i Lummelunda och Martebo biträdde doktor Lemke; kom.uinister Söderberg tjenstgjorde såsom protokollsförare.
Vid inspektionen af Lummelunds folkskola erinrade biskopen, på grund af att mycket förfallolös frånvaro förekommit, om iakttagande af en större flit; han uttalade sin förvåning öfver att endast fyra barn tillhörde folkskolan. Detta jämte en del andra missförbållanden hoppades pastor och skolråd skulle vid det nära förestående lärareombytet afhjelpas. — Till undervisning i trädgårdsskötsel var ett jordland väl upplåtet, men någon undervisning i trädplantering hade ej meddelats, Biskopen framhöll att man med flit och allvar borde gripa sig an med denna vigtiga sak. — Skolans räkenskap befunnos i behörigt skick.
Lummelunds kyrka ansågs så väl till det yttre som det inre tarfva hvarjehanda reparationer. Stenfoten behöfde cementeras i sina fogar, tornmuren försättas i ett prydligare skick, portalernas kolonner, som saknades, ersättas med nya, skeppets missprydande fönster ombyggas och bänkernas bristfälligheter repareras, men medgaf biskopen att allt detta skulle få anstå till en blifvande reparation af kyrkan i dess helhet. Kyrkorådet beslöt på uppmaning af biskopen att snarast möjligt låta med hvit färg måla de färglösa bräderna i skeppets fönsteruischer samt att imura och afputsa ett hörn i skeppets nordvestra fönsternisch. Vidare beslöt kyrkorådet, att murea omkring kyrkogården skulle repareras, att en i nordöstra delen af kyrkogården befintlig jordhög ofördröj ligen skulle bortföras samt att inga dylika högar framdeles skulle få uppläggas & kyrkogården. Ea hemställan om forsättande och fullbordande af planteringarne omkring kyrkogården skulle göras till kyrkostämman. Med anledning af pastors uttalade önskan om kyrkans uppvärmning beslöt kyrkorådet föreslå kyrkostämman att uppdraga åt rådet att inkomma med utrednivg och kostnadsförslag för en lämplig värmeapparat. — Kyrkans inventarier, arkiv och kassa voro i full öfverensstämmelse med afgifna uppgifter. En del obrukbara inventarier föreslogos till afskrifning ; en antik kalk skulle kyrkorådet låta rengöra och reparera; en prestkappa- hade, sedan inventarieförteckningen uppgjorts, tillkommit. Med afseende på den såsom obrukbar af pastor angifna mässkruden beslöt rådet tillstyrka stämman att gemensamt med Martebo församling inköpa en ny sådan, för hvilket ändamål 25 kronor årligen skulle utdebiteras, tills det behöfliga beloppet erhållits. Angående boksamlingen anmärktes att 1873 år kuogl. förordningar saknades, och skulle pastor, enligt hvad af domkapitlet förnt ålagts honom, genom den det vederborde, nämligen kyrkoherde Stengårds sterbhus, söka återskaffa dem till arkivet. — Räkenskapen voro ordentligt förda och skuldförbindelserna i behörigt skick.
Vid inspektion af Martebo skola leddes förhören dels af biskopen, dels afläraren.
Ett planteringsland fans upplåtet men begagnades ej tillräckligt för det afsedda ändamålet, på grund hvaraf biskopen erinrade om dess rätta användning. Mot räkenskapen var ingen anmärkning att göra.
Martebo kyrka befans i allmänhet vara i prydligt skick. Det anmärktes att kolonner saknades i dörrarnves portaler och i en af tornöppningarne. Kyrkorådet beslöt föreslå stämman aflägsnande af sockenmagasinet från kyrkans vestra afstängda del, att lemna pastor i uppdrag utröna om och på hvad sätt en läktare borde inredas i skeppets vestra del, att bemyndiga rådet, att, derest ägarne ej inom viss tid ville begagna sig af några vid kyrkogårgårdens vestra mur befintliga grafstenar, desamma använda till planstenar vid kyrkdörrarne, samt att äfven bemyndiga rådet dels att flytta de vid kyrkogårdens norra sida varavude grindarne så långt åt vester, att en rak väg derifrån skulle komma att gå parallelt med vestra gafveln, dels tillåta pastor bortköra den vid kyrkogårdens nordvestra hörn befintliga jordhögen. Dörrarne till det s. k. penitensrummet beslöt rådet iordningsställa och svartmåla äfvensom att reparera kyrkogårdsmurens bristfälligheter.
Ivventarier, arkiv och kassa öfverensstämde med lemnad redogörelse. Obrukbara inventarier skulle föreslås till afskrifning.
Angående mässkruden fattades samma beslat som i Lummelunda. Biskopen ut tryckte sin tillfredsställelse öfver boksamlingens fullständiga och väl ordnade skick. Mot räkenskap och skuldsedlar gjordes ingen anmärkning. Båda församlingarnes ministerialböcker voro synnerligt noggrant förda. Gezelii bibelverk skulle förses med pytt band, om ej kostuaden derför belöpte sig öfver tio kronor.
Högmässogudstjensten förrättades följande dag af pastor, hvarefter biskopen trädde inför altaret samt talade några uppmuntrande och förmanande ord till pastor och församlingen. Sedan biskopen anstält förhör med den senast konfirmerade urgdomen, afslöt han gudstjensten på vanligt sätt.
Vid derefter med församlingarne hållen kyrkostämma förekommo en mängd ärenden till behandling.
Lummelunds församling gillade de väckta förslagen om afskrifning af en del inventarier, om utredning af frågan om värmeledning i kyrkan samt om kyrkogårdens plantering.
Martebo församling beslöt sockenmagasinets aflägsnande ur kyrkan inom tre högst fyra år. Utredningen om en läktares uppförande skulle anstå, tills orgelfonder, nu utgörande 120 kronor, vuxit till en så stor summa, att en orgel kunde anskaffas. Kyrkorådets förslag om grafstenarne och grindarne biföllos. Jordhögen å kyrkogården skulle vid kyrkogårdens planering i höst utjämnas eller bortföras. Afskrifningen af en del inventarier bifölls med undantag af skeppet, som skulle öfverlåtas till Gotlands fornsal.
Båda församlingarne godkände förslaget om inköp af ny mässkrud; den gamla skulle dock qvarstå, tills den nya var anskaffad.
Vid de rörande kyrkorna fattade besluten förklarade biskopen sig låta bero. Han lade dock församlingarne på hjertat att ej glömma, att det i detta fall vore mycket att göra, och att de borde, så snart möjlighet härtill gåfves, offra något för det husets prydnad, der man hade att samlas till gemensam uppbyggelse, genom Guds tillbedjande och lofsjungande.
Mot anordningarna af de allmänna gudstjensterna och pastors öfriga ämbetsförrättningar hade biskopen och församlingarne intet att anmärka. Bibelförklaringar hade tidvis hållits, men inga kommunionförhör.
Pastor förklarade sig villig att hålla bådadera, önskande dock förhörens hållande på hvardag i omedelbart sammanhang med bibelförklaringarne. Biskopen gillade detta till alla delar och yttrade sin glädje öfver att dessa förhör, hvilka borde mera hafva form af samtal, kunde komma till stånd; äfven församlingarne mottogo dettta pastors förslag med tacksamhet. — I sin afgifna redogörelse hade pastor uttalat såsom sin åsigt att ett önskligare resultat af skolundervisningen skulle vinnas, om båda församlingarne blefve sammanslagaa till ett skoldistrikt men en fast folkskola och en eller två småskolor. Biskopen sade sig härom vilja rådgöra med folkskoleinspektören. — Pastor anförde äfven, att gudstjenstsrna ej besöktes så allmänt som önskligt och nödigt vore; detta hade han sett med stor smärta. Till detta sorgliga förhållande hade separatismen i någon mån medverkat, äfvensom kölden i kyrkorna viaterti ien; orsakerna till försummelsen af gudstjensten angåfvos vara en beklaglig likgiltighet och försoffoing, knappast förakt för religionen. Prisvärdt vore att höra, yttrar pastor, att metodisterna i regeln besökte gudstjensterna i kyrkan, en del af dem mycket flitigt. Pastor var dock icke utan hopp att ett lifligare intresse och behof af gemensam gudstjenst skulle vakna. Sinne för kyrklig ordning vore nämligen öfvervägande i församlingarne. Nattvardsgång, husförhör och bibelförklaringar, hvilka senare pastor emellanåt hållit i skolsalen, voro alltid talrikt besökta. Med anledning af dessa pastors uttalanden lade biskopen församlingarne kyrklighet på bjertat samt framhöll i sammanhang härmed det oriktiga i att endast gill namnet qvarstå i kyrkan ; en uppenbar lagöfverträdelse vore det att tillhöra en sekt utan att lagligen hafva utträdt ur kyrkan. — Det sedliga tillständet inom församlingarne angafs af pastor vara ungefär detsamma som annorstädes. Oäkta barn voro ej sällsynta; härtill medverkade de sedvanliga nattvandringarne. Församlingsmedlemmarne vore öfvervägande allmänt af evt stilla, fredligt och fromt lynne.
Trätor, slagsmål och våldsgerningar hörde till sällsyntheterna; likaså oenighet mellan äkta makar samt mellan föräldrar och barn. På grund af dessa upplysningar af pastor uppmanade biskopen församlings medlemmarne att beflita sig om sedlighet, gifva noga akt på sig sjelfva, vara nyktre och vinnlägga sig om en allvarlig gudsfruktan, betänkande att de engång hade att aflägga räkenskap för huru de lefvat och att de derför borde vara beredde möta Herren, då han komme. Såsom ett medel till sedlighetens höjande föreslog biskopen inrättande af sockenbibliotek, som kunde ske genom mindre årliga bidrag. Församlingarne beslöto på grund af denna biskopens framställning att hvardera &rli\” gen anslå minst tio kronor till inrättande af sockenbibliotek. — Mot prestgårdens och annexhemmanets häfd var intet att anmärka. — Pastor hade ingen anmärkning att göra mot sina församlingsmedlemmar. Mot pastors och skolrådets sätt att tillse folkskolan i Lummelunda gjorde en församlingsmedlem en erinran. Såsom svar härå hänvisade biskopen till gårdagens protokoll öfver skolans inspektion, hvaraf framgick, att biskopen sjelf anmärkt flere bristfälligheter samt att pastor och skolråd hoppades på en bättring till följd af det snart förestående lärareombytet. — För öfrigt anfördes inga anmärkningar angåenda det inbördes förhållandet mellan pastor, klockarne, skollärarne och församlingsmedlemmarne.
Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Oktober 1886
N:r 79.
