökningens planläggning med hänsyn till den då påbörjade betkampanjen.
Dr Nordgren håller om fredag kl. 12,50 ett anförande i Gotlandsradion om betydelsen av skärmbildsundersökningen här på Gotland.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1947
N:r 206

Födelsedagshyllningar.

Godsägaren Johan Gardell, Kvie i Martebo, blev på sin sjuttiofemårsdag föremål för hjärtliga hyllningar. Kyrkorådet uppvaktade med en blomsterkorg och släkt och vänner uppvaktade med presenter och blommor. Även telegrafiska lyckönskningar anlände.
Efter söndagens högmässa överlämnade kyrkoherde E. Ceder Patriotiska sällskapeta stora guldmedalj, som ett erkännande för de många år hr Gardell varit kyrkvärd och ledamot av skolråd och kommunalnämnd. Vid överlämnandet yttrade kyrkoherden bl. a., att kyrkvärds-sysslan hör till de uppdrag för vilka det inte utgår någon lön utan endast socknens förtroende. Nu vill Martebo socken till kyrkvärden m. m. Johan Gardell för de många årens trogna arbete som ett tack och en uppmuntran överlämna denna medalj för troget och gagnerikt arbete. Tal. hoppades att medaljen skulle bli till glädje för mottagaren samt att kyrkvärden ännu i mång år skulle kunna sköta sitt uppdrag i Martebo kyrka.

Hjärtligt hyllad på sin sjuttioårsdag på måndagen blev fru Frida Carlström, Ö. Tullgränd 9, Visby. Uppvaktningarna började redan tidigt på morgonen, då goda vänner överlämnade blomsteruppsatser, på Middagen överlämnade kanslichefen på kristidsstyrelsen jämte arbetskamrater en vacker vas samt ljusstakar i Orreforsglas till jubilaren och under dagens lopp inströmmade en rad telegram från när och fjärran. Hyllningar av olika slag kom vidare fru Carlström till del och på kvällen firades 70-åringen av några gamla vänner vid en enkel bjudning. Bland telegrammen under dagen märktes ett från en minnesgod klasskamrat från 1887.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 September 1947
N:r 199